Exempel på etiskt dilemma

[@Saandy01]

Fantastisk genomgång, vilken bra lärare du är! Studerar till Social-och-behandlingspedagog och har min sista tenta i Etik och Mänskliga Rättigheter nu, detta hjälpte mig verkligen. Tack!

[@angesomareadom7406]

Tack så hemsk mycket för den typen av informationen och belysning du gav mig . Tydliga och utförliga förklaringar . Kunskap är makt och ingen som lider av den skulle jag säga.

Tack för din uppmuntran!

[@antiinsweden]

Tack för förklaringen 🙏

[@EmebeteTes]

Tack underbart 🌿🌿🌿🙏🙏🙏👍👍👍 ,jag har prov imorgon och jag har tillräckligt förklaring av dig.

[@DailyProGaming]

Vilken etisk dilemma finns i handlingen och jag hamnar här och möts av ett hav av kunskap på 19 minuter. Tack Lars.

Tack för din uppmuntran!

[@tighitsimelake1915]

Tack så mycket snälla Gud välsigne dig 🙏🙏🙏🙏🙏🙏

Tack! Det är inte så dumt att få lite välsignelse över sitt liv. Stort tack! och Gud välsigne dig också!

[@khedijamu6202]

Hej! Jag har haft dig som lärare på distans 2015/16, du förklarar väldigt bra och tydligt så att man verkligen förstår, tack så mycket. Jag hoppas du har det bra

Tack Khadija! Vi blir nog alla glada av uppmuntran så stort tack! Jag hoppas att du också har det bra. Jag önskar dig lycka till med hela resten av ditt liv!

[@smorgasen1031]

Tack för en bra genomgång! Superspännande!

[@mkartmkart6335]

Heftigt bra. Tack

[@tighitsimelake1915]

Tack om du snäll kan förklara vad är dilemma

Hej! Det jag menar med ordet dilemma är frågor, eller valsituationer som är svåra att ge ett enkelt svar på. Ett dilemma kan vara när man hamnar i en situation där man blir ställd mellan två olika handlingsalternativ och man kan kanske inte veta vad som är bäst. Man kan se att det finns både dåligt och bra med varje val som man har. Ett dilemma kan helt enkelt vara när man hamnar i en situation där man inte så enkelt kan bestämma sig för hur man ska göra eftersom bägge alternativen är både dåliga och bra.

[@اشراقةحلم-ص6ل]

Detta har hjälpt mig, tack så mycket

Tack! Det känns alltid lika roligt att få uppmuntran!

[@franserixon]

Tack så mycket, detta hjälpte mig förstå vad det var min lärare menar

Toppen!

[@delinatv1709]

tack! detta har hjälpt mig jätte mycket. tack så mycket!

Tack för dina uppmuntrande ord!

[@konspirationsteoretiker]

Jag har prov i etik och moral (Re1) nu i veckan och det här klippet var precis vad jag behövde för att kunna maxa betyget. Tack!

Tack för din återkoppling. Det är jätteroligt med uppmuntran! Jag önskar dig lycka till i framtiden!

[@samuelgirmay9359]

Bra exempel

[@carlrodin3915]

Otroligt bra video, äntligen inte bara fakta utan diskussion

Stort tack!

[@isha3016]

Hej jag har en fråga, Vad finns det för likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna och sekulär livsåskådning? Skulle verkligen uppskatta svar, men förstår om du inte har tid. Tack!

Hej! Jag missade din fråga. Världsreligionerna bygger alla på tron på att det finns en övernaturlighet (något metafysiskt), i form av en eller flera gudar, eller som i buddhismen där det övernaturliga främst finns som en övernaturlighet i Karmas lag. De religiösa livsåskådningarna, alltså religionerna har alla en tro på att det finns något övernaturligt som står över det fysiska. Den materiella värld som vi lever i är underordnad en högre verklighet. I den religion som dominerar i Sverige är det den treenige guden som skapar och återlöser. Han är både början och slutet inget av det materiella skulle finnas utan honom. I en sekulär livsåskådning finns det ingen övernaturlighet. Klassisk sekularism är rent materialistisk, vilket innebär att i sekulära livsåskådningar så tror man vanligen att världen endast består av materia i form av atomer och molekyler.

