Dipol-dipol-bindningar

[@HomoSapien-z5q]

Ingen får skada den här mannen, han är en av Sveriges mest värdefulla tillgångar

[@MagnusEhinger01]

Haha, tack! 😄

[@elliothernvald5877]

Sveriges bästa lärare!

[@Wellwithlin]

Tack Magnus! Har prov imorgon, inte hunnit plugga mycket men du räddade mig!

[@MagnusEhinger01]

Lycka till på ditt prov! 👍

[@Wellwithlin]

@mel det gick skit ändå men hade jag inte tittat på videon hade det nog gått ännu mer åt skogen

[@kazuyazw6783]

Har stressat en massa för mitt kemi kursprov, då vissa saker bara inte 'klickar' i mitt huvud såsom andra ämnen. Du har äntligen fått Kemin att 'klicka' för mig med, och för det är jag evigt tacksam

[@MagnusEhinger01]

Visst är det skönt när man känner att det stämmer! 😊

[@kazuyazw6783]

@@MagnusEhinger01 Tackar för all hjälp asså. Lyckades faktiskt få B i kemi1 nu trots att det var ett av mina svagare ämnen!

[@MagnusEhinger01]

@@kazuyazw6783 Då låter det ju som att kemi inte är ett av dina svagare ämnen längre, utan ett av de starkare! 😉 Grattis till att du har lär dig så mycket kemi! 😊

[@catloaf9637]

Magnus du är underbar!

[@MagnusEhinger01]

Fast det mest underbara av allt, det är vad mycket kemi och biologi alla kan lära sig! 😊

[@adrians9696]

DUE BÄST MANGE!!!!!!!!!!!!!!!

[@MagnusEhinger01]

Tackar! 😊

[@sarahussein3727]

Tack för hjälpa oss

[@MagnusEhinger01]

Varsågod, det är ett nöje! 😊

[@alvabacklund7286]

Hej en fråga! Räknas kloridet i detta fall som en jon eftersom den heter "klorid" och inte "klor"? Men att väteatomen inte har tillräckligt med elektronegativitet så att molekylen därför måste kallas en dipol och inte en jon? Eller kan det kallas "klorid" utan att det är en jon?

[@MagnusEhinger01]

Här är en tråkig inkonsekvens i kemin: Det finns tyvärr en hel del klorinnehållande föreningar som kallas för "klorider" även utan att det finns kloridjoner i dem. I just väteklorid är kloratomen inte en kloridjon eftersom väteatomen och kloratomen är bundna till varandra med en elektronparbindning. Om vätekloriden löses i vatten sker dock det märkliga att den övergår helt till att bli en vätejon och en kloridjon istället, på det här sättet: HCl → H⁺(aq) + Cl⁻(aq) Det kallas för att vätekloriden (saltsyran) protolyseras. Du kan lära mer om hur det går till på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/syror-och-baser/syror.html

[@alvabacklund7286]

@@MagnusEhinger01 Jahaa då förstår jag! Får kika in mer på det där. Tack igen för svar och för alla videor, de är till stor hjälp! 😊

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, alltid roligt att kunna vara till hjälp! 😊

[@gabrielkarlsson9379]

Hallå Magnus! Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan jon-bindning och dipol-dipol-bindning, är det inte egentligen samma sak? En jonförening har väl också en positiv och en negativ ände, vilket gör att jonföreningarna binder till varandra med elektrostatiska krafter? Precis som dipol-dipol-bindningarna gör?

[@MagnusEhinger01]

Det stämmer att det finns mycket likheter mellan jonbindningar och dipol-dipol-bindningar, och framför allt att båda är en typ av elektrostatisk kraft mellan plusladdningar och minusladdningar. Den stora skillnaden är att joner är partiklar som är _helt_ laddade, medan dipoler bara har en laddningsförskjutning i sig. Det gör att bindningen mellan joner blir starkare (eftersom skillnaden i laddning mellan de olika jonerna är större) än bindningen mellan dipoler. Ja, och en skillnad är ju förstås att joner är laddade partiklar medan dipoler totalt sett är oladdade, även om de har laddningsförskjutning i sig.

[@saileanderton3210]

Vad skiljer dipol-dipolbindnng från vanlig dipol? Kan du snälla förklara?

