Fysik 1 Ideala gaslagen

[@TheMrLoef]

Hej Tomas, kan du visa vad jag gjort fel i denna uträkning? I en kompressor sammanpressas en luftmassa. Förre sammanpressningen hade luften temperaturen 17,0 oC, volymen 80 liter och trycket 1 atm. Efter kompressionen är temperaturen 67,0 oC och volymen 1,5 liter. Hur stort är trycket? Jag skriver om ideala gaslagen till T1/P1*V1 = T2/P2*V2 , och då jag vill veta P2, skriver jag om till P2= T1*V2/P1*V1*T2 T1= 290K, P1 = 1atm, V1 = 80l T2= 340K, P2 = ? V2 = 1,5l tror jag gör fel i denna uppställning, men jag skriver P2= T1*V2/P1*V1*T2 P2= 290*0,0015*10^3/1*0,08*10^3*340 = 0,0159??? Tack på förhand!!

[@TomasSverin]

Du gör inte en helt korrekt omskrivning när du löser ut P2, det ska vara P2=(P1*V1*T2)/(T1*V2)

[@TheMrLoef]

Okej, tack så mycket att du ville svara!!

[@bokoharam_group]

Fråga; Jag skrev först temperaturen T1 i celsiusgrader och fick då T2 till 13,8 celsiusgrader, varför får man inte samma svar ändå?

[@TomasSverin]

Ideala gaslagen enbart gäller då temperaturen är i kelvin, sambandet p*V/T ska vara konstant, och det kan det inte vara om temperaturen kan anta både negativa och positiva värden (som i grader Celsius).

[@bokoharam_group]

@@TomasSverin tack för snabbt svar!

[@eliasdatek2082]

vad är det för skillnad på den formeln som du använder och pV=nRT?

[@TomasSverin]

Ideala gaslagen pV/T=konstant beskriver förhållandet mellan tryck (p), volym (V) och temperatur (T) för ideala gaser. Ur detta samband kan pV=nRT härledas, som beskriver förhållandet mellan tryck, volym (p), volym (V), substansmängd (n), gaskonstanten (R) och temperatur (T). Storheten substansmängd används relativt sett mer i kemi än fysik, vilket innebär att det senare sambandet kan förekomma oftare i kemi. Båda formlerna gäller för ideala gaser, vilken man använder beror på vad man vet om gaserna och vad man vill ta reda på.

[@mohammedosoble2042]

kzbin.info/www/bejne/i4KUmWyoeKtsbqc

[@hakanpettersson1543]

Varför frångår du antal värdesiffror? Trodde det gällde minsta antal värdesiffror som finns i uppgiften och inte de man får när man omvandlar.

[@undercover8441]

vart flög kvaliten?

[@singlefather9796]

din mamma

[@marcialzetterfeldt5196]

Hahahahahhhahaha😂 Bästa jag läst idag.

[@longlongnoodleyumyum756]

Varför blev 15 grader C = 288 K? Tidigare blev ju grader celsius samma i Kelvin, t ex 3 grader C = 3 K...

[@TomasSverin]

Det är skillnad på om man pratar om att temperaturen är i Celsius eller Kelvin, respektive om man pratar om att temperaturförändringen är i Celsius eller Kelvin. Exempelvis så är 20 grader Celsius densamma som 293 Kelvin. Om temperaturen ändas från 10 grader Celsius till 20 grader Celsius så temperaturändringen 10 grader Celsius. Om temperaturen ändras från 283 Kelvin till 293 Kelvin så är temperaturändringen 10 Kelvin. Ändringen av temperatur är lika mycket i Celsius som Kelvin, men ett värde på temperaturen är inte densamma i Celsius som i Kelvin.

[@marcialzetterfeldt5196]

Du skrev inte uträkningarna i grundpotensform....

[@Pensive_117]

Är du både matte och fysik lärare?

[@TomasSverin]

Ja, det är jag

[@thedude4795]

Nej. Nya läroplaner måste ha med mol faktorn. Videon är skit.

[@undercover8441]

ifrågasätter min syn när jag ser videon

[@TomasSverin]

Jag har gjort en uppdaterad version som är mer stabil: kzbin.info/www/bejne/kKbKpJxqa7asp80