Mono-, oligo- och polysackarider (gammal)

[@MagnusEhinger01]

*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: kzbin.info/www/bejne/hZPWhHuCotSegas Välkommen dit istället!

[@loveberggren7784]

Hej! Tack för hjälpsamma videos du räddar verkligen våra betyg, våran karriär, våra liv!

[@MagnusEhinger01]

Och det är ju precis det som är meningen! :-)

[@solmazsanati6522]

Jag håller med Johan Pettersson. Du förklarar på ett jätte bra sätt.

[@MagnusEhinger01]

+solmaz sanati Tack för det, det var roligt att höra!

[@johanpettersson317]

Framförallt! Det läraren ska tänka på i undervisningen -vad som behövs och hur det visas för eleven. Och att det visas i steg-för-steg, tydligt. Många läroböcker är otydliga, med info. som ska sammanbindas från flera spridda sidor, med tillhörande otydliga bilder...// tack ännu en gång!

[@MagnusEhinger01]

Johan Pettersson Det är jag som tackar och bugar istället! :-)

[@teo6786]

Mastodontiskt bra förklarat!

[@MagnusEhinger01]

Mastodontiskt tack! 🐘😉

[@eurbux]

Hej! Tack för det fantastiska förklaring! Jag undrar bara över en sak, varför bildar det en till väteatom i B-glukos när den omvandlas från vanlig glukos (aldohexos)? Det är 6 väteatomer i glukos o 7 i b-glukos. Tack förhand!

[@MagnusEhinger01]

Tack för det! Jag är dock inte helt säker på vad du men ar med B-glukos. Är det β-glukos du menar? Och är det i så fall när glukosen går från linjär till cirkulär du menar?

[@eurbux]

Ja exakt, jag kunde inte skriva den grekiska bokstaven "B" samma med "a" :) Tack för svaret!

[@MagnusEhinger01]

eurbux OK, då är det såhär: Det försvinner inget väte någonstans - men i streckformler ritar man inte alltid ut dem. I en streckformel är det ju så att det är underförstått att överallt där det finns plats, sitter det väteatomer. Det betyder att om man bara "ser" tre bindningar från en kolatom, så är den fjärde till en väteatom (som inte visas). Det väte som jag tror att du tycker försvinner, finns i själva verket fortfarande kvar. Jag har bara valt att inte rita ut det, för jag tyckte att det blev för kladdigt då. OK?

[@eurbux]

Okej, nu har jag förståt allt utifrån strekformelstrukturen iaf :) Tack så hemskt mycket för svaret och dina fantastiska videoer! Med vänlig hälsning,

[@demoninveins]

Hej! Undrar bara varför aldehyden har övertag över OH, eller alkoholen i namngivningen när det kommer till glukosmolekylen. Tack för dina videor!

[@MagnusEhinger01]

+snoozemumrik Anledningen är att IUPAC (the International Union of Pure and Applied Chemistry) har bestämt sig för det. :-) Grundtanken är att en aldehydgrupp bestämmer mer av ett ämnes kemiska karaktär än vad en hydroxylgrupp gör, och därför har aldehydgruppen "företräde".

[@demoninveins]

+Magnus Ehinger Okej, tack så mycket :)

[@apaggful]

var försvinner ett väte när du övergår från den linjära formen till D-glukos?

[@MagnusEhinger01]

Det försvinner inget väte. Det väte som sitter i OH-gruppen på kolatom nummer 5 övergår till syreatomen på kolatom nummer 1. Eller missuppfattade jag dig nu?

[@apaggful]

Så långt är jag med! jag tänkte på det väte som sitter på kolatom nummer 1 i den linjära formen, aldehyden.

[@MagnusEhinger01]

Ah! Det försvinner inte, det heller! I den linjära formen ritade jag ut det för att vara extra tydlig med aldehyd-strukturen. I den cirkulära formen ritade jag inte ut det för att strukturformeln ska bli så "ren" som möjligt. Det är underförstått att det sitter en väteatom på kolatom nummer 1, och även på nummer 2, 3, 4 och 5. (Skelettformler av den här typen fungerar ju så att i varje hörn och varje ände sitter det en kolatom, och överallt där det får plats är det underförstått att det är väteatomer.)

[@MagnusEhinger01]

👍

[@laraahmad1585]

Hej ! Skulle du kunna besvara dessa frågor? Hur kan man påvisa kolhydrater? Hur kan påvisa proteiner? Tack

[@MagnusEhinger01]

Både (reducerande) kolhydrater och proteiner kan påvisas genom att man tillsätter koppar(II)joner. Reducerande kolhydrater kommer att reducera de blåa koppar(II)jonerna till tegelröd koppar(I)oxid (Trommers prov). Proteiner bildar ett violett komplex tillsammans med koppar(II)joner (biuret-provet).

[@MrJohanikarestet]

Hur kommer det sig att amylopektiner blir mer lättlösliga? Borde inte bindningsmöjligheter snarare försvinna då den förgrenas?

[@MagnusEhinger01]

Nej, förgreningarna gör att polysackariden får svårare att binda till sig själv (rent fysiskt). Eftersom den får svårare att binda till sig själv, blir det istället lättare för den att binda till andra molekyler, till exempel vatten. Därmed blir den mer lättlöslig.

[@MrJohanikarestet]

Magnus Ehinger jaha okej, tack

[@mattiaswiklund5360]

Du snackar mycket om D-formen, men finns det också alfa- och beta-L-glukos?

[@MagnusEhinger01]

Jadå. Det är då andra optiska isomerer.

[@svensvensson6705]

Har du någon video som förklarar nukleofil attack ?

[@MagnusEhinger01]

Ja det har jag. Du hittar den på den här länken om SN2- och SN1-reaktioner: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/mer-om-organiska-reaktioner/sammanfattning-reaktionsmekanismer.html#nukleofil-substitution

[@mememo6258]

Varför är stärkelsen inte reducerande? Och vad händer när den reagerar med Fehlings-lösning?

[@MagnusEhinger01]

För att en sockerart ska vara reducerande så krävs det att den har en reducerande aldehydgrupp. Glukos, som förekommer i både en cirkulär och en linjär form, har en aldehydgrupp i sin linjära form. Stärkelse består av ett stort antal cirkulära glukosenheter som har kopplats samman. När glukosenheterna är sammankopplade kan de inte övergå till den linjära formen. Då kan det inte heller bli några aldehydgrupper på dem, och därför kan de inte heller vara reducerande.

[@MagnusEhinger01]

@Rita Bedrous na17 GE Jo, visst är det så.

[@MagnusEhinger01]

@@laraahmad1585 Sockerarten måste innehålla en aldehydgrupp för att kunna verka reducerande. En del ketoser (sockerarter med ketogrupp) omlagras sponant till aldoser, och kan därför verka reducerande, de med.