[@purpl3882]

Jag gillar dig king

Tack!

[@adamb9685]

Kan du förklara vad som menas socialetik?

Socialetik, eller social etik? Socialetik är ett begrepp som jag kopplar till den kristna etiken. Den går tillbaka till nya testamentet och ett antal av kyrkofäderna som t.ex. Johannes av korset som vädjade till alla sin samtids kristna att släppa sina slavar fria. Inför kristus är vi alla lika värda oavsett social status. Socialetiken väcktes till liv framförallt under sjuttiotalet "I ett PM från biskopsmötet år 1975 beskrivs socialetiken på följande sätt: I den socialetiska verksamheten, som ur diakonins synvinkel kan benämnas social eller samhällelig diakoni, tvingar oss den kristna kärleken att ha omsorg om att rätten förverkligas och att man skapar sådana förhållanden där allas liv är tryggat." (evl.fi/ordlista/-/glossary/word/Socialetik). Socialetiken kan man säga handlar om att den som väljer att ta kristendomen på allvar så gäller det att sätta sig själv i perspektivet att man inte enbart existerar för sig själv, utan man finns för andra. Paulus uttrycker det så här i Filipperbrevets andra kapitel: "Tänk inte bara på vad som är bra för er, utan tänk också på andras behov". Det handlar alltså om en etik där man ska ta ett utilitaristiskt ansvar. Du ska välja att handla på det vis som är bäst för så många som möjlig, framförallt för de som har det sämre ställt än vad du själv har det. Under sjuttiotalet när den här etiken var som mest modern var det många inom kyrkorna som engagerade sig i antiapartheid och fattigdomsbekämpning. Det gällde att lyfta blicken från det lilla som man själv stod i och se det större sammanhangen och engagera sig, och aktivt ta del i förändringarna. Det är inte så mycket tal om den här socialetiken idag så därför undrar jag om det egentligen är den du frågar efter. Väldigt många som ser den här lektionen läser nog vårdinriktade utbildningar. Och då är det kanske sannolikare att det egentligen är sekulär social etik du undrar över. Skillnaden är ett mellanslag och en hel del när det gäller betydelsen. Väldigt ofta beskrivs socialetiken som den sociala etiken och ofta beskrivs den sociala etiken som socialetik, men jag vill nog säga att det finns en skillnad. Den sociala etiken är inte specifikt kopplad till kristendomen, utan den motiveras på en sekulär grund. Den går att koppla samman med 1700-tals filosofen Hegel, men det innebär inte att den är omodern. Den är idag viktig framförallt inom vård- och omsorgsrelaterade yrken. Den handlar mer om hur vi ska samexistera som människor i de olika sociala sammanhang vi befinner oss i. Hegel delade in de olika grupperingarna vi befinner oss inom i tre huvudgrupper, familjen, samhället och staten. Den sociala etiken riktar mer in sig på regler och inte lika mycket på utilitarism som den kristna socialetiken. Reglerna som är viktiga inom den sociala etiken är regler som anger hur vi ska bete oss i de olika grupperna. Det finns normer vi rimligen bör följa för allas trevnads skull. Det kan handla om allt ifrån hur vi ska duka ett bord till varför vi inte ska bruka våld mot andra människor. I Familjen har vi våra olika funktioner och uppgifter och sociala förväntningar på oss utifrån normerna. Vi kan utgå från att normerna i det här sammanhanget är bra. De hjälper oss att samexistera. Inom yrkeslivet, kanske på ett sjukhus, eller som socialsekreterare så befinner vi oss på nästa nivå. Då är vi en del av samhället och vi har förväntningar på oss utifrån de regelverk som styr våra yrkesroller. Följer vi reglerna kan vi förvänta