Skriva uppsats: analys, diskussion & slutsats | Föreläsning om kvalitativ metod för nybörjare

** SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR **
Syftet beskriver vad du vill uppnå med din studie. Exempelvis att bidra med kunskap om elevstress i gymnasiet. Studiens frågeställningar är en specificering av syftet. Det är konkreta frågor som du ställer till studiens insamlade datamaterial för att besvara syfte. Det är alltså inte frågor som du ställer till dina intervjupersoner eller andra deltagare.
** TIDIGARE FORSKNING **
Här sammanfattar du tidigare forskning som är publicerats i vetenskapliga artiklar och avhandlingar som har direkt relevans för studiens syfte. Exempelvis, relativt få gymnasieelever upplever stress i skolan. Det är den forskning som du beskriver i detta avsnitt som du sedan använder i diskussions-kapitlet där du diskuterar dina resultat.
** TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER **
Det är inte alla uppsatser som kräver en teoretisk ram men om det krävs så beskriver du den här. Du återkommer till denna teori i ditt diskussionskapitel.
** RESULTAT **
Här redovisar du dina viktigaste resultat givet studiens syfte. Utan värderingar eller synpunkter. Exempelvis, ”studiens resultat visar att en relativt stor andel av eleverna är stressade”.
** DISKUSSION **
Det vanligaste är att diskutera likheter och skillnader mellan dina resultat och tidigare forskningsresultat. Du kan även koppla till teorier och begrepp, om du har några sådana i din uppsats. Kom ihåg följande:
a) Det är viktigt att din diskussion är relevant för din studies syfte och frågeställningar. Undvik onödiga stickspår.
b) Alla dina diskussioner ska vara tydliga och logiska, dvs. läsarna ska förstå vad du menar.
c) De ska även vara måttfulla, dvs. du ska vara lagom ödmjuk. Kvalitativa forskare är sällan kategoriska och tvärsäkra.
d) Läsaren ska även känna att dina diskussioner är trovärdigt förankrade i dina resultat.Här kan du diskutera likheter och skillnader mot tidigare forskning. Exempelvis, att det var en större andel som var stressade jämfört med tidigare studier. Du diskuterar också vad det kan bero på. Exempelvis att lärarna i din studie inte hinner planera lektionerna vilket skapar osäkerhet och spänningar. Du kan även diskutera dina resultat i relation till din studies teoretiska utgångspunkter.
Oavsett om du kopplar till tidigare forskning eller teorier, bör du även diskuterar alternativa tolkningar. Exempelvis, att resultaten kanske inte beror på att lärarna inte hinner planera optimalt utan att det moderna samhället är mer stressigt, jämfört med vid tidpunkten när den tidigare forskningen genomfördes.
Dessutom, du bör diskutera bristerna i din studie, som kan ha påverkat resultaten. Exempelvis att det är relativt få lärare som har intervjuats. Detta kan du antingen göra här, i diskussionskapitlet, eller i nästa kapitel. Huvudsaken är att du någonstans i din uppsats visar läsaren att du har en självkritisk förmåga.
Vanliga nybörjarfel:
a) Ett vanligt nybörjarfel är att upprepa för mycket från resultatkapitlet. Det räcker att sammanfatta det viktigaste.
b) Ett annat nybörjarfel är att tro att diskutera betyder detsamma som att skriva helt fritt utifrån personliga åsikter och känslor. Du måste koppla till tidigare forskning och/eller vetenskapliga teorier.
c) Dina tolkningar får inte vara banala eller ytliga. Exempelvis, "resultaten visar att de intervjuade svetsarna uppskattade löneförhöjningen och en möjlig förklaring till detta är att många uppskattar pengar".
d) Alla diskussioner ska vara rimliga och godtagbara givet de data som du faktiskt har samlat in och de resultat du har presenterat. Du får inte dra för tunga växlar givet de resultat du har, med andra ord. Viss kreativitet uppmuntras naturligtvis men ingen läsare vill se överdrivet fantasifulla och spekulativa diskussioner.
e) Du får inte föra in tidigare forskning eller teorier, modeller och begrepp som du inte berättat om tidigare i din text. Om du gör det måste du lägga till dem i kapitlen om tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.
** SLUTSATSER **
I det föregående kapitlet diskuterade du. Från och med nu kan du även argumentera, dvs. ta ställning och förespråka alternativ. Du kan, till exempel, säga att en slutsats från din studie är att skolor kan och bör göra något för att minska elevstress.
Diskutera hur dina resultat kan bidra till detta vetenskapliga fält.
Diskutera praktiska konsekvenser.
Ge förslag på vad kommande forskare och studenter kan studera.
Glöm inte att prenumerera, klicka tumme upp eller kommentera om du gillade den.
Lycka till med din uppsats!

