Värmekapacitet

[@AnnaJsonify]

du är ju fantastisk på att förklara ! varför får jag aldrig såna här lärare så slipper politikerna gapa om att det går så dåligt för eleverna i skolan

[@Fiskeprutt]

När man inser att man inte kan ett skit tills provet om 2 dagar och denna fantastiska film gör livet lättare, tack

[@MagnusEhinger01]

Lycka till på ditt prov då, önskar jag!

[@mayos5566]

stort tack till dig .

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! :-)

[@isakhansson6653]

Du gjorde att jag fick godkännt i denna omöjliga kurs, tack kungen

[@MagnusEhinger01]

Tack ska du ha, men det är faktiskt inte sant: Det var DU som gjorde att du fick godkänt, med allt det jobb du lade ner! 😊 Jag är bara "katalysatorn" som hjälpte dig att förstå det… 😉

[@jakobbolton1319]

Du hjälper oss mer än någonsin nu under coronapandemin, bara så du vet

[@MagnusEhinger01]

Det gör mig gladare än någonsin att höra! 😊

[@meldelamiel]

Tack för dina super pedagogiska videor!!!

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! 😊

[@faisal.k01]

Bästa förklaringar ❤ tack för hjälpen 👍

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! 😊

[@ramdomwtf1838]

Du är den bästa läaren

[@MagnusEhinger01]

Tackar! 😊

[@vilmab646]

Hej! Delta H räknas väl ut genom att ta Hprodukt-Hreaktant? Varför räknade du ut delta H genom q/ n(NaOH)?

[@adalll7243]

7:32 var inte beteckningen för energi q med enhet J? Varför blev det Delta H nu?

[@MagnusEhinger01]

Storheten energi kan tecknas på många olika sätt, kanske för att energi kan komma i så många olika formler. I en kemisk reaktion är den frigjorda (eller upptagna) energin lika med förändringen i entalpi för de ingående ämnena. Den förändringen i entalpi tecknar vi ∆H. Den totala energimängd som frigörs (eller upptas) tecknar vi istället gärna q. Men se upp; ibland tycker fysiker om att istället teckna energin W eller E (som i E = mc²).

[@adalll7243]

@@MagnusEhinger01 okej tack! Kemi är förvirrande

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! Det gäller att hålla tungan rätt i mun… 😉

[@juliasofiahagbergarguello8213]

Hej Magnus! Har en liten fråga om sista delen av videon, just när du beräknar substansmängden propan. Uppgiften anger att deltaHc, propan = - 2220 kJ, men du skriver inte något minustecken när du använder det i minuten 18:38 för att ta reda på substansmängden propan, utan bara skriver 2220 kJ/mol. Varför ändrar man det från negativ till positiv?

[@k5y]

vill bara kontrollera att detta är rätt, delta H = joule delat på mol och beroende på endoterm/exoterm reaktion sätts ett negativt tecken framför?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det är rätt. 👍

[@ayhamomari3434]

Borde du inte dela substans mängden med 4 eftersom mol förhållandet är 1->4

[@MagnusEhinger01]

Var i videon (vilken tid) menar du då?

[@k5y]

17:40 vart kommer 2220 kJ/mol ifrån?

[@MagnusEhinger01]

Det är ett värde som jag hämtat ur min formelsamling (14:14 i videogenomgången).

[@k5y]

@@MagnusEhinger01 tack

[@rutlindblad5781]

Hej! I min kemibok används kg och i din video använder du gram, vilken är rätt?

[@MagnusEhinger01]

Båda går bra att använda, så länge man tänker på att 1kg = 1000g.

[@aslanimanli1789]

I kemiboken 1 liber 2011, uppgift 8.5 sida 240 använder dem bara massan från vattnet när dem ska räkna ut frigjorda energi istället för den totala massan som du gör när du ska räkna ut det, vad beror det på?

[@MagnusEhinger01]

Nu har jag inte tillgång till den boken, men det skulle kunna vara så att massan upplöst ämne är liten nog att man kan försumma den.

[@illturralli]

bra video! den hjälpte verkligen mig.

[@MagnusEhinger01]

Tack, vad roligt att höra att den var till hjälp! 😊

[@hugohamlund8798]

Ska man inte lägga på 10* Celsius på kelvins nollpunkt (273,15 K)? Då blir det ju 283,15 K, elr fattar inte varför man inte gör på det viset…

[@MagnusEhinger01]

Var i videon (vilken tid) menar du då?

[@gabrielkarlsson9379]

Hallå Magnus, det är en liknande uppgift i din bok, uppgift 7.9 b, i facit står dock att delta h=44,5 kj/mol. Jag kan ha fel, men det borde väl stå ett minustecken framför, alltså -44,5 kj/mol, eftersom det anges att temperaturen stiger i även den uppgiften?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det är fel i facit där. Det korrekta är att ∆H = -44,5 kJ/mol.

