Intressant kanal som du har. Är ny här och följer dej nu. Man fick aldrig veta vad Christers forskning/uppgift var och vad det tillfört i det lilla.
@gunnarbergvall65027 ай бұрын
Väldigt många ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄHHHHHHHHHHH
@michaelrosendahl47138 ай бұрын
Ni är fantastiska båda två och kul att Sara sadlade om från veterinär till fysiker och gick hela vägen till professuren. Jag gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet i början på 80-talet, men blev sen civilekonom pga. samhällsintresset. Jag har dock aldrig släppt mitt intresse för naturvetenskap och nu på äldre dar slukar jag partikelfysik och kosmologi i parti och minut. Som pigg pensionär om 5 år kommer jag att fördjupa mitt fysikintresse ännu mer och det ser jag framemot, det är den viktigaste och främsta vetenskapen. Klimatkrisen är en obekräftad hypotes! Jordens medeltemperatur har minskat stadigt i 55 miljoner år från 30 gr C till 12 gr C. Likaså har CO2-halten minskat stadigt från 4000-6000 PPM för 500 000 år sedan till 400 PPM idag. Vid 200 PPM dör allt liv. Lägg därför forskningspengarna på bl.a. partikelfysik istället för på "klimathotet".
@musicinfosmundochannel80809 ай бұрын
Tusen tack Jonas. Dina video om Kvantfysik är lätt att förstå och innehållsrika.. 🎖🎁🎖
@LarsGsanger10 ай бұрын
Teori som aldrig övergår till vetenskap skall skrotas!🍏Einstein var en komplett nolla!
@bgkgtjh1 Жыл бұрын
Jonas, vi behöver mer videos och samtal från dig och Sören!
@thomashansson4892 Жыл бұрын
Mycket intressant!🤓 Vad kommer nästa avsnitt att handla om? Om man får komma med ett önskemål så skulle det vara jäkligt nice med samtal med Ulf Danielsson och/eller Bengt Gustafsson. 🙂
@Jonas_Enander Жыл бұрын
Tack Thomas, det är möjligt att det blir som du föreslår.
@jimfalkenstrom Жыл бұрын
Du är bäst och Sören
@freja3242 Жыл бұрын
Åh vad intressant detta var!!! Tack så himla mycket :)
@JA-pe5nt Жыл бұрын
bra koncept med lite korta klipp såhär. Fortsätt så. Gillar iden om att filma samtidigt, alternativt ta några kort om det stör ditt fokus med filmningen :)
@Jonas_Enander Жыл бұрын
Tack, ska experimentera lite och se vad som funkar bäst.
@loewenberg11 Жыл бұрын
Jonas, filma samtidigt så vi ser miljön:-) mycket bättre!
@TheStrangela Жыл бұрын
Blir sugen på att gå en kurs för Sören...
@EvaPettersson-d3m Жыл бұрын
Intressant såg det på TV.n
@stigjohansson2761 Жыл бұрын
Det skall bli mycket intressant att följa dina kommande videor. Saludos Stig
@larsgunnar56 Жыл бұрын
Två pedagogiska fysiker kan inte annat än lyckas så bra! Tack
@ahsjoberg332 Жыл бұрын
Alltid intressant att lyssna på sådant här. Tack. Fysikerna gick vilse för ungefär hundra år sedan. Problemet är att man tror att något finns här och nu, det gör det inte. Ingenting kan finnas, råmaterialet för att bygga universum är ingenting. Allt bygger på att vi har en spegelvänd energidel - med imaginära elektriska fält för att balansera bort den reala energin. - Våg-partikeldualitet: Vågen den reala delen, den är elektrisk och har positiv energi (gammal etablerad kunskap). Partiklarna är imaginärt laddade för att kompensera bort den reala energin. Både vågen och partiklarna måste existera samtidigt och tillsammans för att summan av energin ska bli =0 noll. - Gravitationen är ett imaginärt elektriskt fält. Massa har en imaginär elektrisk laddning. 8,61737·10-11 jAs/kg. Coulombs lag gäller för gravitation. Allmän relativitet är till väldigt stor del felaktig, ja man får lite tidsdilation eftersom den imaginära fältstyrkan är så hög, men gravitationen är elektisk. - Vakuum har två begränsande värden för imaginärt elektrisk fält och realt elektriskt fält. (precis som ljusets hastighet, så byggs energi med Lorentz transformationen på elektriska fält och gravitation). Vakuum upplevs som ingenting eftersom de två fälten tar ut varandra. - Ingenting finns. Notera att det är otänkbart att inte ha definiera en gräns för elektriska fält, det kan inte var 0 och inte oändligheten, detta är oerhört viktigt. - Maximal fältstyrka beräknas till 1,59·10^18 jV/m, V/m. - Fältet runt en himlakropp har en bakvänd energimängd som svara mot himlakroppens reala energimängd. - Ingenting finns.