[@MagnusEhinger01]

Här är det viktigt att hålla isär begreppen: En dipol är en molekyl som har en ända som är plusladdad och en ända som är minusladdad. En dipol-dipol-bindning är en bindning som uppstår mellan två molekyler som är dipoler. Till exempel är då en HCl-molekyl en dipol, och _mellan_ HCl-molekyler kan det uppstå dipol-dipolbindningar.

[@filiplexfors1683]

Hej Magnus! Jag undrar över hur det här skiljer sig från när jondbindningar har fast form? om det gör det dvs. Tack på förhand!

[@MagnusEhinger01]

På sätt och vis är dipol-dipol-bindningar väldigt lika jonbindningar, då det handlar om att elektrostatiska krafter ("+ mot -") håller samman ämnet. Den stora skillnaden ligger dock i bindningens styrka, då jonbindningar uppkommer mellan partiklar som är fullständigt positiva eller negativa, medan en dipol är en molekyl där det bara är en partiell laddningsförskjutning. Det gör att dipol-dipol-bindningen blir betydligt svagare än jonbindningen.

[@filiplexfors1683]

@@MagnusEhinger01 tack Magnus, då vet jag! Väldigt tacksam för att du svarar så här aktivt. Stort tack!

[@MagnusEhinger01]

@@filiplexfors1683 Det är ett nöje! 🙂

[@amanielmeharena3885]

Hej Magnus? Vad innebär begreppet elektronegativitet? Kan du länka en video där du eller någon annan förklarar det med räkneexempel(om det finns). Tacksam för svar!

[@MagnusEhinger01]

I den här videogenomgången förklarar jag vad elektronegativitet är: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html

[@eliaschukri6216]

Hej Magnus. Eftersom att elektronen inte alltid kommer att vara vi den mer elektonegativa sidan vad kommer att hända med strukturen om vi nu säger att elektronen går över till den elektropositiva sidan. Kommer strukturen att brytas

[@MagnusEhinger01]

Sannolikheten är mycket, mycket låg att den negativa och den positiva laddningen byter plats (under en synnerligen kort stund, förstås). Det är möjligt att strukturen skulle kunna brytas då, men å andra sidan skulle det vara under en så fantastiskt liten tid att det kanske inte spelar någon roll.

[@eliaschukri6216]

@@MagnusEhinger01 då har jag ingen aning.

[@eliaschukri6216]

@@MagnusEhinger01 jag behöver SVARET📚🥽🥼

[@MagnusEhinger01]

Nu förstår jag inte riktigt; jag gav ju svaret!? "Det är möjligt att strukturen skulle kunna brytas då, men å andra sidan skulle det vara under en så fantastiskt liten tid att det kanske inte spelar någon roll."

[@raanoooshh9296]

Hej Magnus, tack för ännu en grym video! Jag har en fråga angående kokpunkter. Jag jobbar med några självstudieuppgifter där det står att CH3CH2CH2Br har en kokpunkt på 71,0 grader Celsius medan CH3CH2CH2Cl har en kokpunkt på 46,6 grader Celsius. Varför blir det så? Cl är ju mer elektronegativ än Br, så bör inte kokpunkten också vara högre? Båda har ju samma kolkedja. Tacksam för svar🙏

[@MagnusEhinger01]

Skillnaden i elektronegativitet mellan å ena sidan klor och kol (0,5) och å andra sidan brom och kol (0,3) är inte så förfärligt stor, så även om klor är mer elektronegativt än brom, blir 1-klorpropan bara en svag dipol. Den högre kokpunkten för 1-brompropan kan då förklaras av att bromatomen är större, vilket ger upphov till starkare van der Waals-bindningar. Det är samma effekt som gör att brom, Br₂, är flytande vid rumstemperatur medan klor, Cl₂, är i gasform.

[@raanoooshh9296]

@@MagnusEhinger01 Tack för grymt och snabbt svar! Nu förstår jag bättre! Låter vettigt:)

[@amandaandersson6883]

Tack så mycket! Dina videos är grymma😊 har bara en snabb fråga när det gäller kokpunkten för intermolekylära bindningar. Jag vet att kokpunkten är högre vid vätebindningar än vid dipol dipol och vid vdw. Vdw har den lägsta kokpunken. Kokpunkten inom vdw bindningar ökar ju större molekylen är. Men hur ser det ut med vätebindningar och dipol dipol bindningar? Vilka molekyler har högre kokpunkt eller har alla vätebindningar samma kokpunkt? Tacksam för svar!💞😊

