Hej Magnus! Jag har precis klarat av kemi 1 kursen och gjort klart att jag kommer gå högskolan efter sommaren! Mitt liv har alltid varit en berg och dalbana och under skoltiden så va kemin min ärkefiende. Du har gjort så jag har förstått och förklarat som ingen annan kunnat göra. Du har hjälp mig mer än du kunnat ana. Jag är evigt tacksam och du ska veta att du har en plats hos alla ungdomar som kämpar eller vill lära sig om kemi. Jag fick C som slutbetyg och är mer än nöjd. Tack. Tack för allt Magnus och så önskar jag dig och din familj lycka och glädje! Evigt tacksam för din gränslösa givmildhet.
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Tack själv, så roligt att höra att jag har fått hjälpa dig att besegra din ärkefiende! 😄 Lycka till med högskoleplugget och resten av din karriär! 👍
@TA-sc4pm3 жыл бұрын
Grattis!!
@coolman1243567 жыл бұрын
Du och jag borde bilda en redoxreaktion Magnus
@axelkarlson8416 жыл бұрын
Gud Magnus du räddade mig för imorgon! Tack så mycket för det här !!
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
Prov imorgon? Lycka till i så fall! :-)
@axelkarlson8416 жыл бұрын
Magnus Ehinger nä det är en riktigt lång läxa... Jag är i en tysk skola så jag för översätta allting haha... Tack för snabba svar!
@axelkarlson8416 жыл бұрын
Magnus Ehinger fast nu komm jag på ett problem... I redoxreaktioner, hur vet jag vilket element som är reduktion och vilket oxidation?
@trainwrekk9685 Жыл бұрын
Tack för dina bra videoklipp! Sitter och kliar mig lite i huvudet, varför avger koppar 2 elektroner (5:25) när koppar bara har en valenselektron?
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Koppar, liksom många av de andra övergångsmetallerna och andra tyngre atomer, kan bilda flera sorts joner, både Cu⁺ och Cu²⁺. Bland dem är faktiskt Cu²⁺-jonen den mest stabila, och den som bildas oftast.
@villekarlsson88706 жыл бұрын
Har prov imorgon och detta hjälpte mig! Tack
@MagnusEhinger0111 жыл бұрын
Kopparatomerna (Cu(s)) omvandlas till koppar(II)joner (Cu2+(aq)). Formeln är balanserad eftersom den totala laddningen är lika stor på höger som på vänster sida om reaktionspilen. Det är den tack vare att två silverjoner (Ag+(aq)) samtidigt reduceras till fast silver (Ag(s)).
@khulmi11 жыл бұрын
Tack M.Ehinger! :)
@MagnusEhinger0111 жыл бұрын
Det var ett bra minnesknep!
@MagnusEhinger0111 жыл бұрын
Varsågod. My pleasure! :-)
@regulus7754 Жыл бұрын
7:50: Inför prov, är det meningen att man ska hålla koll på hur alla olika grupper av grundämnen beter sig i redoxreaktioner? Eller finns det något sätt att ta reda på det?
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Ett sätt är att använda sig av den elektrokemiska spänningsserien eller normalpotentialer för att avgöra vilket ämne som är starkast reduktionsmedel, och om det då kommer att ske någon reaktion överhuvud taget. Just det förklarar jag lite mer ingående i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/metaller-ar-reduktionsmedel.html Vid exemplet som är vid 7:50 kan man tänka på att en av metallernas egenskaper är att de bildar positiva joner (de oxideras), och att syre är ett starkt oxidationsmedel (det reduceras. Eftersom magnesium är en metall (och vi vet sedan tidigare att det är en alkalisk jordartsmetall, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/alkaliska-jordartsmetaller-och-syregruppen.html) kommer magnesiummetallen att oxideras till Mg²⁺.
@regulus7754 Жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tack för svaret!
@filiplexfors1683 Жыл бұрын
Hej Magnus! Tänker på det här med reduktion. Det är ju så att det det upptas joner. För mig känns det som att det inte reduceras utan snarare "blir mer". Vad är det egentligen som reduceras, om något? Laddningen?