oss färre konflikter. Vi gör det vi ska utifrån hur våra arbetsbeskrivningar ser ut, men vi gör det med empati. En mycket viktig del är att vi alltid ska respektera alla individer som fria individer med egen fri vilja. Det är inte min sak att tvinga någon att göra det som normen säger att hen bör göra. Hen har sin frihet och hens frihet ska vara okränkbar. Låt säga att Agda vägrar att låta dig ta ett venprov på henne. Då ska du respektera det, men det ligger samtidigt i din roll, om du är vårdpersonal, att göra ditt yttersta att förklara varför provet är nödvändigt och vilka fördelar och risker som följer med att det genomförs eller inte genomförs. Man kan säga att den sociala etiken säger att du ska följa reglerna, men att dessa ska följas i respekt för andras frihet. Likheten med den "kristna" socialetiken är att den sätter den andre människan i fokus när det väl gäller. Den "andre" som är objektet för din handling är ett eget självständigt agerande subjekt, som ska respekteras. "Den andre" får aldrig tvingas eller kränkas. Till stor del är den sociala etiken en yrkesetik som tjänstemän och vårdpersonal kan luta sig mot. Risken kan dock finnas inom den sociala etiken att reglerna får för stort utrymme och att perspektiven som den kristna socialetiken fokuserade på kommer åsidosättas. När det som är det bästa för den "andre" byts ut mot det som är det rätta för den "andre" öppnas möjligheter till ett mycket känslokallare agerande. Medlidandet och medkänslan byts ut mot en intellektuellt antagen empatiskt synvinkel där inte våra känsloliv på samma vis uppmanas ta del i våra beslutsprocesser. "Den andre" riskerar då trots den goda ansatsen att förminskas till ett objekt trots att den sociala etiken avser att sätta den andre i fokus. Då är det ändå viktigt att alltid påminna sig om att vårdtagaren, brukaren, eller vad vi kallar hen, är den som står i fokus och är det centrala i mitt arbete. Lyckas vi med detta så är skillnaderna för hur vi agerar egentligen utplånade mellan den "kristna socialetiken" och den sekulära sociala etiken. Om vi som människor ska klara av ett yrkesliv med sjuka och lidande människor är kanske den enda riktigt framkomliga vägen just den att välja den intellektuella empatin framför medlidandet. Den som går in med medlidande kommer inte kunna släppa jobbet på kvällen. Risken att bli neddragen i en utbrändhetsdepression ökar markant om man inte kan skärma sig känslomässigt. Svårigheten är att motstå avtrubbning när man jobbar med människor som lider är alltid stor. Inom vården hittar man nog trots allt ofta de allra bästa på att klara den här balansgången bland de med många års erfarenhet av yrket. De har ofta lärt sig den känsliga balansgången och klarar väldigt ofta att bemöta lidande och döende människor på ett värdigt och respektfullt empatiskt vis utan att själva dras ned i en ond spiral. Ett tips för alla som är nya inom yrken av det här slaget är att titta på kollegorna. Du kommer troligen märka att det finns någon som du ser som bättre än de andra på att vara professionell och empatisk i sina bemötanden. Ta den personen som dygdetiskt föredöme och tänk när du kommer i svåra situationer. Hur tror jag att hen, mitt föredöme hade gjort just nu. Gör sen på samma vis. Med tiden kommer du bli ett föredöme för andra. Det var lite onödigt mycket svammel. Lycka till!

[@kalaipparuthyrajakulasinga7877]

tack så mycket för hjälpen. men undrar om det är väl plikt etiker som följer gyllene regel, inte dygd etiker (jag vet inte exact fast hört talas om att det var plikt etiker)?

