Skylten är alltid bäst o har så himla härlig humor!!
@bitterswede33274 жыл бұрын
Skylten - "Man ska inte underskatta korv". Dagens Knowledge!
@AndreasLindholm4 жыл бұрын
Håller med
@joaquingomez21904 жыл бұрын
Un gran trabajo como siempre saludos desde España, Ontur (Albacete).
@superninjanofficial67624 жыл бұрын
Skylten är så jävla duktigt och noggrann! Gillar det skarpt! keep it up.
@runeljungstrommer331 Жыл бұрын
Det är sååå "spånnande" att följa den duktige och trevlige Skylten på hans mycket varierande äventyr
@Theremoore4 жыл бұрын
34:14 Filmcitat från Repmånad.
@joelkarlsson75244 жыл бұрын
Jag vill se mer felsökningar med skylten och vvs-jobb när Alex och Jocke badar i skit😍
@Speeder84XL4 жыл бұрын
Riktigt nice film och Skylten alltid lika skön. Vore kul om ni visar resultaten från mätningarna sen. Jag själv har också ganska mycket skitigare el där jag bor nu än min förra lägenhet - märks på att man får mer surr när från t ex transformatorer och sen ser man när man kollar på strömmen på ett oscilloskop syns det att toppen är påtagligt tillplattad på sinusvågen.
@Speeder84XL4 жыл бұрын
@bilij pdan Det kommer förmodligen inte ens synas på elräkningen, så länge man inte står och manglar varje dag, flera timmar om dagen typ. Anledningen till att den går på är 3-fas, är för att den använder en 3-fasmotor. Det är ju inte för att den har hög effekt, utan för att motorn behöver ha 3 växelspänningar som är förskjutna (120°) relativt varandra, för att den ska dra. T ex på verkstäder mm, så är det inte ovanligt att man har små maskiner med motorer på bara några hundra watt, som ändå går på 3-fas. Sen finns det ju 1-fasmotorer också, men dom är inte lika starka i förhållande till sin storlek. Den här mangeln, var ju ingen hushållsmodell, haha - utan samma som står i större tvättstugor mm. Där brukar det ju alltid finnas 3-fas framdraget redan.
@ekroth684 жыл бұрын
Hur gick kontinuitetsmätningen till för skyddsledaren till vägguttaget?
@stigeckermanrobertsson41042 жыл бұрын
När jag har gjort testet så har ju lagt in mig på jord i central och sen i uttaget
@vildjuret65913 жыл бұрын
Pether verkar enormt kunnig, mer av honom!
@ericstarck76254 жыл бұрын
De flesta dvärgbrytarna på marknaden är godkända som frånskiljare.
@gizmoquackerz2 жыл бұрын
kan ni göra en film där Skylten visar hur hans hus blev?
@Wolfy_804 жыл бұрын
Alltid lika roligt o se skylten i arbete :) För övrigt, blev det ngn tillbudsanmälan med trasiga lysröret? med tanke på att du blev täckt med glassplitter. Och en bra visning om varför det är bra att alltid ha på sig skyddsglasögon.
@kaptenkrut4 жыл бұрын
för att inte nämna tungmetallerna i den :)
@alexandrafransson61194 жыл бұрын
Så bra video
@TheStig19614 жыл бұрын
En vanlig hederlig (nu olaglig) glödlampa går sönder efter en tid. Glödtråden brinner av. Min teori är att vanliga porslinssäkring kan gå utan överbelastning efter flera år? H. Stig Österberg från Dalsbruk i Finland.
@stigeckermanrobertsson41042 жыл бұрын
Hur testa skylten jfb så smidigt med multimetern
@AndreasLindholm4 жыл бұрын
Älskar min faspenna. Jag är vaktis och använder den bara för att kolla att jag verkligen har strömlöst när jag ska byta lysrör.
@AndreasLindholm4 жыл бұрын
och ja, jag vet att inte lita på en faspenna.