[@AGN35]

Om det istället hade varit 2 mol NaOH hade den avgivna energin då blivit 2x(-41,8) kJ?

[@MagnusEhinger01]

+Agnes Östberg Ja, det kan man säga.

[@Cr7hairtransplant]

13:18 varför skrev du att energin like med + 41.8kj och inte -41,8kj ? För den är en exoterm reaktion så borde inte du skriva -41,81 kj?

[@MagnusEhinger01]

Man kan se reaktionsformeln som att NaOH(s) delas upp i Na⁺(aq), OH⁻(aq) och 41,8kJ värmeenergi. Allihop produkterna tillsammans kommer från den fasta natriumhydroxiden. Därför har vi plustecken mellan dem. Och eftersom reaktionen är exoterm hamnar energin till höger om reaktionspilen, på produktsidan. Om reaktionen hade varit endoterm skulle vi ha skrivit in energin till vänster om reaktionspilen, på reaktantsidan. (Det kan också vara värt att notera, att man så gott som aldrig har minustecken i en reaktionsformel.)

[@mangeboii7069]

Vid 10:15, vart får du den uppställningen ifrån? Är det en formel man bör känna till eller är jag helt ute och cyklar?

[@MagnusEhinger01]

Detta är i själva verket i definitionen av ΔH: Det mängden avgiven (eller upptagen) energi per mol omsatt reaktant.

[@idaagren7737]

DeltaHc för propan var -2220. Hur kommer det sig att du dividerar 836KJ med +2220? :)

[@MagnusEhinger01]

Var i videogenomgången (vilken tid) menar du då?

[@idaagren7737]

@@MagnusEhinger01 17:35😁

[@MagnusEhinger01]

@@idaagren7737 Anledningen är att jag inte vill att substanmängden blir negativ. Jag hade i och för sig också kunnat dela med -2220, men då hade jag också fått tänka på att värmemängden som avges, _q,_ också ska vara negativ just eftersom den avges.

[@idaagren7737]

@@MagnusEhinger01 Jag förstår!! Tack så mycket för hjälpen😁 Jag älskar dina genomgångar!!

[@MagnusEhinger01]

@@idaagren7737 Det var ju bra, det var ett nöje! 😊

[@supersebbe0414]

Hej! Hur vet du att det blir -2220kJ när du räknade ut propan. Finns det en lista med alla siffror eller är det någonting man ska veta utantill? (alltså alla olika Jol tal till olika atomer)

[@MagnusEhinger01]

Ja, det finns tabeller med entalpiförändringen för en massa olika reaktioner, till exempel förbränningar.

[@abbe1264]

Hej Magnus! Vid 13:16 säger du att 41,8kJ var den avgivna energi, men det är väl avgivna energin/mol? det var väl endast 0,4999 mol iblandat i reaktionen. Därav borde det väl vara 41,8kJ * 0,4999?

[@MagnusEhinger01]

Jag har redan tagit hänsyn till hur stor substansmängd NaOH det är som löses upp i steget ovan (11:13) där jag beräknar ∆H för reaktionen.

[@abbe1264]

@@MagnusEhinger01 Enheten blir ju kJ/mol, men det är bara 0,499 mol? Tack för dina fortsatt grymma genomgångar ❤️🙏🏾

[@amelyousif2763]

Hej Magnus! tack så mycket, Jag har en fråga. Energi mängden 41.8 kj/mol ska sättas i minus eller plus på formeln? är det NaOh ________ Na + Oh -41.8kj ??

[@MagnusEhinger01]

I reaktionsformeln ska det bara vara plus (+), aldrig minus. Däremot är det så att om reaktionen är exoterm (vilket den är i det här fallet) är ∆H negativt, alltså ∆H = -418kJ.

[@saidali3467]

Jag vill tacka med! jättebra genomgångar.

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! 😊

[@rittabedrous941]

Hej Magnus Jag har en fråga som jag har fastnat på länge Beräkna delta H för förbränning av 1 mol etanol , och formeln är angiven men jag vet inte hur jag ska lösa kan du hjälpa mig?

[@MagnusEhinger01]

Är det angivet någon energi i formeln?

[@philiprojdmark9269]

Svarar man alltid i KJ, även om det blir en decimalsiffra då? Eller kan man svara i J som det är? Min lärare i skolan svarar nämligen alltid i KJ

[@MagnusEhinger01]

Nej, "k" är bara ett prefix som betyder "10³ ·". Man kan lika gärna svara i MJ (megajoule, 10^6 J), bara J eller varför inte mJ (millijoule, 10⁻³ J). Allt beror på storleken på det mätvärde man vill beskriva.