Lite tankar om Gyllene regeln Jo, du har rätt. Den gyllene regeln är en regel. Alltså är det pliktetik, eftersom pliktetiken i regel endast sysslar just med att följa regler. Det kan också handla om sinnelagsetik. Immanuel Kant som var pliktetiker ses ofta som grundare till sinnelagsetiken. För honom definierades en god handling med att den dels följer lagen och dels utförs med en god avsikt. Sinnelagsetiken så som vi pratar om den idag handlar annars mest enbart om att handla med god avsikt. Följer du den gyllen regeln så handlar du som om du har goda avsikter. Det finns inga tydliga rätt eller fel i regeln. Olika handlingar kan vara det rätta alternativet, men utifrån Jesu variant av den gyllene regeln så kan en handling aldrig vara fel om den utförs med motivet att du vill handla mot andra så som du själv hade velat bli behandlad om du varit i samma situation. Enligt Kant får jag dock inte bryta mot lagen för att göra den goda handlingen. Handla mot andra som du själv hade velat bli behandlad, men endast om din handling befinner sig inom lagens gränser. Kant formulerade själv egna varianter på gyllene regeln som han kallade för kategoriska imperativ. Ett exempel på hans kategoriska imperativ är: Handla alltid så att det idiom som ligger till grund för din handling kan upphöjas till allmän lag. Alltså gör bara sådana handlingar som grundar sig på principer som du tycker är OK att alla andra tillämpar om de vore i exakt samma situation. Du kan alltså inte handla egoistiskt i en situation om inte du anser att det är OK att alla andra också handlar egoistiskt om de vore i exakt samma situation. Om jag är extremt stressad så tycker jag att jag bör få gå före i kön eftersom det minskar min stressupplevelse. Men tycker jag inte att alla andra också bör få ha samma rätt kan jag inte tränga mig före, för då faller det på att den regel som skulle gälla för mig inte får gälla lika för andra. Men kan man som dygdetiker följa gyllene regler. Jo, naturligtvis kan man det. Ett av de klassiska sätten att utveckla goda dygder är att ha goda föredömen. Ska jag fortsätta hänvisa till bibliska gestalter kan jag ta Paulus som exempel. Paulus var klassiskt skolad i en tid då dygdetiken var som störst. Han hänvisar till att de kristna ska ta Jesus, eller honom själv som föredömen för att utvecklas till goda kristna. Genom att följa sitt goda föredöme, som i det här fallet kan vara Jesus blir det naturligt att följa den gyllen regeln. Fast då följer jag inte den gyllene regeln i första hand som att det är en lag, utan jag följer den för att mitt föredöme som jag vill efterlikna framhåller den som en bra regel att följa. Min fråga blir då hur hade Jesus tillämpat den gyllen regeln i den här unika situationen som jag nu står i. Utgångspunkten till varför jag väljer att följa den gyllen regeln kan alltså skifta. Pliktetikern följer den blint för att den är en lag. Sinnelagsetikern följer den om och endast om den samstämmer med den personligt goda avsikten och dygdetikern kan följa regeln för att den framhålls som bra av det goda föredöme som ska efterliknas. Även konsekvensetikern (Effektetikern)skulle kunna följa den gyllen regeln, om övertygelsen finns att handlingen som görs i enlighet med den gyllene regeln leder till det bästa resultatet. Ur ett konsekvensperspektiv skulle man kanske kunna komma fram till att ett samhälle fungerar bäst om alla följer gyllen regeln. Därför följer vi alla den gyllen regeln. Ofta leder konsekvensetiska resonemang fram till att lagar ska följas av alla. Trafiken fungerar smärtfrias om alla följer samma regler. Regeln att alla ska köra på samma sida av vägen bottnar i konsekvensetiska resonemang även om regeln är pliktetisk. Avslutningsvis kan jag sammanfatta med att den gyllene regeln är pliktetik, men att den kan tillämpas av alla andra etiska inriktningar: Motiveringarna till varför den ska följas, eller inte följas kan dock se olika ut beroende på etisk inriktning. Tunnast resonemang bakom varför den ska följas blir det kanske för pliktetiken, som egentligen bara har argumentet att den ska följas för att den är en regel.