@kaptenkrut4 жыл бұрын
@@AndreasLindholm dom visar knasvärde när nollan/pen är snurrad runt.. annars har jag aldrig stött på att de visar fel
@AndreasLindholm4 жыл бұрын
@@kaptenkrut Jag använder den egentligen för att säkerställa strömlöst när jag ska byta lysrör. Då vi kanske har tio belysningar i olika kontorsrum per säkring är skruva ur proppen inget alternativ
@doktorjonsson38604 жыл бұрын
Om de skulle visa sig att man har en vinkel annan än 120 mellan faserna, vad betyder det? Felaktigheter på inkommande eller kan det vara felkopplad/snedbelastad anläggning?
@Viktor.holmberg4 жыл бұрын
Att det är någon induktiv eller kapacitiv last som ger fasförskjutning
@doktorjonsson38604 жыл бұрын
@@Viktor.holmberg Om jag minns rätt så är väl spolar t.ex motorer och transformatorer induktiva laster, men var får man kapacitiv last?
@TheFoxNes4 жыл бұрын
@@doktorjonsson3860 Kondensatorer primärt. Allt som agerar som ett batteri ger en fasförskjutning där strömmen kommer före spänningen och allt som genererar spänning ger motsatt effekt. Kan läsa mer om det om du söker på induktans och kapacitans.
@simonisberg18234 жыл бұрын
Hur går det för praktik Erik från Torsby?
@denisSwe4 жыл бұрын
Jag hade velat att skylten kunnat lära upp mig nu när jag e klar med min utbildning som installations elektriker
@matseriksson81774 жыл бұрын
18:20 Grundton = 50Hz Första överton = 100Hz = två gånger 50Hz *ANDRA* överton = 150Hz = *TRE* gånger 50Hz *TREDJE* överton = 200Hz = *FYRA* gånger 50Hz
@Speeder84XL4 жыл бұрын
Man brukar säga t ex "3:e övertonen", när man egentligen menar 3:e tonen - dvs 50 Hz är 1:a tonen (grundton - den man vill ha), sen kommer 2:a och 150 Hz 3:e. Övertoner som orsakas av olinjära laster brukar "av naturen" bli främst på 3:e, 5:e, 7:e, 9:e osv tonerna oftast - men några som drar ström assymmetriskt mellan positiv och negativ halvvåg, kan ha 2:a, 4:e, 6:e osv också.
@matseriksson81774 жыл бұрын
@@Speeder84XL Det är bättre att säga rätt! :) Speciellt när man ska börja prata om jämna och udda övertoner.
@mattiasvendle70404 жыл бұрын
Äntligen. Jag älskar våran skylten!!! Hur mår våran Håkan???
@DennisRawet4 жыл бұрын
Betalt samarbete med Fluke?
@AndreasLindholm4 жыл бұрын
Peter är chef för mätavdelningen på Svanströms och jobbade på Fluke i 12 år
@DennisRawet4 жыл бұрын
@@AndreasLindholm Okej, har andra anställda jobbat för 3M eller Snickers?
@bloppepow3r6703 жыл бұрын
20:16 "Fan jag tror inte det blev rätt så bra"
@mikaelmunter4 жыл бұрын
En fråga till dig Hampus: Skulle inte du kunna vara en ambassadör för att försöka få in fler tjejer i yrket? Jag har sett få tjejer försöka men fått så mycket hån från kund så att dom sedan lämnat yrket. Tycker det är skamligt och gör en hemskt ledsen att det är tyvärr är så. Tjejer kan faktiskt också. Hoppas att en idén kan vara intressant. Mvh Micke
@CalleOstman4 жыл бұрын
Dax och bjuda Sylten på nån timme hos barberaren?
@Rattlepiece4 жыл бұрын
Män ska ha skägg.
