Fällningsreaktioner (gammal)

OBS! DEN HÄR VIDEON ÄR UTDATERAD, och har ersatts med videon på den här länken istället: • Fällningsreaktioner
Läs mer om fällningsreaktioner på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Bildkällor:
-

[@MagnusEhinger01]

*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: kzbin.info/www/bejne/fpKuhGeNn9V3o7s Välkommen dit istället!

[@Riberaberubu]

Kan bara tacka och bocka för alla dina videos. Jag pluggar på distans nu och har läst i boken för att sedan sitta som ett frågetecken vid dom flesta diagnoserna. Jag började tappa greppet helt och hållet fram tills min lärare tipsade om dig och helt plötsligt blev jag till och med SUGEN på att nöta vidare. Tack ska du ha!

[@MagnusEhinger01]

Underbart att jag och din lärare lyckats väcka ditt intresse för kemi! 😊

[@sandymalas1037]

Du har en speciell plats i mitt hjärta

[@MagnusEhinger01]

Och alla som vill lära sig kemi (och biologi) har en speciell plats i _mitt_ hjärta också! 😊

[@vanish4575]

Vill bara tacka dig för allt Magnus !!! Igår när vi hade kemiprov så gick det så BRAAAA. Hade aldrig lyckats såhär bra om det inte va för dig 🥲 TACK igen

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, roligt att höra att du lärt dig så mycket kemi! 👍😊

[@olle2941]

Tjena magnus! Tack för att du räddar mitt kemibetyg i gymnasiet

[@MagnusEhinger01]

Det gör jag så gärna! 😊

[@dimaabufayyad8757]

Tack så mycket, går första året Natur och älskar Kemi tack vare dig och min fantastiska lärare på gymnasiet!! Prov i kapitlen 1 till 3 på onsdag

[@MagnusEhinger01]

Vad roligt att höra, lycka till på ditt prov! 😊

[@dimaabufayyad8757]

Magnus Ehinger Ta k så mycket!!!

[@Ter3s4]

Tack så hemskt mycket Magnus för dina videolektioner! Jag har gått runt och undrat hur man vet vilka joner som attraheras till varandra och vilka som t.ex. blir åskådarjoner eller fällning. Nu förstår jag äntligen vad som händer! Tack! :)

[@MagnusEhinger01]

Vad roligt att höra att jag kunde hjälpa dig med det! 😊

[@FalkenThunder]

fantastisk video som vanligt magnus!

[@MagnusEhinger01]

Tack så mycket! 😊

[@davidsandstrom1748]

"Stort Fett Rött Kryss" made my day.

[@MagnusEhinger01]

På bred skånska dessutom! 😉

[@hamzaalghadban2313]

Hej Magnus! Jag har en fråga, när man till exempel blandar Silvernitrat i vatten med Natriumklorid till att hitta fällning, hur ska man veta att det ska vara Silvernitrat, varför blandar man inte direkt silverjonen med kloridjonen, varför ska det vara Natriumklorid ohc Sivlernitrat?

[@MagnusEhinger01]

Det är för att en jon alltid behöver en motjon. Ta som exempel silverjoner, som är positivt laddade, Ag⁺. Det går inte att ha bara silverjoner i en burk, eftersom de är plusladdade. De skulle helt enkelt repellera varandra, och spridas bort. Istället måste silverjonerna kombineras ihop med någon negativt laddad jon, till exempel nitratjonen (NO₃⁻) som balanserar silverjonens positiva laddning och gör att det blir oladdat (totalt sett). Silvernitrat, AgNO₃, går alldeles utmärkt att förvara i en burk i kemiförrådet. 😊 Samma sak gäller sedan för kloridjonen, fast den är negativt laddad, Cl⁻.

[@johaneliasson9196]

Hej Magnus och tack för ditt fantastiska engagemang! Jag ska skriva en prövning i kemi 1 och har några funderingar kring fällningsreaktioner. Det jag inte förstår är hur man vet på förhand om det bildas en fällningsreaktion eller inte. Finns det någon mekanism eller regel som avgör vad som bildas (eller om någon fällning bildas alls) eller är det något man lär sig utantill? Dvs, ska jag lära mig alla fällningsreaktioner utantill och vad som är reagens på varandra? Jag tänker på ditt exempelprov (tror det var 2017 i kemisk bindning) där man skulle undersöka om det bildades en fällning eller inte och därmed ta reda på den okända lösningen xy(aq) som en flaska innehöll.

