*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: kzbin.info/www/bejne/qpXUaaesr9BoY9E Välkommen dit istället!
@mittvarupptaget4 жыл бұрын
De här videorna är min räddning i min distanskurs utan genomgångar.
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Det gläder mig att mina videogenomgångar kan vara till hjälp! 😊
@user-yw6ix3ep4d2 жыл бұрын
Jag måste hålla en 45 minuters presentation om den här tema. Din video hjälper mig att strukturera den. ☺ Tack så mycket, hälsningar från Tyskland!
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
Varsågod, lycka till med din presentation! 👍
@AEcclesiates2 жыл бұрын
45 minuter 💀
@ibrahimalkatouf23625 жыл бұрын
Tack som fan, dina vidros hjälpte till mycket. kärlek till dig
@MagnusEhinger015 жыл бұрын
Varsågod så mycket! 😊 (Men se upp lite med språket, ibland sorterar KZbin bort kommentarer med svordomar…)
@sabineberner93258 жыл бұрын
sjukt bra förklarat
@MagnusEhinger018 жыл бұрын
Man tackar!
@mohammadkatana17484 жыл бұрын
Jag undrar vad det är som gör att PH blir högt om det är kalkrika berggrunder. Tack på förhand!
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Det beror på att när karbonatjoner i kalkstenen reagerar med vatten, så bildas det hydroxidjoner. Det sker enligt bland annat den här rekationsformeln: CO₃²⁻ + H₂O → HCO₃⁻ + OH⁻ Jag pratar mer om berggrund och jordmån i min videogenomgång om skogen som ekosystem: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html
@johanmanssonchristell97827 жыл бұрын
Jätte bra info till kursen naturkunskap 1a1, tack
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Varsågod, vad bra att den passar till din kurs också!
@bezzyahmadi90566 жыл бұрын
Alltså du e bäst Magnus, tack för de fina förklaringar
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
Tack själv, det är så roligt att höra att du har haft glädje och nytta av mina videogenomgångar! 😊
@Letian123453 жыл бұрын
Hej Magnus! Jag undrar ifall det är viktigt att kunna namnen på växterna som lever på de olika vattennivåerna. Undrar samma sak med de olika jordtyperna i "Berggrund och förna" delen. Tack
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Ja, jag brukar i alla fall kräva att mina elever ska lära sig de växter jag tar upp i den här videogenomgången. Det finns dock stor skillnad mellan olika lärare (och Skolverket ger heller ingen ledning), så det säkraste är att du hör med din egen lärare om vad som gäller för just dig.
@uw4ntsum3428 жыл бұрын
Väldigt informativ video som gav svar till många frågor :), hjälpte väldigt mycket med ekologi uppsatsen!
@MagnusEhinger018 жыл бұрын
Härligt att jag kunde hjälpa till! 😊
@gideonpaulos85543 жыл бұрын
hur kan man ogilla en sånhär video?
@hannasternesjobjork12617 жыл бұрын
Varför har Blågrönabaktetier i eutrofa sjöar konkurrensfördel i slutet av sommaren?
@aliceaydin70133 жыл бұрын
Hej , jag undrar varför klart och rent vatten är ett sjukdomstecken när det gäller brunvattensjöar ?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
I en brunvattensjö finns det en stor mängd humuspartiklar, som är negativt laddade. Om en sådan sjö blir försurad kommer de många positivt laddade oxoniumjonerna att göra att humuspartiklarna aggregeras ("klumpar ihop sig") och sedimenterar (faller mot botten). Då blir vattnet mycket klarare, men det beror då alltså på att sjön är försurad.
@aliceaydin70133 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 tack så mycket!
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
@@aliceaydin7013 Varsågod! 😊
@victorberglund30427 жыл бұрын
Jätte bra tack
@noahhofvander10494 жыл бұрын
Vilka kemiska reaktioner uppstår när svavel och kväve blir till svavelsyra och salpetersyra i surt regn? Vad är formlerna för dem reaktionerna?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Svavelsyra bildas genom att svavel först oxideras av luftens syre och bildar svaveldioxid: S + O₂ → SO₂ Svaveldioxiden kan reagera med vatten och bilda svavelsyrlighet: SO₂ + H₂O → H₂SO₃ Svavelsyrligheten kan reagera med luftens syre och bli till svavelsyra: H₂SO₃ + ½O₂ → H₂SO₄ Ett sätt som salpetersyra kan bildas på är när såhär. Vid förbränningar i hög temperatur reagerar luftens kvävgas med syrgas och bildar kväveoxider, till exempel kvävedioxid, NO₂. Den kan reagera med vatten och bilda en blandning av salpetetersyra (HNO₃) och salpetersyrlighet (HNO₂): 2NO₂ + H₂O → HNO₃ + HNO₂.