[@MagnusEhinger01]

Generellt gäller att ju fler bindningar som kan uppstå mellan molekylerna, desto starkare binder de till varandra, och desto högre blir kok- och smältpunkt. Jag ska ta fyra exempel på molekyler som består av tre kolatomer, men som har olika antal OH-grupper på sig. OH-grupperna gör att det blir fler vätebindningar som kan uppstå mellan molekylerna. Hoppas det funkar även om jag inte kan rita dem. Propan: CH₃CH₂CH₃ - Endast v.d.W.-bindningar mellan molekylerna. Kp: -42,1°C 1-propanol: CH₃CH₂CH₂OH - v.d.W-bindningar och vätebindningar mellan molekylerna. Kp: 97,1°C 1,2-propandiol: CH₃CH(OH)CH₂OH - v.d.W-bindningar och fler vätebindningar mellan molekylerna. Kp: 188°C 1,2,3-propantriol (glycerol): CH₂(OH)CH(OH)CH₂OH - v.d.W-bindningar och ännu fler vätebindningar mellan molekylerna. Kp: 290°C

[@amandaandersson6883]

@@MagnusEhinger01 Gud tack så mycket för en utförlig förklaring! Det är guld värt😊

[@MagnusEhinger01]

@@amandaandersson6883 Varsågod!

[@coolroten98]

Sitter och repeterar återigen inför prövningen på tisdag, och undrar om dipol-dipol bindningen bara uppstår i fast form? Hur är det i flytande och gasform? Vilka bindningar dominerar då? Hos HCl exempelvis! Tack på förhand! Trevlig helg:-)

[@MagnusEhinger01]

I själva verket är det även dipol-dipol-bindningar som gör att exempelvis HCl(l) håller sig i flytande form. Det är bara det att i vätskan uppstår det nya och bryts gamla bindningar hela tiden, allteftersom molekylerna tumlar om varandra. I fast form bryts inga av bindningarna längre.

[@mg9123]

Vad är skillnaden mellan dipol-dipol och bara dipol bindning?

[@MagnusEhinger01]

Eftersom bindningen alltid går från en molekyl som är en dipol till en annan molekyl som också är en dipol finns det egentligen bara "dipol-dipol-bindningar", och inget som bara är "dipolbindning".

[@johanhereorahummerhielm9034]

@@MagnusEhinger01 Har tänkt på detta jättemycket och så hittar jag svaret - såklart - direkt här. TACK Magnus ❤

[@MagnusEhinger01]

@@johanhereorahummerhielm9034 Vad bra att jag kunde svara! 😊

[@nilen]

Hej, jag har den laborativa delen av kursprovet i Kemi 1 snart och undrar hur man gör för att förbereda sig när man inte vet vilken laboration det är? Vill gärna bli godkänd :)

[@MagnusEhinger01]

Eftersom laborationen kan handla om vad som helst på kursen är det svårt att ge några specifika tips. Det bästa rådet jag kan ge dig är istället att plugga på alla de laborationer du gjort under kursens gång, plus alla demonstrationer som din lärare gjort. Om du förstår vad som hände i dem, och varför, så har du goda chanser att klara dig riktigt bra!

[@emia5693]

Hej Mangnus. Jag undrar om vad skillnaden mellan polär kovalent och dipol dipol bindning. Jag vet att polär är en intramolekylär och dipol dipol är en intermolekylär bindning. Men jag undrar hur man kan utveckla det mer

[@MagnusEhinger01]

En polär kovalent bindning är en bindning mellan två _atomer._ Den polärt kovalenta bindningen kan göra så att en _molekyl_ blir en dipol, som till exempel i fallet med HCl. Mellan två _dipoler_ kan det då uppstå en dipol-dipol-bindning.

[@emia5693]

Magnus Ehinger ok nu förstår jag tack

[@emia5693]

Magnus Ehinger kan du snälla svara på en till fråga👏. Jag kollade på din video om Jondipoler men vad är syftet med jondipoler. Och varför lägger man salt när man Kokar pasta höjer Jondipoler kokpunkten eller sänker det och varför.