@adammm1424 жыл бұрын
Synd att vi inte fick höra mer om övertoner i nätet... Antar att det är lite mer invecklat än att summan av spänningarna vid ett givet ögonblick ska vara noll 😁
@Speeder84XL4 жыл бұрын
Jo, grejen är ju att det där med att summan från alla faser blir 0, gäller ju bara om alla faser har en ren sinusvåg - finns det övertoner, så är det ingen ren sinusvåg längre. T ex 3:e tonen (150 Hz) har en periodtid som är samma som tidsförskjutningen mellan faserna vid 50 Hz - och får därmed oftast fasläge 0 (lika för alla faser och strömmarna adderas på varandra istället för att "släckas ut" vid lika last på alla faser, som 50 Hz). Har man (för att få ett enkelt exempel) 3 likdana olinjära laster inkopplade mellan var sin fas och nollan, som drar t ex 8 A i enbart 50 Hz-komponenten och 4 A i enbart 150 Hz komponenten (för båda komponenterna sammanlagt blir det då ca 8,94 A), så kommer man få en växelström på 150 Hz som är på 12 A i neutralledaren (medan 50 Hz komponenten försvinner). Hade prylarna däremot dragit ren 50 Hz sinusvåg (t ex resistiva laster som direktinkopplade värmeelement), så hade strömmen blivit 0 i neutralen. Samma gäller 6:e, 9:e, 12:e , 15:e osv övertonerna (som går jämt upp på 2, 3, 4, 5 osv med tidsförskjutningen mellan faserna). 6:e och 12:e är dock ovanliga, eftersom det i såna fall betyder att laster inte drar lika mycket i positiv som negativ halvvåg (vilket är ovanligt, men förekommer) - men 3:e förekommer i hög grad, likväl som 5:e och 7:e (som kanske inte är värst för neutralen, men skapar andra problem) och 9:e, från alla enkla likriktare med glättningskondensator. Såna sitter i nästan allting nu för tiden - LED-belysning, induktionsspisar, laddare för allt från mobiltelefoner till elbilar, frekvensomriktare (som driver motorer), alla datorer och annan elektronik som tar ström från elnätet. För saker med en effekt på mer än (jag tror det är 100 W), brukar dom ha krav på sig, att likriktningen ska kompletteras med effektfaktorkorrigering, som ser till att sakerna drar ström mer sinusformigt från växelströmsnätet. Men denna fungerar ju varierande bra och sen finns det ju gott om importerade "Kina-prylar" som inte har något sånt alls. Små laster har inte heller några krav på effektfaktorn (LED-belysning, små laddare för mobiler och annat, hemelektronik mm) - men dessa kan istället bli så många, att den sammanlagda effekten blir påtaglig ändå. Det är bl a överbelastning av neutralledaren, som är problemet med övertoner och en stor anledning till att dom "skapar värme". Dom andra problemen, är att toppvärdet på strömmen tenderar att öka i förhållande till genomsnittsvärdet - det gör att dom resistiva förlusterna i kablar, anslutningar mm ökar och sen även "skinneffekten" för tjockare kablar (att växelström tenderar och gå mest på utsidan av en ledare och mindre i mitten - så att den effektiva tvärsnittarean minskar och dom resistiva förlusterna ökar. Detta ökar med frekvensen och ju större komponent av strömmen som är på högre frekvenser än 50 Hz, desto värre blir det). Slutligen så ökar även förlusterna i transformatorerna när en stor komponent av strömmen ligger på högre frekvenser än 50 Hz - t ex förlusterna i kärnan ökar med kvadraten av frekvensen. Problemet är helt enkelt att standarden för vårt elnät är satt efter en tid när dom enda laster man hade var glödlampor, direktdrivna motorer, och värmeapparater av olika slag och senare t ex lysrör med magnetiska ballaster - sånt skapar inte mycket problem med övertoner, bara induktiv fasförskjutning i en del fall - vilket är lättare att hantera med att addera kapacitiv last (kondensatorer). Skulle man utforma elnätet idag, så skulle man nog kört med likström istället (och det har dom faktiskt gjort i t ex en del stora serverhallar - jag läste om någon stor byggnad i, jag tror det var Eskilstuna, som kör allt på likström - även belysningen, kontorsutrustning och typ kaffemaskiner, haha). Men det är ju inte så lätt att bara byta när hela nätet använder sig av transformatorer, som måste ha växelström för att fungera och där väldigt många saker ändå är anpassade för växelström. Bara t ex vanliga strömbrytare och reläer skulle inte fungera med den utformning dom har nu, då likström mycket lättare skapar ljusbågar.
@adammm1424 жыл бұрын
@@Speeder84XL JÄKLAR vilket informativt och detaljerat svar! Tack så mycket! Så det är då olinjära laster som orsakar övertoner i elnätet? Och de övertoner som påverkar nätet värst är de som linjerar med de tre faserna, dvs 3e, 6e, 9e osv. Eliminerar man övertonerna med filter eller hur gör man? Edit: Effektfaktorkorrigering, såg det nu. Så detta hänger då ihop med reaktiv effekt?