[@Chudie]

Tack Kent du är en HJÄLTE! Super användbar video du har sparat mig mycket stress, tack!!

[@kentlofgren-svenska]

Tack du också för att du tittar på och kommenterar mina youtubefilmer.

[@brevikaren1]

Så bra och användbar video, precis som de andra som berör uppsatsskrivande. Lugnt och metodiskt förklarat med bra exempel så man förstår. Tack!

[@kentlofgren-svenska]

Hej och tack. Jag skriver alltid ett manus innan kameran slås på ;-) Kanske är det därför som filmerna uppfattas som metodiska och strukturerade. Nåväl, jag gillar att föreläsa och förklara så jag bara skapar film efter film och hoppas att de kommer till nytta.

[@hosainebassgabbyrkachawi56]

Tack så jätte mycket. Vad duktig du är

[@eternalbeings4252]

Väldigt bra video!

[@kentlofgren-svenska]

Tack. Jag fattar inte varför jag dröjde så länge med att göra denna typ av video (om att skriva diskussionskapitel).

[@AcademicNonsense]

Mycket bra kanal, Kent! Jag undrar om du har något kring ramfaktorteori, alt. hänvisa till var man kan på ett icke-komplicerat sätt få en helhetsbild av vad det innebär och hur det kan användas i avhandlingen. Tack på förhand/

[@kentlofgren-svenska]

Tack för din feedback. (Jag blir glad och motiverad till att skapa fler filmer.) Jag har dock inget "på gång" ang. ramfaktorteorin, tyvärr. Här är två länkar som jag är säker på att du redan sett men jag klistrar in dem för alla att se: Wikipedia: sv.wikipedia.org/wiki/Ramfaktorteorin Tidskriften "Pedagogisk forskning i Sverige", nummer 1, 1999: open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/83

[@stenen8216]

Tack bror!

[@kentlofgren-svenska]

Tack själv. Lycka till med studier och arbete.

[@lindaforsberg9604]

Har du någon video som konkretiserar skillnaden på vart analysen kan göras? känns som en del gör analysen i resultatet och kopplar till teoretiska perspektiv, andra gör analysen som ett separat kapitel efter resultat och mellan diskussionen och de tredje är att vissa benämner analysen som analys och diskussion. Hur vet man vad som är rätt och fel sätt att göra analysen på?

[@kentlofgren-svenska]

Bra förslag, jag ska försöka snickra ihop en sådan video. Under tiden kan jag tipsa dig och påminna om: Följ din institutions riktlinjer. Din valda forskningsmetod kan påverka var du placerar din analys. I kvantitativa studier är det vanligt att analysera data i resultatkapitlet och sedan diskutera resultaten senare. I kvalitativa studier kan det vara mer lämpligt att ha en separat analyssektion där du tolkar och beskriver dina resultat. Kolla exempel (gamla uppsatser) inom ditt ämnesområde.

[@lindaforsberg9604]

Tack för svar! om jag förstår dig rätt så i en kvalitativ studie så finns det olika tillvägagångsätt, jag tänker att man kan analysera sin data i resultatkapitlet genom tex använda sig av en tematisk analys och sedan göra en analys och disskussion gällande det? skulle en sådan struktur fungera för som du beskriver en kvalitativ studie? @@kentlofgren-svenska

[@kentlofgren-svenska]

​@@lindaforsberg9604 Det som många nybörjare tycker är krångligt är att ordet "analysera" betyder flera saker. STEG 1: Först samlar man in kvalitativa data, exempelvis med hjälp av intervjuer. Därefter "skapar" man sina resultat genom att analysera dessa intervjuer. Detta analysarbete utgår från syftet och frågeställningarna. De resultat man skapar presenterar man i resultatkapitlet. De kan delas upp och redovisas i teman (huvudkategorier) och varje tema kan ha en eller flera underkategorier. När man redovisar sina resultat försöker man vara så neutral och saklig som möjligt. Man gör inga djupare tolkningar. STEG 2: Därefter måste man diskutera sina resultat och detta kallas också att analysera. SAMMANFATTNINGSVIS: Ordet "analysera" förekommer dels när man gör sina intervju-analyser för att skapa sina resultat, dels när man ska diskutera (analysera) sina resultat. TIPS: Förklara tydligt för läsaren hur du har tänkt och vad du har gjort så ordnar sig nog det mesta :-)

[@lindaforsberg9604]

@@kentlofgren-svenska tack för utförlig svar! Då hänger jag med😀