#176

[@Stenfeldt111]

Superintressant avsnitt!!

[@Xzeebo]

Äntligen ett avsnitt till med Jakob och Isa med lite bättre ljudkvalité! :)

[@mohamadhayatleh4488]

Den här gången lite för sent 💖

[@stefansoderqvist7783]

Briljant!

[@Lisgrisen]

Tack för inspiration! Skulle man alltså kunna ha flera semesterboenden i t ex Spanien och Portugal som man nyttjar till viss del varje år och fortfarande beskattas som privatbostadsuthyrning?

[@mainhome4124]

Ja det kan man. Vi är dock inte inlästa exakt på hur den skatten fungerar. Det skiljer sig något från land till land. Beroende av ländernas egna skatter samt avtal mellan dem och Sverige.

[@ARGA1030]

Jättebra avsnitt! Hur resonerar ni om driftskostnader som el, vatten mm? Är det vettigast att låta det ingå i hyran och ta räkningarna med skattade hyresintäkter eller finns det rimliga sätt att på en fastighet med både uthyrd lägenhet i huset och attefallshuset dela upp kostnaden på de olika boendena genom schablon eller installera separata mätare för varje boende?

[@mainhome4124]

Separata mätare och ”fakturera” den faktiska förbrukningen! Om hyresgästen får betala en schablon så skall det enligt SKV räknas som en del av hyran. Dvs att du då oftast får beskatta den schablonen med 24% kapitalbeskattning. I vårt Attefallshus är elkostnader i snitt 300kr/månad . Det blir 3600 på ett år. Vilket innebär en skatt på 864 kr . Vilket motsvarar en bruttolön på mellan 1200-1400 kr. Arbetet att sammanställa elkostnader tar ca 1-2 h/år. Vilket blir en ganska ok timlön 😊

[@Lisgrisen]

Hej! Kan ni inte ta upp reglerna för beskattning av näringsfastigheter privatägda vs via bolag? Tack på förhand!

[@RikaTillsammansTV]

Ställ gärna frågan på forumet. Det finns en del duktiga fastighetsägare där. :-) rikatillsammans.se/forum/

[@martinapasanen652]

Om man idag bor i hyresrätt och vill göra upplägget parhus + attefallshus. Är de bäst att köpa en villa och göra om till ett parhus eller köpa en tomt och bygga ett nytt parhus? Om bästa valet är att bygga nytt, hur vet man innan man köper tomten att man kommer få bygglov på ett parhus?

[@mainhome4124]

Svårt att säga vad som är bäst. Men enklast är definitivt att köpa ett hus som man bygger om. Om huset redan är minst 5 år får du dessutom då tillgång till ROT-avdraget. Vilket förbättrar kalkylen något. (Å andra sidan kan ju kostnaden för att bygga helt nytt jämfört med att marknadsvärdet för det man byggt överstiga ROT-avdraget) Så länge du håller dig till "Attefallsreglerna" (och inte de använts av den tidigare ägaren) så kan du till 99,9 % sannolikhet. Bygga enligt dem. Undantag finns ex i "skärgårdsskjutfällt" mm. Du hittar det genom att kontakta din kommuns Stadsbyggnadskontor (kan heta lite olika i olika kommuner). Sök på "bygglov+din kommun". Så kan du oftast leta dig fram till vad som är tillåtet på just den platsen. Alt kan du gå på någon av kommunens "öppet-hus" tider och fråga. För att sedan kunna vara säker så krävs att man söker ett "förhandsbesked".

[@victor-kk9wj]

sluta avbryt tack, och låt dem tala till punkt, för dina egna anekdoter har vi som följt det ett tag hört flera gånger redan :)

[@victor-kk9wj]

så bra avsnitt, detta avsnittet kommer jag kolla flera gånger om

[@Ben-bg1dn]

Jag antar att det är längdskidåkning ni är intresserade av om Sälen är på tapeten? Sälen för utförsåkning är ju under all kritik. Det är min största fundering efter detta avsnitt 😅

[@viktorvilhelmsson6927]

Varför nämns 50 000 kr skattefritt vid flera tillfällen? Tittar på skatteverkets hemsida om "hyra ut privatbostad" och den säger 40 000 kr. 31:36

[@matt_flink]

Eftersom det enbart är 80% av hyresintäkten som du beskattas för, och därmed är det beskattningsbara beloppet 40 000 kr. Men 40 000 kr är också schablonavdraget som är skattefritt, dvs det är skattefritt helt o hållet. MVH

[@mainhome4124]

Som Mattias F nämner nedan så blir den skattefria delen av hyresintäkten 50.000 kr. Reglerna för ett småhus är att du bara betalar 30% kapitalskatt på 80% av hyresintäkten. Utöver det så får du upp till 40.000 kr i schablonavdrag. Detta blir förenklat att de första 50.000 kr blir skattefritt och därefter så skattar man 24% kapitalbeskattning på allt som överstiger 50.000 kr.

[@niklassjoqvist4888]

@@mainhome4124 Ni nämner vid flera tillfällen att det är 50.000kr skattefritt per byggnad. Det låter jätte intressant, har ni någon källa på det? När jag kollat med skatteverket får max en lägenhet per fastighet klassas som privatuthyrning -"Om du hyr ut två lägenheter gäller lagen om uthyrning av egen bostad bara för den första uthyrningen". Vid uthyrning av mer än 2 lägenheter klassas det som näringsverksamhet. Har ni kanske löst det så att ni hyr ut varsin lägenhet och på så sätt kommer runt begränsningen? I övrigt ett fantastiskt avsnitt med mycket bra information och tips.

