Från empirisk formel till molekylformel

[@shingo371]

extremt bra förklarat, och att du ger långa bra svar på kommentarer uppskattas, vi behöver fler som dig!

[@MagnusEhinger01]

Tack ska du ha, jag blir extremt glad av att höra att det uppskattas! 😊

[@wartex3561]

du förklarar så smidigt, tack så mycket

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, roligt att höra att du tycker att det är smidigt förklarat. 😊

[@invisibleinvisible3565]

Back dig min broder. Asså du räddar mig så skönt inför varje prov jag Venne hur man ska tacka dig.

[@MagnusEhinger01]

Det bästa sättet du kan tacka mig på, det är att lära dig så mycket kemi du bara någonsin kan. Gör mig till en stolt lärare! 😊

[@SP-cw7zw]

satan vilken bra video och tack för att du håller så glad energi genom hela!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, den glada energin kommer sig av att jag tycker att det här är intressant, och jag tycker det är så himla kul att hjälpa andra att förstå det! 😊

[@kentagent6343]

Varför använder du 12,0g/mol för Kols molmassa men 1,008g/mol för Vätes molmassa? Då molmassan är proportionellt med formellmassan borde väl det vara 12,01g/mol? Vet att det inte gör så stor skillnad på resultatet men finns det någon särskild anledning till att använda fler värdesiffror på M(H) jämfört med M(C)?

[@MagnusEhinger01]

Det finns inget vettigt skäl till det; jag hade lika gärna kunnat använda molmassan 1,01g/mol för väte. Eller molmassan 12,01g/mol för kol. 😊

[@kentagent6343]

@@MagnusEhinger01 Tack!

[@MagnusEhinger01]

@@kentagent6343 Varsågod! 😊

[@josefinkarlsson4276]

Har fått frågan " En förening med molmassan 121g/mol har empirisk formel C3H4. Vad är föreningens molekylformel?" Hur ska jag kunna beräkna detta när jag inte får veta masshalten av ämnena, inte kan jag anta att det är 50/50? Hoppas du kan hjälpa mig.

[@MagnusEhinger01]

Du behöver bara masshalterna av de ingående grundämnena för att beräkna den empiriska formeln. Nu när du redan har den empiriska formeln, så behövs inte det. Det du ska göra är att beräkna molmassan för den den empiriska formeln, och beräkna hur många gånger den går upp i molmassan för hela föreningen. Då får du molekylformeln - det är det som jag gör från 5:18 i videogenomgången ovan.

[@sarashamsizadeh4166]

Vart hittar man videon om hur man beräknar ett ämnes empiriska formel som du nämner i början av videon?

[@MagnusEhinger01]

Det är den här videon om hur man beräknar ett ämnes kemiska formel: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/berakning-av-ett-amnes-kemiska-formel.html

[@niarsaed2364]

Bra video! :)

[@MagnusEhinger01]

Tack ska du ha! 😊

[@humairaamiri897]

En till fråga sitter jag fas Det är Skriv balanserade reaktionformel för förlande reaktion bär de sker. a) Kalium får regera med fluor ? Svar i ordfomel jag vet att det är kalium + Fluor bildar kaliumfurid. Men hur ska jag ta reda på att det är F2 som ingår i reaktionen ?

[@MagnusEhinger01]

Det enklaste är att du lär dig utantill att de här ämnena i ren form kommer "två och två" i molekyler: Väte (H₂), kväve (N₂), syre (O₂) och alla halogenerna (grupp 17). För att förstå varför det är på det sättet, kan du kolla min videogenomgång om kovalenta bindningar: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html

[@humairaamiri897]

@@MagnusEhinger01 ok tack

[@humairaamiri897]

Hej kan du förklara hur jag göra här 5;17 berllyiumnitrid ska regera med saltsyr då bildas det berylliumklorid och ammoniak. Skriv ett balanserade reaktionformel.

[@humairaamiri897]

5 17 är bara en fråga nummer.

[@humairaamiri897]

Det måste finns en metod för att lösa såna uppgifter med

[@humairaamiri897]

Varför 273, celsius blir 546 k ?

[@humairaamiri897]

Hej Magnus kan hjälpa mig med frågan ovan har prov snart

[@jonnachristiansen5624]

För att 0 K är -273 C, alltså är Kelvin (K) 273 MER än celcius (C). 273 C i Kelvin blir alltså 273+273=546 K

[@johannahultgren2887]

Hej! Tack för alla bra videor du gör! Jag pausade videon innan du förklarade hur man skulle lösa uppgifterna och vi fick samma svar men jag hade gjort på ett lite annorlunda sätt. Är det okej att tänka så här: 40% C av 180g/mol ger M(C i ämnet) = 0,4*180g/mol = 72 g/mol 6,67% H av 180g/mol ger M(H i ämnet) = 0,0667*180g/mol = 12,006g/mol 53,3% O av 180g/mol ger M(O i ämnet) = 0,533*180g/mol = 95,94g/mol n(C) = M(C i ämnet)/(M(C en atom)) = 72g/mol/(12,011g/mol) = 6 mol n(H) = M(H i ämnet)/(M(H en atom)) = 12,006g/mol/(1,008 g/mol) = 12 mol n(O)= M(O i ämnet)/(M(O en atom)) = 95,94g/mol/(15,999g/mol) = 6 mol dvs. 6 mol C, 12 mol H & 6 mol O alltså C6H12O6? Tack på förhand! Mvh Johanna

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! 😊 Ja, det är OK att göra som du gör, men när mina elever gör så brukar jag ändå rekommendera dem att gå via substansmängder och antal för att bli säkrare på hur man använder substansmängder, och vad de egentligen betyder i stökiometriska förhållanden.

