finna video och det hjälper myket , det hade varit bra om du kunde utgå från en bok så kan man följe video och boken samtidig
@marcuseliasson50952 ай бұрын
Är dessa klipp fortfarande relevanta?
@KalleKalas-r1v3 ай бұрын
5:55 Du förklarade inte det skitbra... Fattar ingenting varför högre minimilön också ledde till högre antal anställda
@mr.playingit40904 ай бұрын
Vad är en lämplig penningpolitik att använda när produktionskostnaderna för företagen sjunker? är det kontraktiv eller expansiv politik man bör använda?
@geemayle79696 ай бұрын
👍👍👍👌
@eliasarnesson63777 ай бұрын
Klockrent!
@mr.playingit40907 ай бұрын
är normal varor och nödvändighetsvaror samma sak. båda är positiva.
@mr.playingit40907 ай бұрын
Är det när riksbanken köper eller säljer värdepapper som mängden pengar ökar eller minskar? och är det i så fall det som bestämmer räntan? Eller kan det också vara reporänta som riksbanken beslutar om som avgör vilken ränta det blir?
@mr.playingit40907 ай бұрын
Hej! Bestäms räntan utifrån mängden pengar ute i samhället?
@mr.playingit40907 ай бұрын
Innebär det att när det finns företag vars produktion ger upphov till negativa externaliteter har högre produktionsnivå än den samhällsekonomiska önskvärda produktionsnivån? är den samhällsekonomiska produktionspriset högre eller lägre än företagsekonomiska produktionen? Tacksam för svar!
@nationalekonomividaboakade91357 ай бұрын
Jo, så kan man säga. Här tillverkas så mycket att den sist producerade enheten kostar lika mycket för företaget att framställa som konsumenten tycker att enheten är värd. Men då har man inte tagit hänsyn till att tillverkningen skadade tredje part. OM man hade tagit hänsyn till den negativa externaliteten så skulle man ju ha producerat lite mindre. Så vid negativa externaliteter så handlas ofta "orimligt" mycket. Det är därför som många tycker att man ska lägga in skatter på till exempel sån produktion som skadar miljön - för skatter gör ju att det tillverkas mindre.
@mr.playingit40907 ай бұрын
Hej, är avtagande skalavkastning samma sak som avtagande avkastning?
@mr.playingit40907 ай бұрын
när gör företaget normalvinst "nollvinst" ?
@nationalekonomividaboakade91357 ай бұрын
Hej Mr Playingit! Har inte kollat den här kanalen på många år men ett kort svar: Nollvinst blir det till exempel när konkurrensen är stenhård. Tänk dig att ett företag plötsligt gör "orimligt" stora vinster, alltså att det liksom blir pengar över EFTER att arbetarna har fått sina löner och ägarna har fått sin avkastning. De här "orimligt" höga vinsterna borde göra att fler människor får upp ögonen för den här branschen och söker sitt dit. Det är de stora vinsterna som lockar dem dit. På sikt leder detta till att utbudet ökar, vilket trycker ner priserna och därmed minskar också vinsterna hela vägen ner tills vinsten bara blir "rimlig". Så på lång sikt "borde" konkurrensen se till att företagen inte kan göra "orimligt" stora vinster".
@mr.playingit40907 ай бұрын
@@nationalekonomividaboakade9135 Tack !!
@mr.playingit40907 ай бұрын
Hahaha skönaste läraren som finns :)))
@camerongholami66689 ай бұрын
Var kan man se svaren?
@wille011009 ай бұрын
Hej har prov på •Handelsteorier •Protektionism Har du något bra tips allmänt gällande vad som kan tänkas komma. + Vilka ekonomiska motiv/ när kan man tänka sig att införa ett handelshinder i ett land och varför gör man det (syftet med handelshindret)? /mvh en gymnasieelev 😊
@nationalekonomividaboakade91359 ай бұрын
Hej! Omöjligt att svara kort på en sån stor fråga, men kärnan är att förstå den enorma kraften i att samarbeta med andra. Försök alltså att förstå på idén med komparativa fördelar: BÅDA länderna får det bättre genom att handla med varandra. Om Sverige får det bättre genom att handla med Estland så är det alltså inte för att vi på något sätt "lurar" Estland. Däremot kan det på kort sikt finnas förlorare inom respektive land. Om globaliseringen leder till att vi importerar en viss vara från Estland (eftersom dom är relativt sett bäst på just det här), så drabbas ju svenskar som tidigare har producerat den här varan. Protektionism handlar ofta om att den här gruppen kämpar för att vi INTE ska handla med Estland.