[@mainhome4124]

@@niklassjoqvist4888 Tyvärr får man inte alltid rätt svar från handläggarna på Skatteverket. Svaret du fått av handläggaren är antingen en förväxling mellan civilrättsliga och skatterättsliga regler. De civilrättsliga reglerna och de skatterättsliga hänger dock inte ihop. Du kan per definition vara hänvisad till Näringsverksamhet enligt i civilrätten medan det ändå beskattas som näring. Samt även tvärt om. Här är inte lagen synkad. Skatterätten går rakt på ägande, brukande, avsikt och rimlighet. Medan civilrättsligt är det till del så som handläggaren beskrivit. Privatuthyrning skattemässigt har koppling till småhusenhet, bostadslägenheten och om du använder det som boende eller ej del av året. (Så länge det är en lägenhet alt ett småhus dvs ett en till tvåfamiljshus. Det kan även vara en förväxling handläggaren gjort mellan en villafastighet och em fastighet med ett hyreshus. En villafastighet är tomtgränsen, men där beskattas uthyrning per småhusenhet/komplementbyggnad. Om huset istället består av fler än 2 lägenheter blir det ett hyreshus (typkod320) vilket gör att dessa lägenheter då direkt blir näringsverksamhet. I detta inlägg med länkar förklarar vi lite närmare. I Länkarna finns även länkar till definition mm som länkar till skatteverkets mm: mainhome.se/skatt-pa-attefallshus-vid-privatuthyrning/ mvh Jakob

[@kyrko_1337]

Otroligt rörigt

[@RikaTillsammansTV]

Säg gärna något mer? All feedback uppskattas!

[@kyrko_1337]

@@RikaTillsammansTV Jag tycker upplägget freestyle är olämpligt när man navigerar komplicerade skattetekniska frågor.

[@erikolsson9780]

Bra avsnitt! Fråga: hur finansierar man köp av exvis fler än ett hus när man endast får låna upp till 4.5x årsinkomst? Fattar att man kan ta ut pantbrev i fastighet men då måste den ju ha stigit i värde och en värdering måste ju ske efter minst 5 år (om inte omfattande ändring/renovering utförts). Är kreditgaranti via boverket ett sätt att komma förbi ovanstående "hinder"?

[@mainhome4124]

Nej, kreditgarantin påverkar inte bankens bedömning av skuldkvoten. Hos flesta banker kan du få låna mer än 4,5x årsinkomsten, 4.5 är gränsen till 1% extra amortering. Och det kan vara bankens bedömning av din KALP, "Kvar Att Leva På" - kalkyl. Där de tar hänsyn till ditt utlägg för fastigheten / fastigheterna + statiska levnadskostnader. Även om inte amorteringen är en kostnad så påverkar den din KALP negativt. Min uppfattning är att bankerna brukar ligga mellan 5,5-7 gånger årsinkomsten i normalt skuldkvots godkännande. Tyvärr finns det inga direkta genvägar till en början. Men här är några exempel att lösa detta är: 1. Att börja spara och investera i annat för. Och att börja med uthyrning i små steg. Jag och Isabelle började vårt byggande av uthyrningar när vi var 35 år. Och hade både haft sparanden på olika vis innan. 2. Genom att kunna låna i olika fastigheter (Ex föräldrars). Så kan man minska belåningsgraden per fastighet. Vilket gör att amorteringen då blir lägre och du då kan utnyttja hela din skuldkvot. 3. Vi har köpt, renoverat och sålt ett par egna fastigheter innan vi skapade ett hem med uthyrning. Vilket gjort att vi på det viset byggt upp eget kapital. 4. När vi byggt om för renovering har vi prioriterat det som gett oss intäkter före egen renovering. Och stora delar har behövt gå på att vi först har behövt tjäna pengarna själva. 5. Vi köpte ett hus som var underprissatt pga vissa kända brister. 6. Jag vill inte göra reklam för överbelåning! Men det finns andra kreditgivare samt de 3 F:en (Family, Fools and Friends) att låna ifrån. Vi startade med ca 100% belåning för 6 år sedan och har idag ca 60% belåningsgrad i snitt på alla våra uthyrningar. 7. Hitta en banktjänsteperson som kan tänka sig att räkna hyresintäkten som en del av din inkomst.

[@danielandersson772]

Fyra år sent, men "Uppsidor och nedsidor" brukar på svenska heta "fördelar och nackdelar" (och innan frågar: nej, jag är inte vidare skoj på fester..)

[@Cr3at1vem1nd]

Jo det är höga skatter i detta landet. De enda som har något som liknar normala skatter är folk som just kan skapa egna företag, har kapital etc. Troligtvis för dessa grupper hade lämnat landet ifall de hade försökt skatta dem som vanliga arbetare.

[@mainhome4124]

Vårt svar var ju riktat just mot om det var hög skatt på privatuthyrning. Håller med om att skatterna är högre än vad jag tycker att de skulle behöva vara, eller vad som enligt mig är bra, på flera olika saker i Sverige. Dock så ser vi flera möjligheter till skatteplanering som både gynnar samhället och ger låg beskattning som privatpersoner och företagare.. Som företagare hade jag dock ändå inte lämnat landet. Och det tror jag inte heller huvuddelen av mina kollegor gjort, Även om skatten höjdes :) Jag tror dock både arbets- och skattemoralen hade sänkts betydligt. Samt viljan att på olika vis bidra till samhället utöver skatten. / Jakob