Göteborgs domkyrka, alla fyra klockorna inifrån tornet (nytt ljudspår)

giss0 - - a0 - b0 - diss1.
giss° - a° - b° - diss'.
giss° - a° - aiss° - diss'.
Storklockan - Söndagsklockan - Vardagsklockan - Böneklockan.
Jag tyckte att en annan inspelning kunde funka bra till filmen också.
Lite fakta om klockorna:
1. Storklockan, giss0 / giss°, gjuten 1925 av M&O Ohlssons klockgjuteri i Ystad, väger 5 417 kg, inklusive kläppen på 137 kg (utan kläpp 5280 kg). Kläppen tillverkades omkring 1937 efter att den gamla 1800-talsklockans kläpps bygel hade nötts ut och fallit ner under klockan. En del av kulan m.m. på den gamla kläppen hade också svarvats ner, eftersom man hade upptäckt att denna kläpp slog för hårt i den nya lättare klockan. - Tidigare storklocka på 6 ton göts 1815 av samme gjutare som de tre mindre klockorna, men sprack vid Oskar II:s själaringning 1907 (som kallas för kungsringning). Den bör ha haft en lägre slagton än nuvarande klocka, kanske g0, fiss0 e.d. och det bör ha låtit annorlunda med de andra klockorna. - Efter 1907 göts två klockor som inte kunde användas särskilt länge. Den ena 1912 av Bergholtz, på ca 4,8 ton, vars krona inte blev riktigt ordentligt gjuten, och den andra 1923 av M & O Ohlsson fick en spricka bara något år efter gjutningen 1923. Klockmetallen i Bergholtz klocka såldes 1917 till Götaverken för att få pengar till en fond för en ny klocka. 1925 års klocka innehåller ingen klockmetall från 1923 års klocka eftersom man misstänkte att metallegeringen var för svag. Annars är den nästintill en kopia av 1923 års klocka, t.o.m. gjutningsåret 1923 står på 1925 års klocka (1925 års klocka var dock 100 kg lättare än 1923 års klocka).
2. Söndagsklockan, a0 / a° (den klocka som ringer här). Den har slagtonen a0, är gjuten 1815 av styckgjutaren Charles Apelquist på Kongliga styckgjuteriet i Marieberg i Stockholm (det gamla Meijerska gjuteriet), 3 473 kg. (Styckgjuteri betyder att man göt kanoner, men även klockor och statyer göts på sådana bronsgjuterier.) - Den har dessutom undertonen c0 och övertonen d1 som övergår i e1 p.g.a. dopplereffekten (dopplereffekten kanske dock bara bidrar delvis eftersom e1 också kan ingå som en överton).
3. Vardagsklockan, b0 / b° (aiss0/aiss°), gjuten 1815 av Charles Apelquist på Kongl. styckgjuteriet i Marieberg i Stockholm, 2 605 kg.
4. Böneklockan, diss1 / diss', gjuten 1816 av Charles Apelquist på Kongl. styckgjuteriet i Marieberg i Stockholm, 1 209 kg.
Jag tackar vaktmästarna för att jag fick komma upp i tornet och filma och spela in!
Jag skapade det här videoklippet med KZbins videoredigerare ( / editor .

[@andersleofranzen7019]

Spännande med nya klockor! Vilken bra klang de har!!🙏🙏🙏🙏

[@Skaneskyrkklockor]

Mäktiga klanger!😊

[@klockarn4807]

Häftigt att höra och se alla fyra klockorna ringa!! :)

[@Klockfantast]

Tackar tackar för det! : - )

[@linush99]

Storklockans sista smäll gav en väldigt vacker och mäktig inramning på ringningen

[@Klockfantast]

hahaha - vi kanske ska sluta att skriva smäll, det är väl slag snarare (fast det blir naturligtvis många övertoner just vid slaget det är därför jag skrev att det är lite som en smäll när kläppen slår/smäller hårt, smäller samman med klockringen). - Jovisst, det är rätt fina klockor, förhoppningsvis kan jag göra en inspelning med ännu bättre kvalitet nån gång, så man får med klangen ännu bättre

[@bergkawin]

Jag är från Torslanda i Göteborg och jag har varit i göteborgs domkyrka

[@theodorranebo2909]

Undra varför man startar alla klockor samtidigt? Så gör man inte i exempelvis Tyskland där man startar klockorna en och en, från minst till störst. Måste bli en enorm strömrusning när alla motorerna startar samtidigt

[@Klockfantast]

ja verkligen, det behövs nog ett rejält elsystem med stora kablar m.m. för att klara det, och det kan nog vara värst i början av ringningen när motorn inte får hjälp av gravitationen. Man kan undra hur de ringde klockorna för hand förr i tiden: började de frän mindre till större eller sade man bara, hej och hå nu sätter vi igång allihop? Dessutom var de flesta klockorna nog på 1800-talet rakaxlade eftersom det var lättare att hänga upp på det viset, det kan ha låtit lite annorlunda i t.ex. Göteborgs domkyrka

[@albingoude8700]

Mycket bra video och ljud

[@Klockfantast]

Tackar!