@Speeder84XL4 жыл бұрын
@@adammm142 Jo precis. det börjar alltid med laster som inte drar ström sinusformigt. Vilket är en jäkla massa laster, eftersom det mesta egentligen körs på likström (DC) - men elnätet är växelström (AC). Så då måste alla dessa förbrukare likrikta och glätta strömmen. Det är främst där problemet uppkommer. En del övertoner orsakas också av t ex fasvinkelstyrningar - vilket är en typ av effektstyrning där man bara drar ström under en del av sinusvågen, för att kunna sänka effekten (t ex vanliga ljusdimmers använder den tekniken - men den kan även användas för förbrukare med hög effekt, inom t ex industrin - ugnar mm). Sen går problemet i varierande grad över på spänningen också, eftersom spänningsfallet i ledningar är proportionellt mot den momentana strömmen. Spänningen faller mest i dom delar av sinusvågen där man drar mest ström (för likriktare med glättning, utan effektfaktorkorrigering, så dras all ström nära toppen på sinusvågen - vilken då "plattas till"). Det kan i sin tur "störa" andra förbrukare (t ex ge brum i ljudanläggningar, få transformatorer mm att avge störande ljud och högfrekventa övertoner kan även störa elektronik). Det är ofta då man upptäcker problemen - om man inte fått överbelastningsproblem som blivit så besvärliga att dom "kräver utredning", före dess. Och ja - det finns filter som kan "rensa upp". Dessa bygger enkelt uttryckt på att man tar upp energi i dom delar av sinusvågen där belastningen är låg (vanligtvis början och slutet på varje halvvåg), lagrar den och sen skickar tillbaka där belastningen är hög (vanligtvis nära toppen). Detta kan göras med aktiv switchelektronik som lagrar energin i en kondensatorbank och släpper tillbaka, eller helt passivt med stora induktorer i kombination med kondensatorer eller en kombination av båda. Såna filter används både av nätägarna och t ex industrier som har stora problem med övertoner från t ex frekvensomriktare (med tillhörande likriktare och glättning) och fasvinkelstyrningar. Ibland även i bostadshus, så som vi såg i videon. Vi får se vad dom kommer fram till - kanske det blir en sån lösning. Den brända säkringshållaren verkade dock va ren överbelastning enbart - eftersom det inträffade p g a radiatorer (dessa är en av dom få laster som faktiskt normalt är "perfekta" - linjära och ingen induktiv eller kapacitiv förskjutning av strömmen heller). Däremot idiotiskt att koppla in alla radiatorer på bara en fas. Är det nu så att alla uttag i lägenheterna i ett visst rum, ligger på samma fas, är ju hela huset idiotiskt balanserat. Dom ska va kopplade växelvis. En säkringshållare ska ju dock inte brinna bara p g a överbelastning - säkringen är ju där för att undvika just såna saker - oavsett överbelastningen beror på övertoner vid effekter som säkringen annars skulle klarat eller p g a resistiva laster som helt enkelt är för stora, så ska säkringen lösa ut innan saker blir brända. Smältsäkringar eller den termiska utlösningen i en dvärgbrytare, reagerar på samma sätt som ledningar och anslutningar, när det gäller hur övertoner orsakar uppvärmning. Enda undantaget är ju neutralledaren som inte har nån säkring (där finns en brandrisk om man har väldigt mycket övertoner i en anläggning). Men var det gamla grejer som redan hade oxiderade dåliga anslutningar och så, kan ju den höga belastningen vara vad som fick den att "ge upp"
@Speeder84XL4 жыл бұрын
@@adammm142 Här är ett exempel där dom satte in ett filter som var både en isolationstransformator och filter i en enhet - för en extra besvärlig last: www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2017/september/tystlatna-natstadare-raddade-varmlandsoperan-fran-svara-elstorningar/ Och här är den där serverhallen som dom kör på DC (som jag skrev om innan): www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2016/december/tank-om-alla-serverhallar-i-varlden-gick-over-till-likstrom/ Sen - anledningen till att vi har växelström i nätet: www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2016/december/har-blir-topsy-elektrifierad/ Innan halvledarnas tid, var roterande omformare med gamla DC-motorer och generatorer med "kolborstar", enda sättet att höja/sänka likspänning (vilket inte är så energieffektivt). Höja och sänka DC-spänning är inte så svårt idag, med DC/DC-omvandlare - men med växelström, behövs ju inget annat än gamla hederliga transformatorer med järnkärna. Och problemet med övertoner existerade ju knappt på den tiden, som sagt.