[@MagnusEhinger01]

Nej, man kan inte lära sig alla möjliga fällningar som skulle kunna uppstå. Men du kan lära dig några tumregler för vanliga svårlösliga och lättlösliga jonföreningar. Kolla från 4:31 i videogenomgången ovan, så hittar du dem! 😊

[@Qweellz]

Tackar för alla videos Magnus, de har varit mycket hjälpsamma! En fråga, finns det någon regel för varför inte K och Pb kan reagera med varandra? Är det för att båda är metaller?

[@MagnusEhinger01]

Det är inte kalium och bly, utan _kaliumjoner_ (K⁺) och _blyjoner_ (Pb²⁺). Eftersom båda har positiv laddning kan de inte binda till varandra. Bara joner som har olika tecken på laddningen kan bilda någon form av fällning.

[@mattiasbora5562]

Vad är dipol?

[@idag9960]

Hej, jätte bra video! Hur refererar jag till den i min laborationsraport?

[@MagnusEhinger01]

Kanske är det bättre att du refererar till min hemsida - ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/fallningsreaktioner.html - där du hittar precis samma information, fast i skriven form.

[@juliaweidner7899]

Hej Magnus! Tack för videon! Jag har en fråga: i din bok skriver du på sidan 92 att blyklorid PbCl2 inte är lattlösligt. Men sen skriver du i ett exempel på samma sidan att blyklorid är lattlösligt. Bildas det en fällning eller inte?

[@MagnusEhinger01]

Ja, jag är ledsen, där har det blivit fel: Blyklorid, PbCl₂, är mycket svårlösligt i vatten.

[@juliaweidner7899]

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket för svaret!

[@lorin1587]

Hej magnus, jag fattar inte en sak. Borde inte laddningarna i en fällning ta ut varandra som på sista exempel hur kunde Pb2+ och 2I- bilda ett salt när laddningarna ska ta ut varan? Och hur blev det en 2:a framför I-?

[@MagnusEhinger01]

Jovisst, laddningarna i jonföreningen tar ut varandra, så att den totala laddningen blir noll. I blyjodid finns det blyjoner (Pb²⁺) och jodidjoner (I⁻). Eftersom blyjonen är tvåvärt positiv och jodidjonen är envärt negativ måste det vara två jodidjoner för varje blyjon i blyjodiden. Därför skriver vi formeln för blyjodid PbI₂. När blyjodiden bildas i mitt exempel så är det för att en blyjon reagerar med _två_ jodidjoner (och bildar blyjodid). Det anger vi i reaktionsformeln genom att sätta en tvåa framför jodidjonen: Pb²⁺(aq) + 2I⁻(aq) → PbI₂(s) Eftersom en blyjon (med laddningen 2+) reagerar med två jodidjoner (med en sammanlagd laddning på 2-) tar laddningarna ut varandra även i reaktionsformeln.

[@lorin1587]

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket för hjälpen!!

[@MagnusEhinger01]

@@lorin1587 Varsågod! 😊

[@mustafahussein2470]

Hej Magnus! Vad är appens-namn som du har använt till att undersöka fällningen?. Tack om du svara.

[@MagnusEhinger01]

Det är en iPad-app som heter "Chemist" av THIX.

[@mustafahussein2470]

Tack så mycket!.

[@MagnusEhinger01]

@@mustafahussein2470 Varsågod!

[@firegamer6176]

Hej Magnus! Kan du förklara skillnaden när syror bildar fällning och när de enbart bildar koldioxid och vatten. Hörde tydligen att det kan bildas antingen det ena eller det andra? Är det så att på första exemplet så är det AgCl och HCl eller BaNO3 och H2SO4 och på det andra exempelt bara om det lösliga saltet innehåller karbonatjoner?

[@MagnusEhinger01]

Om det bildas en fällning eller inte beror på vilka joner det är som möts i lösningen, och om de bildar något svårlösligt salt. Jag är dock inte riktigt säker på vad det är för exempel du hänvisar till?