[@engelbertschoormans]

Finally! Nice!

[@Klockfantast]

Thank you!

[@John_oR.]

Extremt dissonans ju!

[@linush99]

Hur kommer det sig att du fick så bra ljud på den här inspelningen? Jag, Theo och Vidar filmade klockorna i Storkyrkan i söndags och det blev ett brusigt ljud ifrån min kamera när alla gick igång

[@Klockfantast]

Jag har två diktafoner och till den sämre har jag en mikrofon som jag fick i present 2015 och det är faktiskt den som är ljudet här. Jag trodde inte den skulle klara av att vara uppe i klockkammaren så den ställde jag en trappa ner ((men det tror jag att den gör faktiskt). Dessutom har jag en annan ljudinspelare som jag köpte 2016. Sen gäller det att synka ljud och film i videoredigeringen (som gällde film och ljud förr med filmklappa osv.) och det gör man lättast genom att låta ljudet vara på i filmen och jämföra inspelningarna. När man hamnar rätt så stänger man av ljudet på filmen och gör en ny video.

[@linush99]

Vad är det för korkskruvar som sitter uppe på Storklockans axel?

[@Klockfantast]

Det måste vara tyngder för att underlätta ringningen en del, kanske i gjutjärn. Jag har nyligen fått en norsk bok om kyrkklockor i Oslo och detta kan vara något som liknar en balansanläggning som var vanligt i början av 1900-talet

[@linush99]

Kan det också vara något som gör att den inte stannar så fort som de andra klockorna gör?

[@theodorranebo2909]

Korkskruvar haha! Det är motvikter som gör det lättare att få klockan i svängning. Detta är en kvarlämning från handringningens tid, då man inte behöver göra på detta sätt när man har motorer.

[@Klockfantast]

Det kan hända att de härstammar från den gamla Storklockan som sprack 1907. Något som jag inte blir klok på är metallkonstruktionen i ena änden av axeln på de två största klockorna, de fanns tidigare i båda ändar om man ser ett äldre foto på Kulturmiljöbild över Bönklockan. Det har antagligen med handringning att göra, men hur användes de? Storklockan ringdes nog från våningen under (eftersom det finns en lucka där), men de övriga nog på samma våning. Söndagsklockan måste ha ringts delvis från trappan under

[@theodorranebo2909]

Luckan under storan kommer från att klockorna hissades upp genom den. Ja, repen var fästa i de där metallkonstruktionerna. dom måste dock ha tagits bort på de 2 mindre. Med största sannolikhet ringdes klockorna från det rum som nu kören övar i. Var hittade du den bilden? Vem var det du frågade om du fick filma i tornet? Det skulle jag också vilja göra. Något som jag funderar på är varför Söndagsklockan har något mer vinklad axel än dom andra.

[@theodorranebo2909]

Skulle gärna vilja se klockorna framifrån när de svänger. I synnerhet storklockans brutalt stora kläpp skulle man vilja se när klockan svänger

[@Klockfantast]

Ja det skulle vara kul om vi kunde göra en sådan film! Det finns faktiskt en film på klockan framifrån med kläppen😀 på den här filmen från GP: Det filmades samtidigt som jag var utanför kyrkan och spelade in (visste inte om att de var uppe i tornet och filmade förrän ett par månader senare). Mina två inspelningar som skedde samtidigt finns här: kzbin.info/www/bejne/gnfMf6mqZs2NopY.

[@Klockfantast]

Dock är ljudet inte riktigt synkat i videon 🙂

[@theodorranebo2909]

@@Klockfantast Vart finns den filmen någonstans? Den där klockan filmas framifrån så kläppen syns

[@Klockfantast]

@@theodorranebo2909Oj jag trodde att jag kopierade in länken i texten igår, men här är den: www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/domkyrkan-ringer-f%C3%B6r-dem-som-d%C3%B6tt-i-%C3%A5r-1.39219242

[@theodorranebo2909]

@@Klockfantast Haha jag hittade den ändå. Där ser man tydligt hur extremt stor kläppen är i förhållande till klockans diameter. Varför är det så. Tänk om klockan hängde lite lägre å den där feta melonen hade flugit upp å slagit uppåt