Kopplade alleler

Läs mer om kopplade alleler på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
0:00 Introduktion
0:36 Vad är kopplade alleler?
1:56 Korsningsschema
3:27 Avvikelser från Mendels klyvningstal
3:59 Överkorsningar
5:59 Korsningsschema vid 100% överkorsning hos ena föräldern
Bildkällor:
• Drosophila: commons.wikimedia.org/wiki/Fi...

[@sofiac.2610]

Tack så jätte mycket!!

[@dmannen2362]

Kan det vara flera varianter av kopplade alleler? Måste alltid de dominanta vara för sig och de recessiva för sig eller kan de blandas?

[@MagnusEhinger01]

Nej, de kan blandas hur som helst.

[@kozzaca]

Hej, superbra videos till att börja med. Men jag undrar varför korsningsschemat blev som det blev i slutet.. Borde inte hanen också ha Fv fV som honan om det har skett en överkorsning i cellkärnan? Tack på förhand!

[@MagnusEhinger01]

Jo, OM det hade skett en överkorsning hos hanen också, så hade hanens genotyp varit Fv, fV. Men i det här fallet valde jag att inte låta det vara så.

[@kozzaca]

@@MagnusEhinger01 Okej, tack så mycket!

[@Carlos-fp8jo]

Bra video! Men en fråga, hur ska man beräkna sannolikheten att t.e.x svart och normala vingar förekommer? Man vet ju inte när överkorsningen sker.

[@MagnusEhinger01]

Nej, det stämmer. Den sannolikheten måste man ta fram genom att göra en massa parningar, och sedan beräkna den.

[@marvin9089]

så i detta exempel så har gameterna från manen inte utstats för någon överkorsning under profas 1 och därför är de FV och fv?

[@MagnusEhinger01]

Det stämmer, i mitt exempel var det så.

[@naturare7059]

Hej, har du någon video där du förklarar om Semi-dominant allel/ inkomplett allel. Tack i förhand :)

[@MagnusEhinger01]

Du kan nog ha hjälp av den här videogenomgången om intermediär och kodominant nedärvning: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/klassisk-genetik/intermediar-och-kodominant-nedarvning.html

[@joeldanehornallard3887]

var det ett kromosompar du ritade i början eller var det två olika kromosomer?

[@MagnusEhinger01]

Vid 0:40 är det ett kromosompar, alltså två homologa kromosomer som visas.

[@mattiaswiklund5360]

Borde inte kromosomerna vid 4:56 vara "X-formade" eftersom överkorsning sker i profas 1?

[@MagnusEhinger01]

Det beror på vad man vill visa. I det här fallet vill jag visa hur kromosomerna ser ut när de inte är i delningsfas, så därför valde jag att inte visa dem X-formade. Men om jag hade velat betona just hur överkorsningarna sker, hade det varit bättre att göra dem X-formade.

[@julieslol3454]

En till fråga! Två alleler som sitter på samma kromosom = kopplade Menar du (V) och (v) samt (F) och (f)? att de sitter på samma locus/loci?

[@MagnusEhinger01]

Två GENER är kopplade om de sitter på samma kromosom. I mitt exempel är generna för färg och vingform kopplade.

[@plopp.1279]

Korsningsschemat du visade i början är ju annorlunda från den i slutet. Betyder det att korsningsschemat i början aldrig händer i praktiken? Tacksam för svar

[@MagnusEhinger01]

Jodå, båda två kan inträffa. Hur ofta det sker överkorsningar mellan kopplade alleler beror dock på hur långt ifrån varandra de sitter på kromosomen, och då blir korsningsschemat (och klyvningstalet) annorlunda.

[@lemao9995]

Tack!!!

[@MagnusEhinger01]

Varsågod!!!

[@hannaabdalla4873]

Jag har en fråga. Borde inte det finnas 4 olika gramater som om det var en dihybrid klyvning

[@MagnusEhinger01]

Jovisst, men den här videon handlar inte om dihyrid klyvning. Du kan istället lära dig om dihybryid klyvning från den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/klassisk-genetik/201-dihybrid-klyvning.html

[@norawallberg1345]

Hej! på 1:30, så förstår jag inte riktigt, för allelna sitter ju inte på samma kromosom? Allelen för Grå (F) sitter på den vänstra, och svart (f) på den högra kromosomen? Skulle du vara snäll och förklara? Tack!