[@firegamer6176]

@@MagnusEhinger01 Min lärare sa att syror kunde ge upphov till fällningar och inte bara koldioxid och vatten men jag förstod inte riktigt det. Är det så att det bildas fällningar när syror tillsätts i ett salt som ej består av karbonatjoner, tex AgNO3 och HCl. Då fälls AgCl. Och H2SO4 när det blandas med BaCl2, då fälls BaSO4. Och att CO2 och H2O bara bildas när vilken syra som helst blandas i ett karbonatsalt? Båda (fällning och bubblor) kan ju inte ske samtidigt eftersom saltet från första början skulle vara svårlösligt!

[@MagnusEhinger01]

Nu tror jag att jag förstår bättre vad du menar, och jag tror också att du har fattat vad som gäller. När silvernitrat, AgNO₃(aq), blandas med saltsyra, HCl(aq), bildas det en fällning av silverklorid, AgCl(s). Det är för att saltsyran innehåller kloridjoner, Cl⁻(aq), och sker enligt den reaktionsformeln: Ag⁺(aq) + Cl⁻(aq) → AgCl(s) När bariumklorid, BaCl₂(aq) blandas med svavelsyra, H₂SO₄(aq), bildas det en fällning av bariumsulfat, BaSO₄(s). Det är för att svavelsyran innehåller sulfatjoner, SO₄²⁻(aq), och sker enligt den här reaktionsformeln: Ba²⁺(aq) + SO₄²⁻(aq) → BaSO₄(s) Slutligen, karbonater "fräser" när man tillsätter en syra till dem. Det är för att det bildas koldioxid och vatten: CO₃²⁻ + 2H⁺ → H₂O + CO₂(g)

[@firegamer6176]

@@MagnusEhinger01 Jaha okej!! Det beror på om det är ett karbonatsalt eller ett salt med Ag och Ba beroende på om syran är HCl eller H2SO4. Är den här reaktionsformeln korrekt: Na2CO3(aq)+H2SO4(aq)----->CO2(g)+H2O(l)+2Na^+(aq)+SO4^2-(aq)

[@MagnusEhinger01]

@@firegamer6176 Ja, det stämmer fint.

[@nathalie9378]

Hej! Har en dum fråga. Jag förstår inte riktigt vilka joner som kommer bilda fällningar. Är det endast de från tumregeln med svårlösliga salter? Eller hur är det? Tack för dina videos, de hjälper väldigt mycket!

[@MagnusEhinger01]

Inte alls en dum fråga: Den dummaste frågan är i själva verket den som aldrig ställs! Vad det gäller svårlösliga salter, så finns det massor av dem. Tumreglerna är just därför bara tumregler som kan ge en indikation (ett "hum") på om ett salt är svårlösligt eller inte. Men om du har koll på tumreglerna, så klarar du du dig bra inom ramen för Kemi 1.

[@nathalie9378]

@@MagnusEhinger01 Okej, men vilka joner är det som bilda fällningar?

[@MagnusEhinger01]

@@nathalie9378 Alla jonföreningar kan bilda fällningar om de bara är i tillräckligt hög koncentration. De jonföreningar som är svårlösliga, och alltså mycket fort bildar fällningar, är de framför allt de som jag anger i tumreglerna (5:10). Och sedan måste du också lära dig de två "klassikerna", nämligen att både silverklorid (AgCl) och bariumsulfat (BaSO₄) är svårlösliga jonföreningar de med.

[@jaccos622]

Hej Magnus! Min lärare i Kemi 1 ville att jag skulle kunna förklara varför just t.ex. NaCl löser sig i vatten men inte AgCl. NaCl vet jag löser sig med jon-dipolbindningar men vad är det som gör att AgCl egentligen inte löser sig? Har det något med bindningar eller energi osv att göra? Tack för dina videos :)

[@MagnusEhinger01]

Om det är för Kemi 1, så behöver du nog inte förklara det mer än att silver- och kloridjonerna binder så starkt till varandra att energin från vattnet runtomkring inte förmår bryta jonbindningarna mellan dem. Därför bildas det svårlöslig silverklorid om man t.ex. blandar en lösning av silvernitrat, AgNO₃(aq), med en lösning av natriumklorid, NaCl.

[@jaccos622]

@@MagnusEhinger01 Kanon, tack :)

[@bru3862]

vad innebär lättlösligt salt? kan det bilda fällning eller vill det inte bilda fällning?