[@johannahultgren2887]

Ah ok då förstår jag tack!☺️

[@Wayfaringzara]

Hej! Vad är skillnaden mellan formelmassa och molekylmassa? Till exempel om jag ska räkna formelmassan eller molekylmassa för CuSO4, då använder jag samma siffror men på formelmassan får jag enheten u och på molekylmassan får jag formeln g/mol. Är jag rätt ute?

[@MagnusEhinger01]

Molekylmassa berättar hur mycket _en enda_ molekyl av ett slag väger (i enheten u). Men jonföreningar, till exempel kopparsulfat (CuSO₄), föreligger ju inte som molekyler, och man kan därför inte tala om en enda CuSO₄-molekyl. Däremot kan man tala om en enda CuSO₄-enhet. Formelmassan anger massan för en enda enhet av en jonförening, det vill säga massan för en kopparatom plus massan för en svavelatom och fyra syreatomer. Blanda sedan inte ihop molekylmassa med molmassa. Molekylmassan (eller formelmassan) anger som sagt massan för _en enda_ molekyl (eller formelenhet) i enheten u. Molmassan anger massan för _en mol_ molekyler (eller formelenheter) i enheten g/mol.

[@serozabashmaf9180]

jättebra video :)

[@MagnusEhinger01]

Tack! 😊

[@wayneglensky3843]

Är det inte enklare att anta att ämnet väger 178g, då bör väll det ”bli skrivet” i molekylformel direkt? Och vad blir då syftet med en empirisk formel?

[@MagnusEhinger01]

Här förstår jag tyvärr inte riktigt vad du menar. Vad menar du med att "ämnet väger 178g"?

[@wayneglensky3843]

Lite konstigt formulerat ser jag, syftade på att vi antar att vi har 178g av ämnet likt du i videon antar att vi har en massa på 100g.

[@MagnusEhinger01]

@@wayneglensky3843 Visst kan man anta att man har 178g av ämnet, och inte 100g. Jag förstår dock inte vad det skulle ge för fördel?

[@wayneglensky3843]

@@MagnusEhinger01 kanske tänker fel men tänker att få blir substansmängderna rätt, alltså att vi får 6 mol kol, 12 mol väte osv och därmed har rätt förhållande direkt

[@MagnusEhinger01]

@@wayneglensky3843 Om du menar att man tar molmassan för 6C, 12H och 6O, så blir den 180g/mol. Och det är ju klart, det kan man göra, men man vet ju inte från början att det är just de substansmängdesförhållandena - det är ju det man behöver räkna ut.

[@idalarsson8919]

Varför är molekylformeln på eten dubbelt så stor som den empiriska formeln

[@MagnusEhinger01]

Den empiriska formeln säger bara något om hur många atomerna i ämnet är _i förhållande_ till varandra, medan summaformeln berättar om det _faktiska_ antalet atomer i ämnet. Summaformeln för eten är C₂H₄. Vi kan se att antalet väteatomer är dubbelt så stort som antalet kolatomer, det vill säga att mängdförhållandet n(C):n(H) = 1:2. Det kan vi berätta i en empirisk formel, som då får formeln CH₂.

[@humairaamiri897]

Hej Magnus jag vet inte vad som jag gör fel. Frågan är Beräkna den empiriska formlen för ett ämne som består av 4,08g kol, 3,20g syre, och 0.80g väte. Jag gjorde så här 4,80g ÷12.0g = 0,4g. Syre 3,20g ÷ 16 = 0,2g. Väte 0,80g ÷ 1,008g.

[@humairaamiri897]

Väten är = 0.8g. Det är väte som är nästa dubbelt så mycket som kol och syre och därför måste den emperiska formlen bli C2O2H. Men det stämmer inte med facit i boken

[@MagnusEhinger01]

Det är en bra start du har gjort. Det du vill göra är att beräkna substansmängderna av de olika atomslagen: C, O och H. för att göra det ska du dela massan av vart och ett av de ingående atomslagen med molmassan för dem. Kom ihåg att enheten för molmassa är g/mol, och då får du svaret i mol. Börja med att göra detta, så tar vi och tittar på nästa steg sedan!

[@humairaamiri897]

@@MagnusEhinger01 det är redan delat

[@humairaamiri897]

Jag delade de med vart ända atomslag för sig och nu kan jag titta beräkna den emperiska formlen för reaktionen

[@MagnusEhinger01]

@@humairaamiri897 Jo, men svaren var inte korrekta: De ska vara i mol. Och du har inte gjort divisionen för väte än.

[@norawallberg1345]

stort tack!

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! 😊

[@ninopino12]

Tjena NAB20