[@MagnusEhinger01]

De båda kromosomerna är homologa, det vill säga de innehåller samma slags gener, men (kan innehålla) olika alleler. I en diploid cell är det alltså så att hos en heterozygot individ Ff sitter den ena allelen F på den ena kromosomen och den andra allelen f på den andra kromosomen. Däremot sitter, i det här exemplet, genen för vingform på samma kromosom som genen för vingfärg.

[@norawallberg1345]

tack så mycket för att du tar din tid att svara. Så, om jag har förstått saken rätt, det behöver inte vara alleler för samma gen om de ska vara kopplade, eftersom F och V är alleler för olika gener. Och är de inte kopplade så sitter allelerna på olika kromosomer i en homolog kromosom? Tack!

[@MagnusEhinger01]

@@norawallberg1345 Här gäller det att vara noga med begreppen! Två kopplade gener sitter alltid på samma kromosom (annars är de inte kopplade). Generna kodar för helt olika egenskaper, till exempel färg och vingform. Två alleler sitter alltid på olika kromosomer. Dessa kromosomer är då homologa. Allelerna kodar för olika varianter av samma egenskap, till exempel svart eller vit färg.

[@norawallberg1345]

@@MagnusEhinger01 Stort tack!

[@MagnusEhinger01]

@@norawallberg1345 Varsågod! 😊

[@alecolander6695]

Hej Magnus! Vad menar du med "Ju längre ifrån varandra desto oftare sker överkorsningar"?

[@MagnusEhinger01]

Om det är långt avstånd mellan två gener på samma kromosom, så är sannolikheten relativt hög att det sker en överkorsning mellan dem. Det beror helt enkelt på att det är mycket utrymme mellan dem, där överkorsningen kan ske. Om generna istället sitter nära varandra är det mycket mindre utrymme mellan dem, och då blir också sannolikheten mycket mindre att det sker en överkorsning mellan dem.

[@jasminemosavina21a12]

Superbra video! På det sista korsningsschemat i filmen så är det endast honans homologa kromosomer som genomgått överkorsning. Varför då? Borde man inte ta hänsyn till utfallet då både honan och hanen överkorsats?

[@MagnusEhinger01]

Korsningsschemat vid 5:58 visar hur det skulle se ut om 100% av de aktuella kromosomerna hos honan och inga hos hanen skulle överkorsas. Så är dock aldrig fallet, som du noterar. Det jag visar är alltså bara ett exempel som illustrerar hur klyvningstalen förändras vid överkorsningar.

[@jasminemosavina21a12]

@@MagnusEhinger01 Jag förstår. Du menar "Så är dock inte alltid fallet" antar jag. Jag har en till fråga: Har inte alla våra kromosomer kopplade anlag? Isåfall varför inte?

[@MagnusEhinger01]

@@jasminemosavina21a12 Jo, visst är det så: Alla gener på en och samma kromosom är kopplade till varandra.

[@serendipitum1694]

Hej! Jag undrar om överkorsning kan ske mellan en X kromosom och autosom kromosom?

[@MagnusEhinger01]

Nej, överkorsning sker bara mellan homologa kromosomer. Jag skulle gissa att om det sker en överkorsning mellan icke-homologa kromosomer, så skulle det inte individ klara sig alls. Med andra ord, den individen skulle dö innan den kommit särskilt långt i fosterutvecklingen.

[@serendipitum1694]

@@MagnusEhinger01 Okej! Jätte konstigt för jag har fått en uppgift som säger så här "Draw the meiotic steps occurring in the germ cells of an individual BbHh, where B is on an autosome, while H is on a sex chromosome. Bh comes from the mother while bH comes from the father. Indicate parental and recombinant." Men som sagt det går ju inte?

[@MagnusEhinger01]

@@serendipitum1694 Rekombination här är inte detsamma som överkorsning. Jag uppfattar frågan som att du ska ställa upp ett rita och förklara vilka genotyper som kan uppstå när det bildas könsceller från en individ med genotypen BbHh. Jag visar hur det görs från 2:53 i den här videogenomgången: kzbin.info/www/bejne/in3VlqCIiNCYn7s

[@julieslol3454]

Varför sker överkorsningar oftare ju längre generna ligger på en kromosom? Sker inte det bara en gång? eller menar du att det är större chans att det sker då?

