Jodå, i princip går det också. Det du måste tänka på här är dock att de här processerna, när cellobios eller maltos bildas, är styrda av enzymer i cellen. Enzymerna styr så att det bara bildas maltos eller cellobios, beroende på vad det är för cell, och vad den har för enzymer. Med andra enzymer kan man tänka sig att många andra typer av disackarider kan bildas, kanske även de som du föreslår. Det är bara det att i kursen i Kemi 2 begränsar vi oss till bara några stycken, till exempel maltos, cellobios, laktos och sackaros.

Och jag älskar alla som vill lära sig biologi (och kemi)! 😊

Ofta sätter man faktiskt likhetstecken mellan arener och aromatiska kolväten, även om man kan tänka sig andra aromatiska föreningar också. Det vill säga alla arener är aromatiska, men det finns aromatiska föreningar som inte är arener. För kursen i Kemi 2 på gymnasiet räcker det att du vet att arener är en slags aromatiska föreningar.

Tack! 😊

Varsågod så jättemycket, roligt att höra att det funkar! 😊

Ja, precis så är det.

tack

Det är det som är mitt jobb! 😉

Nej den avgivna energin räknas från reaktanterna, och inkluderar inte aktiveringsenergin. Jag är ledsen om min bild är otydlig, men den avgivna energin är alltså lika med produkternas entalpi minus reaktanternas entalpi. I det här fallet (vid 4:31) får vi alltså att ∆H = H(produkter) - H(reaktanter).

tack pookie

😊

Jag skulle säga såhär, att en sur _lösning_ har en hög koncentration oxoniumjoner, [H₃O⁺], vilket gör att den får ett lågt pH. ett surt _ämne_ (en syra) är ett ämne som kan avge en vätejon.

@@MagnusEhinger01 Tack för svar! Klurigt när man är ny på detta! Alltså är syran det som gör ämnet surt? Har jag tolkat det rätt då?

@@user-ve4oh9rf8e För att svara med korrekta begrepp: Det är det sura ämnet som gör att vattenlösningen blir sur (får sur reaktion). Det beror på att det sura ämnet protolyseras och avger en vätejon till vatten vattenmolekyl. Då omvandlas vattenmolekylen till en oxoniumjon, H₃O⁺.

@@MagnusEhinger01 Tack!!

@@user-ve4oh9rf8e Varsågod, ett nöje! 😊

😊

En delningskromosom (som ser ut ungefär som ett "X") består av två _identiska_ DNA-strängar som bildats efter att allt DNA i cellen replikerats. I ett kromosompar (där de båda kromosomerna ser mer ut som ett "l") är det däremot så att den ena kromosomen kommer från mamman och den andra från pappan, men båda två är till exempel kromosom nummer 2 eller kromosom nummer 19. De båda kromosomerna i ett kromosompar är därför inte identiska, eftersom mamman och pappan bär på lite olika alleler i sin arvsmassa.

Jag tror att jag förstår, tack! Kromosomerna i ett kromosompar sitter alltså inte fysiskt nära varandra?

​@@enelweskiold Nej, i regel är de inte fysiskt nära varandra. I meiosen (se ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/meios.html) hamnar dock homologa delningskromosomer (alltså delningskromosomer från ett kromosompar) nära varandra i profas I och metafas I.

Tack!!!!!!!

@@enelweskiold Varsågod! 😊

Tack! 😊 Varken eller, faktiskt. Det är vid upplösning av jonföreningar (eller andra fasta föreningar) som man gärna skriver [H₂O] ovanför reaktionspilen (se från 6:52). Det är för att vid en upplösning _reagear_ egentligen inte det upplösta ämnet med vatten, utan vattnet är bara där som lösningsmedel. En svag bas, som till exempel ammoniak (NH₃) reagerar däremot med vattnet (se från 8:10), och tar upp en vätejon från vattnet. Det är därför vi skriver den protolysreaktionen såhär: NH₃(aq) + H₂O → NH₄⁺(aq) + OH⁻(aq)

@@MagnusEhinger01 Fattar! Tack så mycket!

@@AlbinSoderberg-eq5sd Så bra, varsågod så mycket! 😊

tack för anteckningarna albin 😘

Tack själv! 😊 Är det min "lundaskånska" som ställer till det annars för dig?

@@MagnusEhinger01 Kanske :) Du använder mindre ord när du pratar och ge tillräckligt utryme till varje ord. Så det är lite lättare att följa.

Nej, koppar (Cu) är ett svagare reduktionsmedel än zink (Zn), och står därför till höger om zink i den elektrokemiska spänningsserien (se från 5:06).

Varsågod så mycket! 😊

Varsågod så himla mycket, lycka till på ditt kursprov! 😊👍

@@MagnusEhinger01 tack!! Hoppas jag med. Om jag får ett bra betyg så kommer jag tillbaks och tackar dig igen!

@@KaiSmithsOfficial Synd kanske bara att du inte hittade hit tidigare? Fast jag hoppas jag kan välkomna dig tillbaka till Kemi 2 istället! 😉

@@MagnusEhinger01 VÄLDIGT SYND JA, men jag kommer tyvärr inte att ha kemi 2 nästa år, men jag har fortfarnade nationella i ma2c den 22 maj! och jag kommer också ha ma3c nästa år, så jag kommer vara med dig väldigt länge!