[@MagnusEhinger01]

Alla salter kan bilda fällningar om koncentrationen är tillräckligt hög. Att ett salt är lättlösligt betyder att det koncentrationen måste vara mycket hög innan det bildas någon fällning (innan lösningen blir mättad). Till exempel kan man lösa 360g NaCl i en liter 25 °C vatten innan det bildas någon fällning. Det kan man jämföra med silverklorid, AgCl, som man bara kan lösa ungefär 5,2 mg av i en liter 25 °C vatten.

[@lottasimrishamn3652]

Hej Magnus, kan man säga att en fällningsreaktion är en typ av kemisk reaktion?

[@MagnusEhinger01]

Visst kan man göra det!

[@lottasimrishamn3652]

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket!

[@Thefakisgoinon]

Hur vet man att just barium jonen och sulfatjonen skapar en fällning och inte natriumjonen och nitratjonen? vad är det som avgör vilka? du hade lika gärna kunna säga att det skapades en natriumnitrat och jag hade inte kunnat dra en slutsats till varför.

[@MagnusEhinger01]

Det enda sättet som man kan ta reda på det är genom experiment, ungefär så som jag visar i videogenomgången. Det är de experimenten som så småningom leder fram till tumreglerna om lättlösliga och svårlösliga salter, se från 4:31. Om man väl har koll på dem, så kan man också sluta sig till om och vilka fällningar som bildas när man häller samman lösningar av olika jonföreningar.

[@nouridelbi9740]

Hej Magnus! Jag undrar på hur vet man att nåt ämne är (s) eller (aq) efter blandningen. Till ex NaCl(aq) +AgNo3 (aq) - AgCl (s) asså hur visste du att det är (s)?? Och vad menas med åskådarjoner!

[@MagnusEhinger01]

Man vet att det bildas en fällning av fast silverklorid, AgCl(s) eftersom man har testat det på labbet! 😊 Du kan också kolla på tumreglerna för lättlösliga och svårlösliga jonföreningar (från 4:31 och framåt). Åskådarjoner är alla de joner som inte deltar i reaktionen. De står liksom vid sidan av och "tittar på"; det händer inget med dem. I reaktionen mellan natriumklorid och silvernitrat är natriumjonerna (Na⁺) och nitratjonerna (NO₃⁻) åskådarjoner.

[@nouridelbi9740]

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket för svaret

[@saifalbakhit5485]

på den sista reaktionen, varför har du lagt en tvåa bakom (I) ?

[@MagnusEhinger01]

I reaktionen bildas det blyjodid. Eftersom blyjonen är tvåvärt positiv, Pb²⁺, behövs det två stycken envärt negativa jodidjoner, I⁻, för att det ska bli en oladdad enhet. Det anger man just genom att skriva en nedsänkt tvåa till höger om i:et, så vi får formeln PbI₂. Du kan lära dig mer om hur man skriver jonföreningars namn och formel i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html

[@samnordlundhellen8565]

Hej Magnus! Jag har en fråga gällande reagens. Man brukar ju säga att t.ex silverjoner är reagens på kloridjoner när man blandar silvernitrat och natriumklorid, men hur kommer det sig att just silverjonerna är reagens på kloridjoner och inte tvärtom? Borde man inte kunna bevisa att det finns silverjoner i en lösning genom att tillsätta kloridjoner och att då kloridjonerna blir reagens på silverjonerna? Alltså vad är det som avgör vilken av jonerna som är reagens? (Hoppas att du förstår min fråga :) Tack på förhand!

[@MagnusEhinger01]

Ja, i princip har du ju rätt, man kan använda kloridjoner för att påvisa silverjoner i en lösning. Jag tror dock att det är vanligare att man vill undersöka kloridjonhalten i vatten än silverjoner, och därför gissar jag att det har blivit vanligare att man uttrycker det som att silverjoner är reagens på kloridjoner.

[@samnordlundhellen8565]

@@MagnusEhinger01 okej, tack så mycket för hjälpen!

[@asm2878]

udrar hur kan man göra för att avgöra om en fällning består av silverklorid eller silverkarbonat?

[@MagnusEhinger01]

Jag skulle kunna tänka mig att silverkarbonat kan reagera med saltsyra så att det bildas koldioxid och vatten. Det sker inte med silverklorid.

[@Elias-hj4jn]

Har jag förstått det rätt om ett ämne som i tumregel är svårlösligt i salter reagerar med ett ämne som i tumregel är lättlösligt som salt?