@melikasalehi255110 ай бұрын
Jag har två exempel på detta och undrar om det är prisdiskrimineringar. Det första exmplet är att "lidl har 12% rabatt på fruk och grönt alla tisdagar". Det andra exemplet är utifrån mina egna erfarenheter som en säljare, man som säljare på butiken jag jobbar på: har möjlighet att justera priset på varor, därav så kan vi säljare erbjuda lägre pris så att konsumenterna som tex är mer priskänliga har råd att konsumera.
@philiphellquist644110 ай бұрын
på C frågan "hur stor är vinsten?" blir det väll ingen vinst? jag fick det till -800. inkomst 2000 och TC 2800= - 800. eller tänker jag fel?
@rvj0-fortniteplayer2522 ай бұрын
Lite sent svar, men ja det borde stämma men inte inkomst utan intäkter.
@mostafasafari967910 ай бұрын
Hej. tack för videon! men vad händer med utbudskurvan när det monopol eller monopolistisk marknad? Utbud kurvan visar företagens kostnad för tillverkning, hur kommer utbudskurvan in i spelet i denna uppgift?
@mostafasafari967911 ай бұрын
Hej, tack för dina videos, en fråga... hur kommer man fram till själva utbud och efterfråga funktionerna... i de flesta av dina videos är de redan givna.
@nationalekonomividaboakade913511 ай бұрын
I princip går det att mäta hur dom som ser ut. Tänk dig efterfrågan på snus i ett fångläger. Du går helt enkelt ut och frågar fångarna hur många snusdosor de skulle vilja köpa vid olika prisnivåer. Kanske ser du då att fångarna totalt sett skulle vilja köpa 500 dosor vid priset 20 kronor per dosa; 700 dosor vid priset 15 kronor per dosa och 900 dosor vid priset 10 kronor per dosa. Då har du fått tre punkter på efterfrågekurvan. Dra ihop punkterna till en linje så har du fått fram efterfrågekurvan. Om man vill kan man låta en dator ta fram formeln för den här linjen (eller så kan du själv göra det grovt med ögonmått). Sen gör man samma sak för utbudssidan, alltså hur mycket vill företagen producera vid olika prisnivåer.
@rasmuslarsson751 Жыл бұрын
Riktigt bra förklara, tack för hjälpen! Alltid haft svårt att förstå skillnaden... 😅
@ianwalleenelev872 Жыл бұрын
Mycket bra video!🤩God jul!!
@viktorwetterqvistelev5537 Жыл бұрын
håller med!
@nationalekonomividaboakade9135 Жыл бұрын
God Jul till dig också!
@alfredrapp7111 Жыл бұрын
Så oerhört pedagogiskt. Tack så hemskt för dessa lektionerna. Gick från att tycka makroekonomi var svårt och tråkigt till att tycka att det är riktigt intressant, efter alla dina kopplingar till verkligheten.
@nationalekonomividaboakade9135 Жыл бұрын
Kul att höra! Kör hårt! :) /Jonas
@vace8914 Жыл бұрын
Is it just me or is Scandinavian law, rules, regulations et cetera extremely lacking in relation to the united States equivalents, like bill of exchange act, US codes et cetera?
@snyggmikael Жыл бұрын
ingen mobiltelefon-tillverkare hade velat tillverka 50.000 mobiltelefoner om ifall de skulle säljas för 0kr/st xD
@rvj0-fortniteplayer2523 ай бұрын
Nu har du ju dock räknat på efterfrågan och inte utbudet, Qd och Qs är lika i jämvikt inte annars. Lär dig skillnaden mellan efterfråga och utbud, eller så har du problematik med matematiken.