Lycka till på ditt prov i alla fall! 😊

Varsågod! 😊

😉 Varsågod!

😊

Varsågod så mycket! 😊

Här måste man vara lite noggrann med vad man menar med "entalpivärden". Kom ihåg att det inte går att bestämma några absolutvärden för entalpi, utan bara _förändringen_ i entalpi vid en kemisk reaktion, ∆H. Där har fysikalkemister ägnat stor möda åt att mäta till exempel förbränningsentalpin för ett stort antal ämnen (hur mycket energi som frigörs vid förbränning av ett visst ämne) eller bildningsentalpin (förändringen i entalpi vid bildning av ett visst ämne om man utgår från grundämnena i ren form). Dessa värden finns att slå upp i tabell- och formelsamlingar.

Det är inte alla opolära aminosyror som kan ge upphov till disulfidbryggor, utan _endast_ cystein. Disulfidbryggorna, som då är kovalenta bindningar, är starkare än de övriga typerna av bindningar som håller samman proteinet (vätebindningar, van der Waals-bindningar, dipol-dipol-bindningar).

Tack ska du ha, roligt att höra att du har fått hjälp av mitt material! 😊

I korthet tror jag att jag vet vad det är som elever tycker är svårt att förstå. Då kan jag lägga lite mer kraft på att göra just de bitarna lite tydligare. Men lycka till på ditt prov! 😊

Det kan jag inte tro! På vilket sätt skulle jag kunna hjälpa dig?

Jo, visst kan man göra det för en fettmolekyl också!? Ett fett bryts först ner till fettsyror, som sedan oxideras i β-oxidationen. Då klipps fettsyran upp i enheter om två kolatomer, acetyl-CoA. Varje acetyl-CoA som går in i citronsyracykeln resulterar sedan i 32-36 ATP (just detta har visat sig svårt att bestämma exakt, både för glukos och för fett).

@@MagnusEhinger01 den här frågan kom på mitt prov, och ja...jag hade samma reaktion som dig haha. Kanske menar de i innan acetyl-CoA går in i citronsyracykeln? alltså just vid nedbrytningen av fettsyran

@@mohamadhamid3360 I β-oxidationen bildas det ju också ett antal NADH + H⁺. Dessa kan gå in i elektrontransportkedjan (vilket leder till att det bildas ATP), men de kan ju också användas som reduktionsmedel i andra av cellens reaktioner.

😊

När ammoniumkloriden löses i vatten får vi först fria ammoniumjoner och kloridjoner: NH₄Cl(s) → NH₄⁺(aq) + Cl⁻(aq) Kloridjonen reagerar sedan inte alls med vattnet, utan är bara åskådarjon. Därför kan vi förenkla den här reaktionen: NH₄⁺ + Cl⁻ + H₂O ⇌ NH₃ + H₃O⁺ + Cl⁻ Till bara: NH₄⁺ + H₂O ⇌ NH₃ + H₃O⁺

Tack själv! 😊 Detta är värdet på jämviktskonstanten, se från 11:38 i videon.

@@MagnusEhinger01 jag har missat den tack igen.

@@anjelghazi Varsågod, det är så lätt hänt! 👍

Tusen varsågod! 😊

Konvergent evolution handlar om att två arter utvecklar liknande egenskaper om de lever i liknande miljöer. Jag tycker därför att du borde ha tagit två arter och gett exempel på egenskaper som utvecklats på ett likartat sätt.

@@MagnusEhinger01 aha så de inget poäng där

Vid 9:50 visas hur nervsignalen fortplantas genom att natriumjoner diffunderar längs insidan av axonmembranet i en nod. Vid 11:10 visas hur ändringen i det elektriska fältet i en nod påverkar nästa nod, så att den också depolariseras. När nästa nod depolariseras uppstår det en ändring i det elektriska fältet som påverkar näst-nästa nod och så vidare.

@@MagnusEhinger01 Då förstår jag tack!!

Varsågod! 😊

Lycka till! 👍

@@MagnusEhinger01 Tack vare dig gick det bra, Tack Magnus😀

Haha, knappast! 😉 Jag är ju inte direkt svensklärare, men kul att höra att det gick bra i alla fall. 😊

Ja, det kan du ha rätt i. Jag får kolla upp det!

Lycka till på din prövning! 👍 Du har väl sett att jag har en massa gamla prov på min hemsida också? ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/gamla-prov.html De kan du ha hjälp av för att testa hur mycket du kan! 😊

Man skulle kunna tänka sig att när Søren Sørensen uppfann pH-skalan, resonerade han såhär: Om [H₃O⁺] = 0,0001M kan vi logaritmera det värdet för att få en enklare siffra att arbeta med. Då får vi att log[H₃O⁺] = log 0,0001 = -4. Men eftersom det i grund och botten handlar om en koncentration, och vi inte kan ha negativa koncentrationer känns det knasigt med ett negativt värde. Därför bestämde han sig för ta bort minustecknet genom att definiera att pH = -log[H₃O⁺]. (Så _kan_ det ha varit, men jag gissar förstås!) Det medför då istället att ju _lägre_ pH-värde, desto högre [H₃O⁺] motsvarar det.

@@MagnusEhinger01 tack så enormt! Du förtjänar det bästa för alla gånger du räddar oss inför prov !