[@lebawityoseph4982]

MIn 2:54 STÄMMER ABSOLUt INTE. Fakta: du skriver ett ångerbrev (av själva staten) + HÄKTAS absolut inte! Med fullt respekt Lars, men det är fel att använda exempel som inte stämmer. Lite källkritisk får du vara nästa gång:) Tack för videon!

I 2:54 handlar det om de regelverk som gällde i Eritrea när videon gjordes. Ordet häktas är kanske för snällt. De som flytt staten har genomfört en statsfientlig handling och de fängslades i regel om de återvände. Jag tror du lyssnade dåligt och trodde att jag pratade om svenska staten. Idag utvisas förhoppningsvis ingen till Eritrea mer eftersom det inte i något fall går att garantera säkerheten . Videon kan därför ses som inaktuell, men som exempel på etiskt dilemma så funkar den fortfarande rätt bra så den får ligga kvar. Lite senare säger jag att Desta ska hämta till häktesförvar. Det är förstås fel uttryckt. Det hade räckt att säga förvar, så det har du alldeles rätt i.

[@nassesaventyr6916]

Vad är ett moralisk dilemma?

Ordet moral kommer från latin och ordet etik kommer från grekiskan. I grunden betyder de samma sak. Men vi har i vår användning av orden låtit dem få olika betydelser. Etik har blivit ett ord som ofta går att tolka som filosofin bakom moralen. Moral å sin sida har mer fått betydelsen av vara något som vi har inom oss i form av en moralisk kompass. Alltså vi har alla någon form av moralisk karaktär. Vi är på så vis alltid moraliska varelser. Etik är mer något som man har mer i form av en medveten tanke om vad som är rätt eller fel. Moralen utgår kanske mer från vår intuitiva känsla och etiken från ett medvetet ställningstagande. Den som är etiskt medveten kanske kan motivera att en handling är fel utifrån att jag anser att den här handlingen är fel utifrån följande logiska grund. Den som är moralisk säger kanske att jag känner att den här handlingen är fel. Ett moraliskt dilemma och etiskt är ju i grunden samma sak. Men om vi väljer att lösa det med en etiskt medveten teori och logik, eller en inneboende känsla för vad som är moraliskt rätt är kanske det som i första hand ger skillnaden på om vi ska betrakta problemet som ett moraliskt eller etiskt dilemma. Alltså vill jag påstå att ett etiskt och ett moralsikt dilemma i grunden är samma sak. Men vår attityd till problemet avgör om vi ska se det som moraliskt eller etiskt. Ett moraliskt dilemma är oftast en situation där vår handling kan påverka andra människor på ett mer eller mindre positivt vis. Det moraliska problemet handlar ofta om vem som ska gynnas. Jag, eller någon annan? Kan jag ta den sista av Pers älsklingskakor när jag vet att Per inte fått någon kaka och jag själv just har tryckt i mig tre. Moraliskt kan svaret kanske finnas i vad jag känner är rätt. Etiskt överväger jag utifrån olika etiska teorier.

[@kasafrosk]

Kirekgaard, dansk å, snälla du bör kunna uttala namnet på existensialismens fader, (1948 infördes svensk å men AArhus är samma som Århus

Tack för påpekan! Du verkligen rätt. Jag får skärpa mig. Jag säger även fel på Berkeley i någon film. Hans namn låter ju mer som "barkley" när irländarna uttalar det.

[@kasafrosk]

​@ skönt att du tog det så bra, jag har träffat flera som inte har förstått det där med dansk å så därför, du är bra och pedagogisk i övrigt så jag tyckte att det störde, ha det gott