[@MagnusEhinger01]

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar. Kan du ge ett exempel?

[@svens3612]

Hur kommer det sig att nitrat och natrium inte binder till varandra i första exemplet då ena är envärt positiv och andra envärt negativ

[@MagnusEhinger01]

Det kan de mycket väl göra, och i fast natriumnitrat, NaNO₃(s) gör de också det. Det är bara det att natriumnitrat är ett väldigt lättlösligt salt - man kan lösa drygt 91g natriumnitrat i 100g vatten innan lösningen blir mättad och det sker en utfällning av fast natriumnitrat. Enklast för dig är nog att lära dig att alla natriumsalter och alla nitrater är lättlösliga. Kolla mina tumregler från 4:31 i videogenomgången!

[@svens3612]

@@MagnusEhinger01 absolut, tack

[@CalleTful]

Är det bara svårlösliga ämnen som skapar fällning?

[@MagnusEhinger01]

Ja, fällningen uppstår på grund av att det bildas en svårlöslig förening.

[@1445hijri]

Hej Magnus! Vi fick reda på att Silverjoner är reagens på kloridjoner, däremot får vi inte reda på varför dem attraheras så starkt till varandra, eller med andra ord, varför är Silverjoner reagens på kloridjoner-har det något med bindningarna att göra, isåfall vad-eller är det laddningen? Med vänliga hälsningar.

[@MagnusEhinger01]

Silverklorid är svårlösligt eftersom bindningen mellan silver- och kloridjonerna är mycket starkare än jon-dipol-bindningarna mellan silverjoner och vatten, och jon-dipol-bindningarna mellan kloridjoner och vatten. _Varför_ det är på det sättet är mycket svårare att förklara, även om det går att finna grova tendenser som har att göra med jonernas laddning och storlek. Därför får du tyvärr, i alla fall på gymnasienivå, nöja dig med de tumregler som jag presenterar från 4:31 i videon.

[@swekiwi4517]

Ursäkta en dum fråga, men varför blir det just 2 stycken NO3- joner? 3:51 tänker jag på. Hade förstått om NO-jonen var (om möjligt) en NO2- jon, då Ba är "tvåvärdes positivt" (2 + -2 = 0). Kan du bara förtydliga det för mig (om möjligt :)

[@MagnusEhinger01]

De enda dumma frågorna är de som aldrig ställs! 😉 Bariumjonen är tvåvärt positiv, Ba²⁺, medan nitratjonen är envärt negativ, NO₃⁻. Därför behövs det två nitratjoner för varje bariumjon, vilket vi visar genom att skriva nitratjonerna inom parentes och med en nedsänkt tvåa i formeln för bariumnitrat, Ba(NO₃)₂. När fast bariumnitrat löses upp bildas det då två lösta nitratjoner för varje bariumjon på det här sättet: Ba(NO₃)₂(s) → Ba²⁺(aq) + 2NO₃⁻(aq) Blev det klarare så?

[@swekiwi4517]

@@MagnusEhinger01 Så stort tack! Jag läste att nitratjonen skulle vara "trevärt negativ", och började tänka, men då behöver vi väl 2 st nitratjoner och 3 st bariumjoner, då gemensam nämnare är 6 - men jag läste ju helt fel! Haha! Trodde jag blivit tokig 🤪 Så STORT tack för dina helt suveräna videos! 👌

[@asmaomar756]

Bildar lättlösliga salter och svårlösliga salter en fällning? Om de alltså reagerar med varandra.

[@MagnusEhinger01]

Det beror på vilka joner de lättlösliga salterna innehåller. I de exemplen som jag tar upp i videogenomgången är det alltid vattenlösningar av två lättlösliga salter som blandas med varandra, och i en del fall bildas det då också svårlösliga salter.

[@ShelanAl-HashimiNAAKAGY]

Hur vet du vilka joner som bli åskadsjoner och vilka som inte blir?

[@MagnusEhinger01]

Ursprungligen har man tagit reda på detta genom att göra en massa olika experiment, jämföra resultaten med varandra och sedan dra slutsatser om vilka jonföreningar som är lättlösliga och vilka svårlösliga. För egen del är det dock så att jag kommer ihåg tumreglerna för vilka jonföreningar som är lättlösliga. Jonerna i lättlösliga föreningar kommer att vara åskådarjoner i fällningsreaktionerna, så det är bara att lära sig vilka de är. 😊

[@fozanahmadnasir3600]

Hej magnus! Har du förklarat konceptet om Amonium joner någon gång?