@noahhofvander10494 жыл бұрын
Magnus Ehinger tack!!
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
@@noahhofvander1049 Varsågod! 😊
@lemmakubtan55573 жыл бұрын
Tack för en super bra video!!!! Men jag undrar varför fuktigheten av jorden ändras ibland inåt i skogen?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Det beror förmodligen på att ekosystemets sammansättning förändras: Det är annan typ av växtlighet, vilket gör att både ljusinsläppet och avdunstningen ser annorlunda ut.
@evangelinekittenhurricane28313 жыл бұрын
Vad skulle du säga att blå lagunen på Gotland är för typ av sjö? Den är i ett gammalt kalkbrott men vattnet är helt klart och det finns ingen växtlighet där.
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Om det hade varit en naturlig sjö skulle den säkert ha varit heterotrof, men eftersom den är konstgjord går det nog inte att klassificera som vare sig hetero- eller oligotrof.
@hamidgriska6877 жыл бұрын
Hej Magnus, jag undrar ifall humös sjö är detsamma som försurad sjö ?
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Humösa sjöar har ofta lägre pH, men det behöver inte betyda att de är försurade, det vill säga att de är "onaturligt" sura.
@villecool16 жыл бұрын
Hej Magnus! Något orelaterat, men min bok hävdar att det är ont producenter i bäckar, jämfört med sjöar. Varför är det så?
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
En kul fråga! Det första man ska tänka på här är att det inte är helt klart hur man definierar en bäck. När jag tänker mig en bäck ser jag framför mig ett litet vattendrag, som rinner ganska fort. Det kan vara i fjället eller kanske en (gran)skog. En å flyter sävligt fram, då det inte är lika brant fall. Jag tänker mig också att åar är ganska nära sitt utlopp i havet medan bäcken är närmare sin källa. Där ligger också förklaringen till varför det är ont om producenter i bäcken (eller i alla fall en del av förklaringen). Det har nämligen inte hunnit tillföras så mycket närsalter till bäcken som det har till ån (och till sjön), och därför är det mer ont om producenter i bäcken än i sjön.
@villecool16 жыл бұрын
Magnus Ehinger Aha, det låter logiskt. Tack för snabbt svar och ditt engagemang!
@lebawityoseph49825 жыл бұрын
Hej Magnus! Har du förklaringar om sjöns cirkulationssystem över årstiderna? Tack för din tid!!
@MagnusEhinger015 жыл бұрын
Nej, det har jag tyvärr inte. 😟
@lebawityoseph49825 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Ok, det är lungt jag kan be min lärare att förklara... :)
@ayaaboura67814 жыл бұрын
Hej, orsakar nitrifikation också försurning i marken?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Nej, inte såvitt jag vet.
@ayaaboura67814 жыл бұрын
Asså jag tänker så här, att vid nitrifikation avges väte, och om man ökar kvävefixeringen så bildas det mer väte? Och då kan det bidra till försurning?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Ja, det stämmer ju att nitrifikation av ammoniumjoner så frigörs det vätejoner enligt den här reaktionsformeln: 2NH₄⁺ + 2O₂ → 2NO₂⁻ + 4H⁺ + 2H₂O Jag är dock osäker på i vilken omfattning det bidrar till försurningen i marken.
@ayaaboura67814 жыл бұрын
Yes, tack för svaret och för ditt lärorikt innehåll :)
@olsnok7 жыл бұрын
På min skola säger vi inte oligortof sjöar eller näringsfattig sjö, vi säger skogssjö. Och vi säger inte heller eutrof sjö eller näringsrik sjö vi säger slättsjö.