@dontworry26594 жыл бұрын
"Man ska inte underskatta korv" ett gammalt citat från Kåken.
@AndreasLindholm4 жыл бұрын
Håller med Skylten
@Jollyman4324 жыл бұрын
resereklam på dörren smygreklam? :d
@n0rth3rnlight4 жыл бұрын
Vem är nya killen? Mer av honom.
@martin.arvidsson4 жыл бұрын
men varför i heela helvete vill prioritera att installera en 3 fas mangel i hallen men inte en jordfelsbrytare till kåken? 😩😂🙃
@AndreasLindholm4 жыл бұрын
Kan vara så att det då krävs en omtrådning..
@MrViper084 жыл бұрын
Dem kan platta till håret igen i mangel efter struntat i jfb
@martin.arvidsson4 жыл бұрын
@@AndreasLindholm så kan det vara. Men elsäkerheten i bostaden lär väl ändå vara högre upp på priolistan?😌
@viktorgunnarsson37513 жыл бұрын
Varför skulle jordfelsbrytare kräva omtrådning?
@timhansson21784 жыл бұрын
Mer vvs videos tack! 🤪
@erkki20924 жыл бұрын
Byta från strömbrytare till dimmer får man göra själv, så länge du inte behöver dra ner nån nolla. Detta enligt ESV
@Sarsgnu4 жыл бұрын
Får du ju inte.
@erkki20924 жыл бұрын
@@Sarsgnu och vad baserar du det på? Här kommer ett citat direkt från ESV gällande just det: ”Elsäkerhetsverkets bedömning är att utbyte av installationsströmställare mot dimmer faller in under pkt. 1 i föreskriften ELSÄK-FS 2017:2, 3 kap. 1§. Det finns således inget förbud enligt regelverket att byta en installationsströmställare i form av strömbrytare till dimmer eller vise versa då det rör sig om komponenter med samma grundfunktion, av och på. Detta förutsätter emellertid att man inte gör några förändringar i den befintliga gruppledningens utförande, till exempel kompletterande ledare eller anslutningar av olika slag. Lars Jansson Elinspektör”
@maxtrin874 жыл бұрын
Äntligen
@hankhill32014 жыл бұрын
Inget 1,2m ryggavstånd där inte 😂
@fredrikmnsson45594 жыл бұрын
Mangel i hallen....
@theswede8364 жыл бұрын
Men reklam överdos?!
@dennisjohansson66893 жыл бұрын
De va mig gräsliga tapeter i hallen!
@mccall7122Ай бұрын
Jag har noll intresse för el, avlopp, hantverk osv. Varför kollar jag nonstop på den här kanalen??? 🤣
@MrViper084 жыл бұрын
Vad är de för jon som ska ha en tvättstugemangel i hallen 😂 finns bättre intressen.
@AndreasLindholm4 жыл бұрын
Kanske för att tvättstugan är så liten att det inte funkar??!
@MrViper084 жыл бұрын
@@AndreasLindholm det finns ju andra typer av mangla som är gjorda för hemmabruk, inte går man och köper en tvättstugemangel från 80 talet och ställer i hallen 😂
@volundrfrey8964 жыл бұрын
Premieres, seriöst? Släpp videon när den är redo.
@FluePeak4 жыл бұрын
fast premiären är ju en färdigställd video. Förstår inte vad som är problemet
@MrRalanov4 жыл бұрын
Ett sätt att få lite fler visningar, iaf inledningsvis. Ser inte riktigt problemet.
@FluePeak4 жыл бұрын
@@MrRalanov håller med, mycket roligare att kolla premiär än att kolla senare