[@MagnusEhinger01]

Nu är jag inte riktigt med på vad du menar med "konceptet ammoniumjoner" - skulle du kunna utveckla lite?

[@fozanahmadnasir3600]

@@MagnusEhinger01 alltså hörde ordet i din video "amonium joner är lätt lösliga"? Vad är själva amonium joner för något

[@MagnusEhinger01]

@@fozanahmadnasir3600 Aha! Ammoniumjoner har den kemiska formeln NH₄⁺ och bildas när ammoniak reagerar med vatten: NH₃ + H₂O → NH₄⁺ + OH⁻. Ammoniumjoner ingår till exempel i salmiak, som är ett annat namn för ammoniumklorid, NH₄Cl.

[@fozanahmadnasir3600]

@@MagnusEhinger01 tack så mycket för hjälpen

[@Panda-kn6zo]

”Den består av fast silvernitrat”?. Består den inte av fast silverKLORID?

[@MagnusEhinger01]

Jovisst ska det vara silverklorid! Jag råkar säga fel där…

[@philipT8989]

varför är inte jodnitrat?

[@MagnusEhinger01]

Du menar vid 9:47? Det är för att ett salt (en jonförening) måste bestå av positiva och negativa joner, och deras laddningar tar ut varandra. Både jodidjonen (I⁻) och nitratjonen (NO₃⁻) är negativt laddade, och kan därför inte bilda ett salt alls.

[@humairaamiri897]

Hej Magnus jag undrar om när man kollar hur mycket en molekylväger i g så uppgöger man helatiden med ×10^-24 eller ×10^_23 hur ska jag ha ordning på det vad betyder det varför ska man göra så

[@humairaamiri897]

Hur räknar jag väteatomerna i NH3

[@humairaamiri897]

Och hur ska jag lösa den fråga Hur många mol vatten utgör 1,0 ×10^24 jag kunde inte lösa den

[@MagnusEhinger01]

@@humairaamiri897 I en mol av någonting är det 6,022 · 10²³ stycken. För att ta reda på hur många mol 1,0 · 10²⁴ vattenmolekyler är, måste du alltså ta reda på hur många gånger 6,022 · 10²³ går upp i 1,0 · 10²⁴. Med andra ord, du delar 1,0 · 10²⁴ med Avogadros konstant, 6,022 · 10²³/mol. Då får du svaret i mol.

[@humairaamiri897]

@@MagnusEhinger01 ok tack. Hur ska jag räkna ut väteatomen från NH3

[@MagnusEhinger01]

@@humairaamiri897 I varje ammoniakmolekyl, NH₃, finns det tre väteatomer. Det betyder att antalet väteatomer är tre gånger så stort som antalet ammoniakmolekyler. Klarar du att räkna ut det då?

[@alexc9360]

Walla bror jag får A!

[@alexandery8508]

Ugh, jag har endast fått e och d. Erkänner själv att jag ha varit lat...

[@liam9996]

Hur kan du dra slutsatsen att det kommer bli en fällning i sista reaktionen? Det finns ingen regel som säger att blyjod är svårlösligt?

[@MagnusEhinger01]

Nej, det stämmer, tumreglerna är just bara "tumregler", det vill säga de ger en grov uppskattning av om det bildas en fällning eller inte. Men jag börjar uppgiften vid 8:44 med att konstatera _att_ det bildas en gul (och vacker!) fällning. Därför vet jag _att_ det kommer att bildas en fällning när jag blandar samman blynitrat och kaliumjodid, frågan är bara _vilken._

[@liam9996]

@@MagnusEhinger01 Men hur vet du att det bildas en fällning? Hur ska jag kunna lista ut om det bildas en fällning i förhand på ett prov? Menar du i din sista uppgift att det på ett prov isåfall skulle stått ”det bildas en fällning”?

[@liam9996]

@@MagnusEhinger01 Det står ju att det bildas en i uppgiften.. jag läste fel! Då förstår jag varför du drar den slutsatsen! Tack :-)

[@MagnusEhinger01]

@@liam9996 Så bra att det löste sig! 😊

[@svearike00]

En fällning bildas alltså när ämnena inte löser sig? Det är de som är själva ''fällningen'' om jag förstått rätt?