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Nej, det där har du nog tyvärr missförstått en smula. Reduktion innebär att _elektroner_ upptas. Det historiska ursprunget till begreppet reduktion är metallers reaktion med syre. När en metall reagerar med syrgas bildas det en metalloxid, det vill säga metallen oxideras. Samtidigt förbrukas syrgasen i reaktionen, det vill säga syrgasen reduceras. Efter att man förstått vad som händer på elektronnivå fick oxidation och reduktion istället de mer generella definitionerna, nämligen att oxidation innebär att elektroner avges, och reduktion innebär att elektroner upptas.
@filiplexfors1683 Жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tack Magnus. Har stört mig lite på det för att det känns som att en reduktion är något som minskar, men då förstår jag varför man säger så!
@gabriellagerkvist91236 жыл бұрын
Hej! Vad använder du för program för att redigera?
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
Hasse Bae Den frågan får jag så ofta att jag faktiskt har gjort en liten video om det! Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/6250-min-egen-uppstallning.html
@samirahossaini73399 жыл бұрын
tack
@henke98009 жыл бұрын
OIL RIG, oxidation is losing, Reduktion is gaining.
@MagnusEhinger019 жыл бұрын
Henrik Johansson Tack för det, bra tips! :-)
@badguyfromstarwars11 жыл бұрын
I experimentet med Cu och AgNo3 så tar Ag upp en elektron från Cu, men Ag är ju +1 laddat och vill ju egentligen bli av med en, inte sant? Så i förklaringen efteråt när du förklarar Mg oxiderar för att den vill avge två elektroner så blir det lite tvetydigt. Skulle du ha lust att elaborera? För om det beror på deras laddning så borde ju Ag vilja oxidera också, eller är jag helt ute och cyklar?
@MagnusEhinger0111 жыл бұрын
För balanseringen, ja. För att det ska vara balanserat måste det vara samma antal atomer OCH samma laddning på höger och vänster sida om reaktionspilen.
@meli56814 жыл бұрын
Hej, jag har en fråga: om jag ska räkna utbytet och väger 12,3 g av MgSo4 x 7H2O och sedan när jag ska räkna substansmängden för den ska jag ha med 7H2O eller inte? Det var en labb som vi hade.
@martinpettersson996211 жыл бұрын
Om du kollar på videon 4.14 så ser du att du att kopparjonen till höger har laddning 2+ och till vänster har koppar atomen ingen laddning. Då borde ju inte formeln vara balanserad? Eller tänker jag fel nu?
@lisenrinman59903 жыл бұрын
Så det är den ädlare metallen som reduceras? Och den oädlare metallen som oxideras?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Ja, det är den ädlare metallJONEN som reduceras, samtidigt som den oädlare metallen oxideras.
@albawadman78135 жыл бұрын
Det finns ju massa oxider. Varför bildar metaller oxider? På vilket sätt bryter oxiderna ner metallen (förutom undantag som aluminium)? Har ordet oxidation ett samband med oxider?
@MagnusEhinger015 жыл бұрын
Metaller bildar oxider av två anledningar. Den första är att de flesta metaller är ganska reaktiva och gärna lämnar ifrån sig en eller flera elektroner. Det andra är att syrgas är mycket reaktivt och gärna tar upp de elektroner som metallen avger. När en ren metall förstörs på grund av ämnen i omgivningen (ofta syrgas) kallas det för korrosion. Du kan lära dig mer om korrosion i min videogenomgång på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/6657-korrosion.html. Ja, oxider bildas genom oxidation med syre. Oxidation avsåg från början just reaktion med syrgas, men senare vidgade man definitionen till att vara en reaktion, i vilken det avges elektroner.
@simonandersson6245 жыл бұрын
Snabb fråga varför reagerar inte koppar med de flesta syror?
@nilsandersson83795 жыл бұрын
Håller med
@ironmandies64113 жыл бұрын
Jag håller också med
@gabrielkarlsson93793 жыл бұрын
Hallå! Är det alltid så att när något reduceras så skriver man ämnet och elektronerna till vänster. Men när något oxideras så skriver man ämnet och elektronerna till höger?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Ja, det skulle man kunna säga.
@hajitohamid51962 жыл бұрын
Heh
@flisansauklows79868 жыл бұрын
vad blir då formeln för: - Kopparsulfat(aq) och Järnbleck - Kopparsulfat(aq) och Zinkbleck och vad händer med de ämnen som inte reagerar, varför sker inte en redoxreaktion när man lägger kopparbleck i järnsulfat?