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Ja, det skulle man väl också kunna göra. Men jag vill gärna att mina elever ska lära sig de biologiska begreppen. 😊
@olsnok7 жыл бұрын
👍
@hannasternesjobjork12617 жыл бұрын
Spelar det någon roll om det är en näringsrik eller näringsfattig sjö när det gäller syretillgången?
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
I en näringsrik sjö finns mer alger och cyanobakterier, som producerar syre. När de dör och sjunker till botten kan de dock istället orsaka syrebrist, eftersom det går åt syre vid nedbrytningen.
@Sissi09876LoveYou4 жыл бұрын
Var finns kompensationsnivån i en näringsrik sjö jämfört med en näringsfattig sjö?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Högre upp (närmare ytan). Det beror på att det är större siktdjup i en oligotrof (näringsfattig) sjö än i en eutrof sjö, se från 6:49.
@axelanonym96856 жыл бұрын
Är den hära källan trovärdig?
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
Han som har gjort det är lärare i biologi och kemi på Gymnasieskolan Spyken i Lund, och har skrivit ett flertal läroböcker. Om informationen stämmer överens med vad andra källor säger (till exempel din egen lärobok, wikipedia eller ne.se) kan du vara rätt så säker på att det informationen stämmer.
@athmarmubark25064 жыл бұрын
du är bäst
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Tack, fast det bästa är ändå tanken på dig och alla andra som lär er en massa biologi! 😊
@arvidgustafsson96236 жыл бұрын
Hej! Jag undrar bara vad det finns för likheter mellan oligotrof och eutrofa sjöar. Inte skillnader, utan bara likheter.
@MagnusEhinger016 жыл бұрын
Det är nog det som är gemensamt för alla sjöar: De har strandzon, fritt vatten och bottenzon, samt en kompensationsnivå.
@supersebbe04143 жыл бұрын
Hej! Är alltid oligotrofa sjöar försurade?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Nej, de är de inte. Även om pH vanligen är lägre i en oligotrof sjö än i en eutrof, så behöver det inte betyda att den oligotrofa sjön är försurad. Försurning är när en sjö fått ett lägre pH på grund av människans aktiviteter (eller annat), så att det ursprungliga ekosystemet i sjön har störts.
@supersebbe04143 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 ok tack så mycket!
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
@@supersebbe0414 Var god! 😊
@rolakubtan34213 жыл бұрын
Finns det nackdelar med djurplankton?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Det beror på situationen, men man kan säga att både för mycket och för lite kan vara skadligt för ekosystemet - något som faktiskt gäller alla organismer och ekosystem.
@rolakubtan34213 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 ahaa så kan jag säga att om det blir för mycket då kan rest av djurplankton falla ner och nedbrytande kommer att öka när de bryter ner så behöver de mycket syre och då blir det syrebrist och detta kan leda till att vissa fiskar och fåglar dö. Å andra sidan när det blir för lite djurplankton så kommer fiskar o fåglar dö. Är jag rätt?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
@@rolakubtan3421 Precis så. 👍
@Waresxx7 жыл бұрын
Kan du göra en skogens ekosystem?
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Redan gjort: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/4863-fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html 😊
@abdullahiabdi57137 жыл бұрын
Vad beror på att insekter lever i skog att ankor lever vid vattnet?
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Skulle du kunna utveckla den frågan också lite?
@MagnusEhinger017 жыл бұрын
Du behöver titta mer specifikt på vilka insekter det är. Det finns nämligen gott om insekter både i skogen i vid vattnet! Läs om några insekter som du lyckas identifiera, och fundera över vilka evolutionära anpassningar de har till ett skogsliv. Gör sedan samma med ankor: Hur är de anpassade till ett liv i vatten? Läs om dem - hur söker de föda, hur rör de sig, hur har de sina bon och sina ungar?
@bild60342 жыл бұрын
vi elver måste hålla ihop ;(
@ebbaa68215 жыл бұрын
king edu
@MagnusEhinger015 жыл бұрын
😊👑
@victorberglund30427 жыл бұрын
Lovely
@BOOFPOOF7 жыл бұрын
saik
@BOOFPOOF7 жыл бұрын
baram baram baram braram baram bara bara barabamba ba bara baama baram badam barabambam
@Anton-et9xn7 жыл бұрын
tror att man är bra på redigera
@BOOFPOOF7 жыл бұрын
sant man hör en unge i bakgrunden HAHA inte bra inte bra