[@MagnusEhinger01]

Ja, fällningen bildas i det här fallet när det uppstår ett svårlösligt salt.

[@balorantklips1569]

SMASH

[@leysalmasri9865]

Hej Magnus! Kan du vara snäll och hjälpa mig med dessa frågorna, jag förstår inte hur jag ska göra. 1. Ett prov av aluminiumsulfat var förorenat med aluminiumnitrat. Renheten undersöktes på följande sätt: 2,78 g av det förorenade saltet löstes i vatten. Man tillsatte sedan överskott av bariumnitratlösning och fick då en vit fällning av bariumsulfat, som efter torkning vägde 5,31 g. Beräkna masshalten aluminiumsulfat i provet. Svara i procent. 2. Mohrs salt består av ammoniumsulfat, järn(II)sulfat och vatten. Då 0,3760 g av saltet torkades minskade massan 0,1040 g. Återstoden löstes i vatten och ett överskotta av bariumklorid tillsattes, varvid det bildades 0,4480 g bariumsulfat. Beräkna den empiriska formeln för Mohrs salt.

[@MagnusEhinger01]

1) Du behöver först beräkna hur stor substansmängd sulfatjoner det var i fällningen, n(SO₄²⁻). När du vet den kan du också räkna ut hur stor substansmängd aluminiumsulfat det motsvarar, n(Al₂(SO₄)₃). Det gör du lämpligast genom att ställa upp en reaktionsformel för hur fast aluminiumsulfat löses i vatten. När du känner n(Al₂(SO₄)₃) kan du beräkna hur stor massa aluminiumsulfat det är, m(Al₂(SO₄)₃). Denna massa delar du sedan med den totala massan på det förorenade saltet. 2) Minskade massan _med_ 0,1040g eller _till_ 0,1040g?

[@eliaschukri6216]

Magnus kan du inte göra en gaming kanal!

[@MagnusEhinger01]

Haha, jovisst - där jag livestreamar när jag spelar Wordfeud! 😆

[@emilnielsen9307]

Hej alla från NA18

[@davidsjodin3133]

Tjo!

[@lemao9995]

Supp?

[@svenskanonymkille1523]

TE18 här

[@redguyshrug9894]

@@svenskanonymkille1523 eyyy TE18 GANG

[@Jinxyz]

@@svenskanonymkille1523 te18 GANG GANG

[@humairaamiri897]

Hej jag undra om du kan förklara fällning för mig och är det bara svåra lösliga som bildar fällning eller hur det gör

[@MagnusEhinger01]

Det bildas en fällning när en lösning är mättad, det vill säga det är så mycket löst ämne i lösningen, att det inte går att lösa mer. Om man försöker tillsätta mer, kommer ämnet att förbli fast, och bara att lägga sig på botten. Alla salter kan bilda fällningar om koncentrationen är tillräckligt hög. Det är dock bara de svårlösliga som bildar fällning direkt; där blir lösningen omedelbart mättad. Annars föreslår jag att du tittar på videogenomgången här ovan, i den berättar jag just hur fällningar av svårlösliga salter uppstår.

[@humairaamiri897]

@@MagnusEhinger01 Hej hur vet man vilka är åskådatjoner och hur ska jag ta reda på en reaktion bildar fällning eller inte. Jag försökte följa de svålösa och lätt lösa men ändå kunde jag 7nte lösa uppgiften

[@MagnusEhinger01]

@@humairaamiri897 Hur löd uppgiften?

[@humairaamiri897]

@@MagnusEhinger01 Det är så här A) AgNO3(aq) blandat med MgCl2(aq) b) Pb(NO3)2 (qa) blandat med KOH(aq)

[@humairaamiri897]

c) FeCl2(aq) blandat med KOH(aq) d) Ba(NO3)2(aq) blandat med K2SO4(aq)

[@gustavlarsson8201]

Hej alla TE18A!

[@philipgrunditz5494]

BRUH

[@Gramphimcs419]

Ey jag får A

[@alexandery8508]

Ugh, jag har bara fått e och d. Erkänner själv att jag varit lat...

[@Gramphimcs419]

@@alexandery8508 Säg walla