[@MagnusEhinger01]

Ja, just det - ju längre två gener sitter ifrån varandra på en kromosom, desto större är chansen att det sker en överkorsning mellan dem.

[@sebastianleijonhielm5626]

Hej! Jag läser just nu en kurs i statistisk genetik på universitet och har svårt för att förstå hur man ska beräkna genotypfrekvenser för en tvåpunkts korsning då det sker rekombination. En vanlig typ av fråga som kommit på föregående tentor är: Hos en organism är rekombinationsfrekvensen mellan generna A och B 12 %. Hur stor andel av avkommorna förväntas ha samma genotyp, oavsett kopplingstyp, som föreldern om en A B/a b-individ självbefruktas? Är detta något du har koll på? Tack på förhand /desperat student

[@MagnusEhinger01]

Tyvärr, det var för länge sedan jag själv pluggade på den nivån, så jag måste nog avstå från att svara. 😟

[@sebastianleijonhielm5626]

Hej igen! Okej förstår, tack så mycket ändå!

[@yrsaroos]

Hej! Jag tror att vi går samma kurs, så jag kan försöka hjälpa dig. Börja med att skriva upp korsningen och rita ett korsningschema. (I detta fallet är korsningen AB/ab x AB/ab.) Vi vet att det är en 12% chans att en rekombinerad allel skapas (I detta fallet är det Ab och aB som kan bildas vid rekombination), vilket innebär att chansen för att för att just den ena kombinationen ska bildas är 6%. Vi kan även räkna ut chansen för att en gamet INTE rekombineras (100%-12%=88%). Då kan vi se hur sannolikt det är för att en viss gamet ska bildas. (44 % för AB, 44% för ab, 6% för Ab och 6% för aB.) Nu går vi tillbaka till korsningsschemat vi gjorde tidigare. Markera ut alla i generation F1 som har den eftersökta genotypen. (I det här fallet AaBb, eftersom kopplingstypen inte spelade någon roll.) För att en individ ska få en viss genotyp behöver den få en gamet från mor och en från far, vilket innebär att man kan multiplicera ihop chanserna för att just de gameterna ska bildas. Addera sedan ihop alla sannolikheter du fått och så borde du fått ett svar. (I det här fallet finns det fyra olika kombinationer, två stycken där båda gameterna har 0,44 % chans att bildas och två där gameterna har 0,06% chans att bildas. Uträkningen kommer alltså se ut så här: (0,44*0,44)+(0,44*0,44)+(0,06*0,06)+(0,06*0,06)=0,3944. Hoppas att detta är förståeligt och att det hjälper dig!

[@marjanjafari2848]

händer överkorsning vid växtförädling också?

[@MagnusEhinger01]

Ja, överkorsning sker, såvitt jag vet, vid meiosen hos alla organismer.

[@vilmab646]

Hej! Borde inte klyvningstalet vara 9:3:3:1i slutet, eller när blir det 9:3:3:1?

[@MagnusEhinger01]

Nej, klyvningstalet blir bara 9:3:3:1 när de undersökta generna sitter på _olika_ kromosomer.

[@vilmab646]

@@MagnusEhinger01 okej,men får man inte fyra gameter vid överkorsning? Min lärare säger att man får klyvningstalet 9:3:3:1 på överkorsning, jag fattar inte? Min lärare antar att när man får fram klyvningstalet 2:1.1 så räknar man bara med att honan får 2 typer av gameter medan hanen behåller de som var ursprungliga. Stämmer detta? I så fall om man skulle ha överkorsning på både honan och hanen, skulle man få fram klyvningstalet 9.3:3:1 då? Förstår inte riktigt, tack.

[@MagnusEhinger01]

@@vilmab646 Vi tittar på exemplet vid 4:48. Om alla gameterna hos hona, och alla gameterna hos hanen överkorsas på samma sätt, så kommer både honans och hanens gameter bli Fv och fV. Då kommer vi att få genotyperna FFvv, FfVv, FfVv, och ffVV. Det innebär att vi även då får klyvningstalet 2:1:1.

[@vilmab646]

@@MagnusEhinger01 okej, tack för hjälpen!

[@MagnusEhinger01]

@@vilmab646 Det var så lite så! 😊

[@soulcute1385]

Hej Magnus, varför sker inte överkorsningar mellan homologa kromosomer under monohybrid klyvning och dihybrid klyvning?