[@MagnusEhinger01]

@@emia5693 Man tillsätter väl salt mest för smakens skull, skulle jag tro. Men annars är det faktiskt så att kokpunkten för vattnet höjs när man tillsätter salt. Det beror på att bindningen mellan jonerna och vattnet är lite starkare än bara bindningarna mellan vattenmolekylen. Det är dock en väldigt liten höjning av kokpunkten som sker; jag har läst någonstans att man måste tillsätta runt 60g salt till 1 liter vatten för att höja kokpunkten med 0,5°C.

[@MagnusEhinger01]

@@emia5693 Saltet i pastavattnet tror jag mest är till för smakens skull. Det höjer visserligen kokpunkten, eftersom styrkan i bindningarna mellan jonerna och vattnet (jon-dipol-bindningarna) är lite starkare än vätebindningarna, men skillnaden är minimal - och definitivt inte märkbar när man bara ska koka lite pasta i köket.

[@grabbenskarve3518]

Är jon-dipol bindningar starkare än dipol-dipol bindningar?

[@MagnusEhinger01]

Det svårt att säga generellt, eftersom båda kan variera ganska mycket i styrka. Vätebindningar, som ju kan betraktas som en slags starkare dipol-dipol-bindning är i många fall starkare än jon-dipol-bindningar.

[@aloosh1375]

Har is dipol dipol bindningar? Tänker att vatten är ju en polär molekyl så borde inte samma sak gälla här? Menar då inte att det är dipol dipol bindningar som håller ihop vatten molekylen utan menar det som förekommer mellan molekylerna vid fast form. Is har väl en kristall struktur? Vad är skillnaden mellan dipol dipol och väte bindning?

[@MagnusEhinger01]

Det stämmer, man kan (lite förenklat) betrakta vätebindningen som en starkare form av dipol-dipol-bindning.

[@trollkarl1000]

Hej Magnus. Du säger i ditt exempel att saltsyran vid dess stelningspunkt bildar en kristallstruktur just p.g.a dipol-dipol bindningarnas uppkomst. Varför skapas dipol-dipol bindningarna just när det stelnar och inte före det stelnar, i t.ex. saltsyrans flytande form?

[@MagnusEhinger01]

Det är faktiskt dipol-dipolbindningar som håller ihop vätekloriden i flytande form också. Det är bara det, att eftersom molekylerna hela tiden skvalpar omkring huller om buller, så bildas det _och bryts_ bindningarna hela tiden, om vartannat. När vätekloriden stelnar _uppstår_ det bara dipol-dipol-bindningar mellan molekylerna, som låses fast i sin kristallstruktur.

[@trollkarl1000]

@@MagnusEhinger01 Okej, då förstår jag. Tack så mycket!

[@linaandersson6112]

Magnus Ehinger Jag såg denna fråga och fick en följdfråga. Är anledningen till att dipol-dipolbindningar endast uppstår vid lägre temperaturer (fast form) att rörelseenergin hos ämnets molekyler är lägre, och att bindningarna då ”blir konstanta”? En annan fråga: Är dipol-dipolbindningar svaga alltså? Eftersom de bryts konstant i flytande form?😊

[@plant1209]

Är is en dipol-dipol-bindning?

[@MagnusEhinger01]

Här gäller det att vara noga med språket: Is _är_ inte en dipol-dipol-bindning; is är vatten i fast form. Men _mellan_ vattenmolekylerna kan det uppstå både dipol-dipol-bindningar och vätebindningar. Vätebindningar kan dessutom ses som en starkare form av dipol-dipol-bindning.

[@plant1209]

@@MagnusEhinger01 Ja! Nu förstår jag, tack så mycket. Allt blev klarare nu🙏✨

[@MagnusEhinger01]

@@plant1209 Det var ju bra! 😊👍

[@ellensahlin921]

varför ordnas de bara i fast form?

[@MagnusEhinger01]

Även i flytande form är det dipol-dipol-bindningar som håller samman molekylerna i flytande form. Men bindningarna bryts och nybildas hela tiden - det är det som det innebär att ämnet är i flytande form, eftersom molekylerna då rör sig "huller om buller". Det som kännetecknar ett fast ämne är just att molekylerna (eller atomerna, eller jonerna) är fastlåsta i sina positioner, och inte rör sig i förhållande till varandra.

[@eliaz1929]

Tror inte han förstår hur många människors liv han dagligen räddar.

[@MagnusEhinger01]

Alla uppmuntrande kommenterar får mig nog att ana i alla fall… 😊

[@arwenthorn]

skitbra låt mange