@MagnusEhinger018 жыл бұрын
I båda reaktionerna bildas det fast koppar samtidigt som den andra metallen bildar joner. De ämnen som inte reagerar är åskådarjoner, och det händer just inget med dem. Anledningen till att det inte sker någon reaktion när man lägger kopparbleck i järnsulfat är för att kopparn är mer ädel än vad järnet är. Man kan se det som att kopparn och järnet har en dragkamp om elektronerna, och kopparn vinner alltid. Därför orkar järnjonerna inte ta upp några elektroner från den fasta kopparn.
@ingridforsberg1781 Жыл бұрын
Hur vet man när man använder 2 innan Ag och när man inte använder det? Liksom förenklar man så behlver väl Ag bara en elektron ?
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
I en reaktionsformel måste vi ha lika mycket av allt både på höger och vänster sida om reaktionspilen för att formeln ska vara balanserad. Om vi till exempel har silverjoner (Ag⁺) som reagerar med koppar (Cu), så måste vi balansera reaktionsformeln med en tvåa framför silvret för att det ska vara 2+ både till vänster och till höger: 2Ag⁺(aq) + Cu(s) → 2Ag(s) + Cu²⁺(aq) Varje kopparatom (Cu) avger två elektroner (2e⁻) och omvandlas till en kopparjon (Cu²⁺). Eftersom varje silverjon (Ag⁺) bara kan ta upp en elektron, måste vi ha två silverjoner för att reaktionen ska bli balanserad. Bara då tas det upp lika många elektroner (av Ag⁺) som det avges (av Cu).
@Elias-wt6mt7 жыл бұрын
Bra video men nu när jag arbetar med det har jag problem med en uppgift nämligen vad oxiderar och var reduceras i formeln 2Ca(s)+CO2(g)->2CaO + C(S) ?
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Börja såhär: kalciumoxiden, CaO - vad består den av för två ämnen?
@Elias-wt6mt7 жыл бұрын
Tror kanske jag löst den, är det Ca som oxiderar och Co2 som reduceras?
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Ja, det är rätt! Pass på språket, bara: Det är viktigt att Ca oxideraS och att CO₂ reduceraS, inget annat. Och se upp med STORA och små bokstäver också: Så som du har skrivit det är det någon slags konstig koboltmolekyl (Co₂) som reduceras, inte koldioxid (CO₂). Du vet, vi kemister är petiga med så'nt där… 😉
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Varsågod! 😊
@emmapersson58807 жыл бұрын
En annan fråga: hur ska jag veta vilken är den starka reduktionsmedel utav tillexempel zink och koppar?
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Jag har en hel videogenomgång om metaller som reduktionsmedel. 😊 Se ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/5722-metaller-ar-reduktionsmedel.html
@narges40563 жыл бұрын
@magnus ehinger varför reagerar inte cu2+ med No3-
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Hur skulle de i så fall reagera med varandra, menar du?
@narges40563 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 alltså du sa att No3-är åskådarjoner och det händer ingenting med dem skulle inte cu2+ reagera med NO3-
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
@Narges Nej, det gör det inte. För det första är alla nitrater lättlösliga, så det bildas ingen fällning av kopparnitrat, CuNO₃(s). Det är också så att nitratjonen, NO₃⁻ inte kan fungera som ett reduktionsmedel, utan bara ett oxidationsmedel (framför allt i starkt sura lösningar av salpetersyra). Och eftersom kopparjonen, Cu²⁺, redan är oxiderad kan inte nitratjonen oxidera den ytterligare.
@martinwadia99016 жыл бұрын
På sista bilden, hur vet man vilken som ska reduceras eller oxideras?
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
Metaller är alltid reduktionsmedel (det är en av de egenskaper som kännetecknar metaller). Syre är alltid ett oxidationsmedel. Det har att göra med att syreatomen har sex valenselektroner. För att få ädelgasstruktur måste syreatomen ta upp två elektroner, och det innebär att syreatomen själv reduceras samtidigt som något annat ämne oxideras.
@martinwadia99016 жыл бұрын
Nu förstår jag, tack så mycket!
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
Så bra! 👍
@tacemumford69368 жыл бұрын
hej en fråga som inte har med reduktion och oxidation, utan elektronegativitet. Väte har ju en valenselektron, och för att nå ädelgasstruktur behöver den ju 2valenselektroner. Varför är den då inte elektronegativ?
