Länk till Vedeldning DEL2 210302

Vedeldning DEL 2 handlar om ackumulering och systemteknik. Jag berättar hur man dimensionerar, installerar och optimerar sina ackumulatortankar. Samt vad man skall tänka på när man investerar i ett flexibelt värmesystem

[@jonathaneidering5401]

Otroligt lärorikt, tack för delning!

[@polismyndigheten]

otroligt bra video

[@matildawaern1989]

Hur är det om man eldar mot en slinga i en varmvattenberedas topp? Är det fördel att även då ha en laddomat eller liknande? Jag har en tank med två slingor: En solslinga i botten och en slinga i toppen som skissen visar att man ska koppla en brännare till. mvh Jonathan

[@bengt-eriklofgren]

Det är alltid en fördel att ha en laddomat. Dina slingor i tanken kan/ska du använda för solvärme och tappvarmvatten. Om du inte har solpaneler kan du förvärma tappvarmvattnet i solslingan och slutvärma i toppen. Suverän varmvattenkomfort (!) Tanken kopplar du direkt mot pannvattnet.

[@matildawaern1989]

@@bengt-eriklofgren Tack för ditt svar! Och vad kul att jag läste detta nu för jag valde att bygga systemet precis så, med undantag att jag har en shunt och C.pump. Jag gjorde även en parallel-ledning för att (kanske) kunna köra systemet vid strömavbrott och själcirkulation. Övre slinga är tappvatten slinga, ifall jag märker att det värmer dåligt får jag väl koppla på undre slingan också. Den hade jag annars tänkt köra solvärme på. Alternativ kanske kan vara att ha en liten VVB efter topslingan för slutladdning. Jag har dock en fundering jag inte hittar svar någonstans på: Behöver varmvattenslingan expansionskärl? Eller räcker det med säkerhetsventil? I systemet finns en backventil på inkommande vatten, så det ökade trycket i slingorna vid uppvärmning kan inte jobba mot kommunens tryck. Stort tack! Jag har tittat på denna föreläsningen flera gånger och bygger just nu ett övertrycksfrittsystem som jag utan denna video aldrig kunnat göra. Jag är helt nybörjare så det skulle säkert kunna byggas bättre/snyggare, men det blir ändå helt OK. Mvh, Jonathan

[@JohnSmith-cy9tt]

BIOKOLren förslust och investeringen är avsevärt hög

[@bengt-eriklofgren]

Förlust för vem? Inte för planeten - men kanske för din plånbok (idag). Jag ser ändå biokol som ett sätt att skapa de negativa utsläpp som klimatet behöver, och det är billigare och mindre riskfyllt än BioCCS som många ser som en bra lösning. Om principen att förorenaren skall betala gäller för t ex vår koldioxidskatt så kan man se biokol som ett intressat alternativ. Varje ton biokol som produceras har låst in minst 2,6 - 3,0 ton koldioxid (teoretiskt baserat på molvikt är inlåsningen ändå större - C=12 g/mol O = 16 g/mol ger CO2 = 44 g/mol vilket i sin tur betyder att en enhet C har tagit 44/12 = 3,67 ton CO2) Om förorenaren via koldioxidskatten betalar 1 080 kr/ton i utsläpp - borde väl den som "renar" och tar bort koldioxid få tillbaka runt 2 500 kr/kol producerat kol. Eftersom kolet även innehåller andra näringsämnen har kolet ett värde som jordförbättringsvärde. Mot den bakgrunden skulle kolproduktion kunna bli en lönsam Joker. Vi behöver lägga in en backväxel om vi skall klara klimatet! Men frågan är väl istället om vi har tillräckligt modiga politiker som kan tänka sig att återbetala delar den "miljöskatt" som idag är mer eller mindre fiskal.