@bobbyb5710 Жыл бұрын
Kan en måne vara större än sin planet?
@bobbyb5710 Жыл бұрын
Dum fråga kanske, men kan det finnas fler planeter än vad man tror i vårt solsystem?
@Jonas_Enander Жыл бұрын
Det finns spekulationer om ytterligare en planet långt ut i vårt solsystem, se en.wikipedia.org/wiki/Planet_Nine
@lioneltaylor8662 Жыл бұрын
Vad kul att du har börjat ladda upp material igen! Väldigt intressant!
@Jonas_Enander Жыл бұрын
Tack Lionel!
@kimbosism Жыл бұрын
@Jonas Enander
@kimbosism Жыл бұрын
@kimbosism Жыл бұрын
😊😊😊
@bobbyb5710 Жыл бұрын
Är inte venus som jorden var tidigare när jorden var ung? Så kanske kan liv uppstå på Venus om några miljarder år?
@JA-pe5nt2 жыл бұрын
Jätte intressant lyssning! tack för det. :) En fråga.. Något som jag alltid har fastnat lite på är frågeställningen "kan verkligen något ske, helt utan någon anledning?". För om nu universum INTE är determistisk och att det faktiskt finns en 100% sann slump, då måste väl det tolkas som att något kan ske, helt utan anledning? om något slumpas fram, av en anledning, då är det ju ingen slump längre..eller? Alltså kan faktiskt något slumpas fram helt utan anledning.. (om så är fallet) och i så fall, varför sker det då ens över huvud taget??
@Jonas_Enander2 жыл бұрын
En bra fråga. Det är inte uteslutet att det finns så kallade icke-lokala och dolda variabler som skulle motsvara det du kallar för en "anledning" till att något sker. Men å andra sidan kanske det verkligen är så att det finns ett slags inneboende slumpmässighet i naturen? Vår uppfattning om orsak och verkan och determinism har vi utvecklat från våra vardagserfarenheter, den är nog inte tillämplig i den minsta subatomära världen.
@JA-pe5nt2 жыл бұрын
@@Jonas_Enander Tack för ett bra svar! Jag har nog tolkat det som att det redan är uteslutet. Eller i alla fall med en mycket hög konfidensgrad.. Då förstår jag lite mer.👍 Min "bias" lutar just nu fortfarande mot ett determistiskt universum men får kanske uppdatera min syn på det hela en vacker dag. Ser fram emot fler avsnitt! 😀
@danielpettersson20702 жыл бұрын
Vilket samtal! Pedagogiskt och underhållande. Ni har även ett fantastiskt samspel bakom mickarna. Mer sånt här! Sen får ni gärna utveckla det där med den ultravioletta katastrofen mer detaljerat. Jag har aldrig riktigt förstått varför den ställer till det för den klassiska fysiken 😅
@Jonas_Enander2 жыл бұрын
Tack Daniel! Det är en bra idé. Den ultraviolette katastrofen återkommer på sätt och vis idag i och med den kosmologiska konstanten, så det går säkert att göra ett helt samtal på det temat.
@adamlundin6612 жыл бұрын
hade varit roligt om du/ni kunnat prata om simuleringsteorin, kanske få med nick boström?
@Jonas_Enander2 жыл бұрын
Det är en bra idé!
@jagharminautsikter2 жыл бұрын
Trevligt med folkbildning på svenska, har saknat det, ser fram emot fortsättning!
@shadowblackism2 жыл бұрын
Kommer det att gå lyssna via Spotify
@Jonas_Enander2 жыл бұрын
open.spotify.com/show/3qe44eQocP810jC8r5IJJx
@axecar32 жыл бұрын
Äntligen, har väntat på dessa samtal länge.
@zelma34932 жыл бұрын
Tack för tipsen!
@PatrikKlangerstedt2 жыл бұрын
Beställt som audiobok! tack för tipsen!
@bobbyb57102 жыл бұрын
if we can have negative time this is no "problem", Neil de Grasse Tyson believes in negative time.
@bobbyb57102 жыл бұрын
Tack för tipsen, de var inte så dyra så jag kommer beställa båda som julklapp till mig själv.
@bobbyb57102 жыл бұрын
Kräver böckerna att man kan fysik eller är det mer orientering för nyfikna?