@MagnusEhinger018 жыл бұрын
Det beror på att den bara har en enda proton, och alltså inte så stark kärnladdning som kan attrahera ytterligare elektroner. Väte kan dock ta upp en elektron och bilda en hydridjon, H⁻. Så är fallet i metallhydrider, till exempel kaliumhydrid med den kemiska formeln KH.
@tacemumford69368 жыл бұрын
okej tack så mycket ! Här kommer två frågor till. 1. Hur löser sig molekylförening i olika lösningar? Vet att det varierar men ungefär? Och jonföreningar? 2. Utgå från partiklars egenskaper och interatkioner mellan partiklar för att beskriva karaktärsdragen hos gaser. Vet du vad som menas med det?
@MagnusEhinger018 жыл бұрын
Två bra frågor, som kräver långa svar. Så långa faktiskt, att jag redan spelat in en videogenomgång om den första av dem i alla fall. Hur det går till när olika föreningar löser sig i varandra, är den här: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/5578-lika-loser-lika.html Vad det gäller gasers egenskaper är det tyvärr så att gasernas kemi inte längre (sedan 2011) ingår i kursen i Kemi 1 längre. Jag har dock kvar lite material om det på min hemsida, på den här länken: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/inaktuella/661-tre-faktorer-som-paverkar-gastrycket-allmanna-gaslagen.html Jag har dock en videogenomgång om gasers löslighet i vatten, den kan säkert vara till hjälp. Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6446-gasers-loslighet-i-vatten.html
@tacemumford69368 жыл бұрын
Stort Tack!!!
@norawallberg13453 жыл бұрын
Hej. Jag har en kort fråga. Var menas med "oxiderande syra"?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Salpetersyra och svavelsyra. När de reagear med med olika metaller kan det både bildas vätgas och kväveoxider (från salpetersyra) och svaveldioxid (från svavelsyra).
@norawallberg13453 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tackar!
@martinpettersson996211 жыл бұрын
Tack så alltså spelar det ingen roll hur mycket laddning koppar jonerna/atomerna har utan det som spelar roll är den totala laddningen
@meli56814 жыл бұрын
Hur vet jag vad som reduceras och oxideras?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Det beror på vilket ämne som är starkast reduktionsmedel och vilket som är starkast oxidationsmedel. Man kan utnyttja den elektrokemiska spänningsserien för att ta reda på detta, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/metaller-ar-reduktionsmedel.html
@michaelafloven23696 жыл бұрын
Förstod in riktigt hur det kunde bli balanserat när du la till så det blev 2Ag och 2Ag, 2NO3- och 2NO3-, för nu finns det ju Cu(s) och Cu2+(aq) och då blir der ju för mycket positiv laddning? Eller?
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
Jag tror att du kanske missar att på vänstersidan är det silverjoner alltså Ag⁺, som ju är envärt positiva.
@emehdari89589 жыл бұрын
oxidation= ökning av oxidationstal reduktion= minskning av oxidationstal
@MagnusEhinger019 жыл бұрын
emeh Heidari Det stämmer bra. Oxidationstalet är ju en slags "bokföring" av elektroner. När elektroner avges, så ökar man oxidationstalet, och när elektroner upptas så minskar man oxidationstalet.
@emehdari89589 жыл бұрын
ja, jag blir bara förvirrad när man säger avges :P
@nxstalgia5478 жыл бұрын
O.I.L R.I.G oxidation is losing reduktion is gaining
@MagnusEhinger018 жыл бұрын
Just det! :-)
@ericgaming62035 жыл бұрын
Jag är en bra ryss jag gillar den här vidien
@emmapersson58807 жыл бұрын
Ordna följade metaller efter ökande ädelhet: det är väl al, zn,cu,pt,Fe
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Berätta för mig hur du resonerar?
@emmapersson58807 жыл бұрын
Jag vet faktiskt inte, jag inser nu att jag har missförstått fel hela grejen!! Hur jag tänka och vad ska jag ta hjälp av? Tack
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Kolla min videogenomgång om metaller som reduktionsmedel, så får du säkert en start i alla fall! 😊 ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/5722-metaller-ar-reduktionsmedel.html
@DuffMichi11 жыл бұрын
OILRIG Oxidation Is Los Reduction Is Gain :D
@KalebengOfficial7 жыл бұрын
Annars bara OxidAtion då Avges det. RedUktion då Upptas det.