Vilken tid det var.. jag räknat pellets idag till 114 öre per kWh.. sen ska man räkna med att pelletsbrännare inte 100% effektiv medans elen är i princip 100% effektiv. Rörliga priset på el inkl. nätavgift här är 125,9 öre/kwh Pellets i en panna med en effektivitet på 92% hamnar vi på 123,8öre/kwh Bergvärme kan man få en 3-5 gånger bättre effektivitet. Så bergvärme kostar 41 öre/kwh som sämst. Blir effekttariffer det hade du rätt i men det blir mindre jobb och mindre pris ändå. Luftvärmepumpar hade du rätt i att det kommer bli lite dyrare. Jag håller med att vi borde ha pellets i samkörning med exempelvis luftvärmepumpar men dom är jävligt dyra när man går från luft->vattenvärmepump.. :\ Intressant lyssning! Tack!
@0e32 Жыл бұрын
Ibland tycker jag att folk lägger oproportionellt mycket tid på ved och vedeldning istället för att installera en bra och rejäl bergvärmepump så att man kan lägga sitt liv på något mer produktivt och värdeskapande än att tillbringa det på vedbacken och eller i pannrummet. Livet är kort och det gäller att ta vara på det ...varje dag varje minut!!
@tvmagnustv2 жыл бұрын
Oj vilken energi och kunskap! Du pratar oavbrutet i tre timmar och levererar så fantastiskt mycket bra kunskap. Från detaljkunskap om flödesriktningar i värmesystem till globala frågor. Du levererar siffror på allt. En av de mest imponerande föreläsningar jag stött på. Hoppas du ägnar den tid orkar jobba att föra över din kunskap till yngre generationer. Otroligt bra! Vill bara att du skall veta! MVH Magnus
@bengt-eriklofgren2 жыл бұрын
Tusen tack för de snälla orden. Jag delar din oro när det gäller framtiden. Dagens högskoleutbildade tekniker saknar tyvärr oftast både kunskap och erfarenhet av att jobba med bioenergi. En erfarenhet som man inte kan läsa sig till på ett universitet. Man måste jobba med tekniken och lära av misstagen. Vi som var med och byggde upp bioenergin till vad den är idag börjar idag falla ifrån branschen som pensionärer. Det senaste 10-12 åren har det bara varit elektrifiering och värmepumpar som räknats. Klocka tickar om vi skall hinna ta vara på vår generations erfarenhet.
@forkknifesalsa2 жыл бұрын
Riktigt bra föreläsning
@bengt-eriklofgren2 жыл бұрын
Tackar så mycket!
@polismyndigheten2 жыл бұрын
otroligt bra video
@tompali20252 жыл бұрын
Jag antar du bytt värmesystem nu när pelletsen hostar 4200kr per pall mot 2200 per pall när du gjorde denna video.
@bengt-eriklofgren2 жыл бұрын
Nej, dagens pellets pris ger värme för drygt 1 kr/kWh, elström kostar 2,61 kr/kWh så valet är fortfarande lätt.
@tompali20252 жыл бұрын
@@bengt-eriklofgren idag kostar en pall 5100 =), jag eldar själv med pellets så det svider nu =)
@bengt-eriklofgren2 жыл бұрын
@@tompali2025 Jo det svider, men fortfarande lite mindre än att köra med elpatronen. Men OK, jag erkänner, det blir nån brasa i kakelugnen också.
@ealp78322 жыл бұрын
Ja man är inte ledsen över att ha fliseldning och egen skog i dagsläget! Jag har en ETA flispanna som jag är väldigt nöjd med. Värmer två bostadshus på ca 300 m2 totalt. Förbrukning ca 100 m3 / år. Mvh / Erling
@matildawaern19892 жыл бұрын
Hur är det om man eldar mot en slinga i en varmvattenberedas topp? Är det fördel att även då ha en laddomat eller liknande? Jag har en tank med två slingor: En solslinga i botten och en slinga i toppen som skissen visar att man ska koppla en brännare till. mvh Jonathan
@bengt-eriklofgren2 жыл бұрын
Det är alltid en fördel att ha en laddomat. Dina slingor i tanken kan/ska du använda för solvärme och tappvarmvatten. Om du inte har solpaneler kan du förvärma tappvarmvattnet i solslingan och slutvärma i toppen. Suverän varmvattenkomfort (!) Tanken kopplar du direkt mot pannvattnet.