@Majapaja00 Жыл бұрын
Tack så mycket för denna video, du förklarade allt jättebra och jag förstår mycket mer nu i kursen!!
@vincentjacobsson3981 Жыл бұрын
Jag tycker att riksbankchefen och bankernas relation med kungen kan handla om ett klassamhälle med utlåning av kungens pengar i utbyte mot t ex bankräntor och att detta bör utredas med en ny stat.
@vincentjacobsson3981 Жыл бұрын
Jag tycker att kungens relation med Jesus kan handla om att folket endast lånar kungens pengar med dom vilseledande partierna.
@melikasalehi2551 Жыл бұрын
Är dessa videos om makroekonomi på kortsikt eller långsikt? Vilka är kort sikt och vila är långsiktigt???
@nationalekonomividaboakade9135 Жыл бұрын
Tillväxtmodeller är lång sikt, konjunkturmodeller är kort sikt. Under videon har jag länkat till ett kompendium, det är möjligt att skillnaden mellan kort och lång sikt framkommer tydligare där. Hej! Jonas
@marcusokodugha2101 Жыл бұрын
Grym video tack
@ArvidPettersson-m5y Жыл бұрын
Min kemilärare heter Jonathan Pearson
@madhurihasan3998 Жыл бұрын
Han börjar förklara 2:58
@d3addict Жыл бұрын
3:32: Om en utländsk investerare investerar i ett Finländskt företag , hamnar det under export-pilen? Kan man se det som att Finland då exporterar en andel av företaget?
@lovisalarssonwohlfahrt5632 Жыл бұрын
Vad är orsaken till att man inför en importkvot istället för en tull/tariff? Varför är just en kvot bättre i detta fall?
@nationalekonomividaboakade9135 Жыл бұрын
Jag skjuter från höften här: 1. Med en kvot vet man exakt hur mycket som kommer in (vid en tull så ökar ju importen om till exempel efterfrågan i landet ökar); 2. Kvoten ger ökad makt åt politiker (man kan till exempel välja vem som ska få rätten att importera, den makten kanske skumma politiker kan utnyttja till exempel för att ta mutor eller vinna röster). Kanske nåt sånt? /Jonas
@camerongholami6668 Жыл бұрын
Nu har tittat på alla dina filmer och de var lärorika. Tack för ni har lagt så mycket tid på dem!!
@nationalekonomividaboakade9135 Жыл бұрын
Tack, vad fint!
@e451272 жыл бұрын
Mkt givande!
@annalo38092 жыл бұрын
Tack snälla för dina videos! Du hjälper mig att klara min tenta☺️
@makemymarket17722 жыл бұрын
Kollade dina videos under mikrokursen, riktigt bra föreläsningar! Tack för hjälpen!
@omnipotentpotato24362 жыл бұрын
Bra video, tack!
@helinsaid84672 жыл бұрын
Det ska väl stå f(1)=0.3 och inte 0,7. Eller?
@makemymarket17722 жыл бұрын
Du förtjänar en medalj. Så otroligt bra förklarat, tack!
@nationalekonomividaboakade91352 жыл бұрын
Tack! Kör hårt! Jonas
@makemymarket17722 жыл бұрын
Grymma föreläsningar!
@nationalekonomividaboakade91352 жыл бұрын
Kul att de hjälpte dig! Kör hårt! /Jonas
@makemymarket17722 жыл бұрын
grymt bra serie! Stort tack!
@nationalekonomividaboakade91352 жыл бұрын
👍
@alialali4852 жыл бұрын
Hej! Tack så mycket för förklaring. Är det på en öppen ekonomi eller stängt
@nationalekonomividaboakade91352 жыл бұрын
Hej Ali! I exemplet ovan verkar det vara en sluten ekonomi eftersom AD endast består av C, I och G. I en öppen ekonomin ska man också ta in EXPORT och IMPORT. Finns lite mer om sånt i kompendiet (som finns direkt under videon). Lycka till! /Jonas
@alialali4852 жыл бұрын
@@nationalekonomividaboakade9135 tack så mycket för svaret 🤗