[@MagnusEhinger01]

Jodå, det kan det absolut göra! Det är bara det att när vi går igenom principen för hur arvsgången ser ut måste vi förenkla lite, och inte ta upp överkorsningar direkt också. Det är förvirrande nog som det är… 😉

[@soulcute1385]

@@MagnusEhinger01 men jag fatta inte riktigt vad som menas med kopplade alleler, är också en form av nedärvning. Är det bara under kopplade alleler då man pratar om överkorsningar?

[@MagnusEhinger01]

@@soulcute1385 Kopplade alleler är alleler som sitter på samma kromosom. Det betyder att de i regel ärvs tillsammans - med undantaget om det sker en överkorsning. Så, ja: Det är på sätt och vis bara när man undersöker kopplade alleler, som man upptäcker om det sker en överkorsning eller inte.

[@soulcute1385]

@@MagnusEhinger01 Jag fattar, Tack!!

[@MagnusEhinger01]

@@soulcute1385 Så bra, varsågod! 😊

[@sandymalas1037]

Homie ain’t trippin ❤️🤌❌🧢

[@user-fu2wb3ot4r]

1) När du säger hererozygota gener då har de olika gener som sitter I kromosomen elr? 2) Vad är det bra att det sker överkorsningar i homologa kromosomer? 3) Kan det ske överkörsningar med individen som har heterozygota?

[@MagnusEhinger01]

1) Två olika gener sitter på samma kromosom. Att individen är heterozygot för båda generna innebär att den har olika alleler på båda kromosomerna. 2) Det är bra för att det sker en blandning av det genetiska materialet, vilket ökar sannolikheten att avkomman överlever och får egna ungar. 3) Det kan ske överkorsningar mellan alla homologa kromosomer, i alla individer, även om jag bara visar exempel hos ena föräldern i den här videogenomgången.

[@user-fu2wb3ot4r]

Men det är två par kromosomer som varje ena har samma gener men olika genvaianter som gäller både heterozygota och homozygota

[@MagnusEhinger01]

@@user-fu2wb3ot4r Var i videon (vilken tid) menar du att det är två par kromosomer?

[@user-fu2wb3ot4r]

@@MagnusEhinger01 Du säger två olika gener sitter på samma kromosom, är det inte,,,, Exempel Homozygota alleler har samma gener men lika genvarianter då kallas de för homozygota alleler elr heterozygota har samma gener med olika genvarianter därför kallas de heterozygota alleler

[@MagnusEhinger01]

@@user-fu2wb3ot4r Jo, homozygota alleler är samma variant av en viss gen. De två allelerna sitter på varsitt exemplar av ett par homologa kromosomer. Om det är olika varianter av genen kallas det för att de är heterozygota alleler.

[@altxz7206]

hejar du på malmö?

[@hamzaalghadban2313]

Hej! Jag fattade inte riktigt varför det blir gemeterna FV x fv om det finns F,f,V,v

[@MagnusEhinger01]

Det är just för att det är kopplade, det vill säga de sitter på samma kromosom. När du skriver "F, f, V, v", så ser det ut som att de sitter på på olika kromosomer och kan blandas helt fritt. I mitt exempel (från 0:36 och framåt) sitter generna för färg och vingform på _samma_ kromosom. Det betyder att generna är kopplade, och de kommer att ärvas tillsammans. Därför blir det så i det här fallet, att även om alla fyra allelerna finns represetnerade på kromosomerna får vi gameterna FV (eftersom de allelerna hänger ihop på den vänstra av kromosomerna i bilden) och fv (eftersom de allelerna är hänger ihop på den högra av kromosomerna).

[@hamzaalghadban2313]

@@MagnusEhinger01tack!!

[@MagnusEhinger01]

@@hamzaalghadban2313 Varsågod! 😊

[@0s0sXD]

Varför har detta inte skett med blommorna då? Varför fick vi normalla blommor med 3:1 utan här får vi 2:1:1

[@MagnusEhinger01]

Det är för att de gener som Mendel valde att undersöka hos sina blommor satt på olika (icke-homologa) kromosomer.

[@0s0sXD]

@@MagnusEhinger01 Magnus du har sparat mig tiotals timmar. du är mitt hjälte. Tack så mycket. du förtjänar få betalt på ditt arbete. dina videos är så bra gjorda

[@MagnusEhinger01]

@@0s0sXD Tack själv, det gör mig alltid glad att höra att mina videogenomgångar kommer till nytta! 😊