@matildawaern19892 жыл бұрын
@@bengt-eriklofgren Tack för ditt svar! Och vad kul att jag läste detta nu för jag valde att bygga systemet precis så, med undantag att jag har en shunt och C.pump. Jag gjorde även en parallel-ledning för att (kanske) kunna köra systemet vid strömavbrott och själcirkulation. Övre slinga är tappvatten slinga, ifall jag märker att det värmer dåligt får jag väl koppla på undre slingan också. Den hade jag annars tänkt köra solvärme på. Alternativ kanske kan vara att ha en liten VVB efter topslingan för slutladdning. Jag har dock en fundering jag inte hittar svar någonstans på: Behöver varmvattenslingan expansionskärl? Eller räcker det med säkerhetsventil? I systemet finns en backventil på inkommande vatten, så det ökade trycket i slingorna vid uppvärmning kan inte jobba mot kommunens tryck. Stort tack! Jag har tittat på denna föreläsningen flera gånger och bygger just nu ett övertrycksfrittsystem som jag utan denna video aldrig kunnat göra. Jag är helt nybörjare så det skulle säkert kunna byggas bättre/snyggare, men det blir ändå helt OK. Mvh, Jonathan
@jonathaneidering54012 жыл бұрын
Otroligt lärorikt, tack för delning!
@UmerShehzadmynameisumer2 жыл бұрын
Its very informative and impressive. I am a researcher in Energy and biomass energy from China. I also work as editor and reviewer in Few Journals. I would like to connect with you to share some idea and get some knowledge on Sweden. Would you please connect with me or leave me your email id?
@Vicvincexxx2 жыл бұрын
Hittade den här videon av en slump när jag letade efter ackumulatortank. Väldigt innehållsrikt och värdefull information för mig som nybörjare, stort tack!
@JohnSmith-cy9tt3 жыл бұрын
Inte för vegner detta eller MP dårar som räknar plastpåsar från ICA som dyker upp i Stillahavet efter Greta seglat över havet med sitt media team
@JohnSmith-cy9tt3 жыл бұрын
Sttsa på luft vatten är nog br om du har en panna med stora ack tnkar...nya hus och bara luft vatten.../Slav under Vattenfall och deras skit politik...is på dammen - vi höjer elpriset...låg vatten niv - vi höjer elen - Fel på vinden - vi höjer elen....Nej tack... vakna nu
@JohnSmith-cy9tt3 жыл бұрын
BIOKOLren förslust och investeringen är avsevärt hög
@bengt-eriklofgren3 жыл бұрын
Förlust för vem? Inte för planeten - men kanske för din plånbok (idag). Jag ser ändå biokol som ett sätt att skapa de negativa utsläpp som klimatet behöver, och det är billigare och mindre riskfyllt än BioCCS som många ser som en bra lösning. Om principen att förorenaren skall betala gäller för t ex vår koldioxidskatt så kan man se biokol som ett intressat alternativ. Varje ton biokol som produceras har låst in minst 2,6 - 3,0 ton koldioxid (teoretiskt baserat på molvikt är inlåsningen ändå större - C=12 g/mol O = 16 g/mol ger CO2 = 44 g/mol vilket i sin tur betyder att en enhet C har tagit 44/12 = 3,67 ton CO2) Om förorenaren via koldioxidskatten betalar 1 080 kr/ton i utsläpp - borde väl den som "renar" och tar bort koldioxid få tillbaka runt 2 500 kr/kol producerat kol. Eftersom kolet även innehåller andra näringsämnen har kolet ett värde som jordförbättringsvärde. Mot den bakgrunden skulle kolproduktion kunna bli en lönsam Joker. Vi behöver lägga in en backväxel om vi skall klara klimatet! Men frågan är väl istället om vi har tillräckligt modiga politiker som kan tänka sig att återbetala delar den "miljöskatt" som idag är mer eller mindre fiskal.
@pontuslandin68834 жыл бұрын
Toppenbra föreläsning! // En glad 31 åring med hund och barn som eldar pellets
@bengt-eriklofgren4 жыл бұрын
Tack så mycket! Nästa föreläsning kommer den 1 febr, med inloggning via "Vi som eldar med pellets" på Facebook.