@Jonas_Enander2 жыл бұрын
Viss fysikkunskap skadar inte, men alla kan ha glädje av böckerna.
@loewenberg112 жыл бұрын
Galet intressant med kvantfysik och framförallt kvantbiologi. ❤
@mangegve2 жыл бұрын
Även denna video var intressant 🙂
@Maskros82 жыл бұрын
Roligt å spännande, tack Jonas för ännu en bra film- så skönt med dina filmer som susar i större sfärer ;)
@mangegve2 жыл бұрын
Tack för en intressant video!
@goranlowenberg15812 жыл бұрын
Jag är en stjärna:-))
@andersjohansson35822 жыл бұрын
Otroligt intressant video, två behagliga och ödmjuka människor. Katja är helt underbar. 😊❤️Tack.
@andersjohansson35822 жыл бұрын
Mycket intressant och trevlig video😊❤️
@ludvighp62352 жыл бұрын
Respekt till er alla som jobbar med det här, så sjukt lärorikt och spännande jobb :)
@bobbyb57102 жыл бұрын
Är mörk materia verkligen så vi tänker materia i tex en guldklimp, en massa guldatomer. Är det rätt ord att kalla det materia i den meningen? Hur ska man tolka den även om den inte går att se? Är massa verkligen det bästa ordet? Finns det "mörka" grundämnen vi inte har upptäckt, eller är mörka materian inte gjord av atomer som vi vana vid när vi pratar om en massa?
@innaohlsson28042 жыл бұрын
Tack! Det är bra med lite mer info om de omständigheterna som bidrog till utvecklingen av teorin. Visste inte från tidigare att det fanns behovet av att synka klockor på tågstationer t.ex, eller att Einstein var influerad av en 1700-talets filosof. Tack! Och idén om att göra stordåd utanför akademin… 😉
@sebastianwikstrom27022 жыл бұрын
Hallå Jonas! Tack för din målande beskrivning av svarta hål. Sedan jag för första gången hörde talas om svarta hål har detta fenomen fått som följd att jag funderat på deras funktion i galaxerna, min (lekmanna) hypotes är att de fungerar som reningsverk. Vilket i sin tur förklarar åldersskillnaden mellan "nyfödda- medelålders- gamla stjärnor samt döende". Såhär tänker jag, varför skulle universum i allt väsentligt betee sig annorlunda "därute" gentemot vad vi möter med fötterna på jorden dvs vi föds åldras och tillslut återgår våra beståndsdelar (atomer etc) när vi dör till naturen. Jetstrålarna som ett svart hål (reningsverket) avger är enligt min romantiska tanke den renaste energin vilken över tid är de grundläggande byggstenar vårt universum är uppbyggt av... En förenklad vinkel (resultatet) på detta är då att Big Bang sker konternuerligt och överallt i galaxerna (födslar av nya stjärnor). Tanken/känslan tilltalar mig då detta innebär att universum har koll på läget och menar jag då balansen mellan ren energi som ännu ej bildat materia och energin som är bunden i materia och frigörs i ett svart hål upprätthålls. Bara en tanke... Mvh Sebbe
@VictoriaLaRocque2 жыл бұрын
superintressant, önskar att Ariel hade lite bättre mikrofon med, så man kan koncentrera sig 100% på vad han berättar om
@Maskros82 жыл бұрын
Weeee hoooo, vad bra peppande rymd å livs samtal🌱🤩
@Maskros82 жыл бұрын
Vidgande hissnande rymd för våra liv ;)- tack coola jonas
@bobbyb57102 жыл бұрын
Om rummet och tid samma sak, varför ser mitt rum som jag sitter i nu likadant nu som det gjorde för ett år sedan om man bara tittar på mina möbler?
@Jonas_Enander2 жыл бұрын
Rum och tid är inte samma sak, däremot kommer olika observatörer mäta olika sträckor och tidsintervall beroende på hur de rör sig. Så någon som åker förbi ditt rum med med hög hastighet kommer inte tycka det är av samma storlek som du som sitter stilla i det.
@Music_Creativity_Science2 жыл бұрын
Tack för en intressant bakgrundsbeskrivning. Skönt också att t.ex slippa det förvirrande budskapet att "om två rymdskepp möts med hastigheter i motsatt riktning relativt till varandra, i ett hypotetiskt universum utan gravitation, så kommer båda att tycka att den andres klocka går långsammare". Detta är inte bara universellt falskt (två klockor kan inte gå långsammare), utan även problematiskt ur dessa observatörers respektive synvinkel. För att situationen ska ha kunnat uppstå, att de rör sig med motsatta hastigheter, så måste* en av dem ha accelererat relativt mer den andre. De kan inte bara vara utplacerade i rymden på det sättet, i rörelse, av någon sorts "kosmisk magisk hand", och sedan resoneras om angående klockornas beteende. *De kan hypotetiskt ha accelererat exakt lika mycket, men det är otroligt osannolikt i den verkliga världen, att två objekt som möts i rymden har gjort det. Ett praktiskt tanke-experiment: - Rymdskepp A, vid sydpolen på jorden, och rymdskepp B vid nordpolen på jorden, synkroniserar sina atomklockor till tiden 0 via radiosignaler sinsemellan. - Rymdskepp A startar från sydpolen på jorden (accelererar) vid tiden 10, och gör en sväng (slutar därefter att accelerera) mot en specifik plats på ekvatorn på en viss höjd. - Rymdskepp B startar samtidigt från nordpolen på jorden (accelererar) vid tiden 10 och gör en sväng (accelererar därefter lite längre än A) mot samma specifika plats på ekvatorn för att möta A. - A och B möts alltså inte riktigt på den specifika platsen på ekvatorn, B hinner passera den innan A har hunnit dit. - När A och B möts i motsatt riktning, och skickar sina respektive klockors tider till varandra via radiosignaler när de är jämsides, kan BÅDA konstatera och vara överens om att B's klocka gått långsammare än A's. Eftersom de nu också kommer överens om att ingen av dem ska accelerera efter att de skiljs åt, åt var sitt håll, så måste klockorna fortsättningsvis gå lika fort även om avståndsfördröjning i ljus-/radiosignaler sinsemellan av respektive klocktider medan de rör sig bort från varann skulle kunna tyda på annat. Det finns ingen action i den abstrakta rymdtiden på det sättet, utan förändringsmekanismen sitter i materien, vars inre förändringstakt reduceras vid acceleration. Accelerations-energin måste balanseras universellt, hastigheter i sig är ingen universell sådan balansering. Rymdtiden som en dimension i rymden, med materie-tiden som källa, blir också problematisk iom att förändring av materie-tiden bara uppstår vid acceleration. Det finns ingen tid i ett hypotetiskt universum utan materia, eller relativ tidsförändring i ett universum fritt från acceleration mellan objekten sinsemellan (förutsatt frånvaron av gravitation som i den Speciella relativitetsteorin). Dvs, två objekt som möts i rymden har nästan alltid olika accelerationshistorik, och har därmed haft olika förändringshastigheter på sina klockor (förändringshastigheter i sina atomer, om de saknar traditionella klockor). Det samtidiga "tyckandet" eller "observerandet" att den andres klocka går långsammare skapar bara förvirring, och hör inte hemma i fysiken imo. Funderar man på den Speciella relativitetsteorin på ett lite mer dynamiskt sätt, med lite enkla kvantmekaniska aspekter också, blir den lättare att få ett intuitivt/fysiskt grepp på, imo. En sådan bra källa är boken "Physical Relativity" (2010), Harvey Brown (fysikfilosof på hög nivå).
@wulphstein2 жыл бұрын
The end of time has nothing to do with humanity. You can speculate, but speculation isn't science.
@thompab96522 жыл бұрын
Så intressant! Det här med att tiden går olika snabbt beroende på var betraktaren befinner sig väcker en fråga. Tiden går alltså långsammare ju snabbare man färdas och lika så, långsammare vid desto högre gravitationspåverkan. Då borde det omvända gälla. Betyder detta då att det finns en maxhastighet för tidens gång på en fixerad plats som ligger längst ifrån alla massor i universum?
@Jonas_Enander2 жыл бұрын
Intressant fråga! Det är viktigt att komma ihåg att diskussionen handlar om tidens relativitet, dvs hur snabbt en klocka tickar relativt en annan klocka. Det går inte att hitta en plats i universum som är ”längst ifrån alla massor” eftersom universum på stora avstånd har en jämn massfördelning. Men ett svart hål erbjuder det bästa exemplet på hur extrem tidens relativitet kan bli, eftersom en klocka på ytan av ett svart hål tycks stå helt stilla relativt en klocka väldigt långt borta från det svarta hålet. Så i den bemärkelsen kan skillnaden i hur snabbt klockorna tickar bli oändligt stor.
@thompab96522 жыл бұрын
@@Jonas_Enander Tack, då blev det klarare! Även om mycket är svårt att greppa och som sas i filmen att vår hjärna inte är byggd för att göra detta. Einstein var otrolig som tänkte ut så mycket ändå och när andra teorier dessutom var gällande.