[@marvin9089]

jag undrar om lösnings metoden, vi har inte fått lära oss den. Vi får tillexempel värme kapaciteten för vatten får veta att det är 50g H2O och 6g CaCl2 och att temperaturen steg från 18-39.4 celsius( hopen är ju densamma i Kelvin) sedan exempelvis utifrån det beräkna deltaH per mol upplöst kalcium och reaktions formeln får man ju fram själv. fungerar din lösnings metod också för den? för den vi lärt oss fungerar ej på din

[@marvin9089]

alltså q=cmdeltaT formeln, vilka områden tänker den?

[@MagnusEhinger01]

Det beror på vad det är man vill räkna ut! Tänk på att q = CmΔT och att ΔH = q/n. Man kan behöva "stuva om" i de båda sambanden för att få fram det man behöver.

[@e--vlin4974]

Hej, I videon använder du formeln delta H = q/n väldigt förhastat. Behöver vi inte förstå det lite närmare, eller ska vi bara ''köpa'' att entalpi (H) är den energin som går åt för att bilda 1 mol av den valda substansen?

[@MagnusEhinger01]

Jo, man måste nog ha fått en förklaring av vad entalpi (och förändringen i entalpi, ∆H) är för något först. I den här videogenomgången går jag igenom begreppet entalpi, och hur det relaterar till endoterma och exoterma reaktioner: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/endoterma-och-exoterma-reaktioner-entalpi.html

[@e--vlin4974]

@@MagnusEhinger01 Okej, tack för ett snabbt svar! Jag undrar dock också om du hade kunnat förklara varför man inte behöver bry sig om omvandlingen mellan Kelvin och grader Celcius när man utför beräkningar för värmekapacitet. Jag förstår att det blir samma storleksskillnad när man räknar it delta T, men det blir ju inte helt rätt om man tittar på enheterna som bör ta ut varandra. Hoppas du förstår vad jag menar!

[@MagnusEhinger01]

@@e--vlin4974 Låt oss säga att temperaturen ökar från 0°C till 100°C. Då kan vi säga att ∆T = +100°C. Men precis samma temperaturökning kan vi istället ange i K. Då ökar temperaturen från 273,15K till 373,15K och ∆T = 100K. Därför gör det ingenting om temperaturerna är angivna i °C istället för K; ∆T får ändå samma mätetal (fast enheten ska förstås vara K!).

[@e--vlin4974]

@@MagnusEhinger01 Okej, men låt då säga att vi har en substansmängd och temperatur uttryckt i grader Celcius. När vi multiplicerar dessa storheter med en värmekapacitet uttryckt i j/K*mol så vill ju gärna få ut en energimängd, men ska vi då tänka att enheten lika gärna hade kunnat vara j/grader C*mol?

[@MagnusEhinger01]

@@e--vlin4974 Nej, det ska alltid vara absolut temperatur, det vill säga i enheten K. Men lägg också märke till att den värmemängd som avges/upptas alltid är i samband med en _förändring_ av temperatur, alltså _q_ = _Cm∆T._ Och eftersom det är ∆T så spelar det ingen roll om temperaturen anges i °C eller K, eftersom förändringen i temperatur blir exakt densamma.

[@one_under_all]

Hej du är bäst! Jag undra vilken formeln/metod man ska använda när man räknar ut ΔH för en endoterm reaktion där q är negativt? (ΔH i detta fall kommer bli negativt som visar att det är en exoterm reaktion iallafall att den är endoterm) Mvh LW

[@impimpsson9000]

Hej Magnus! Som vanligt, stort tack för fantastiska genomgångar! Jag har en grej jag inte förstår när jag ställs inför ett problem som t.ex: "Hur stor värmemängd utvecklas när 1 mol kol förbränns till koldioxid". Är värmemängden någonting jag ska räkna ut baserat på värdet från en tabell? Och vilken tabell då i sådant fall? Här har vi nackdelen med att plugga på distans, man kollrar lätt bort sig i "tugget". Mvh, LH.

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! Ja, detta är förbränningsentalpin som snälla fysikaliska kemister redan har mätt upp åt oss och som man kan hitta i ett tabellverk. Eller på Wikipedia! 😊

[@impimpsson9000]

@@MagnusEhinger01 Stort tack!

[@lovabergmark]

Hur räknar jag med värmekapaciteten 4,2Jxg^-1xK^-1

[@THEBLABLA4]

Hej Magnus! min fråga är helt enkelt om du har 1,00 mol kol förbränns till koldioxid hur stor värdemängd är det, hur ska man räkna ut det?

[@MagnusEhinger01]

Det enda sättet som man kan ta reda på det är genom att mäta det. Principen är att man mäter hur mycket temperaturen stiger vid förbränningen, och med hjälp av det beräknar man hur mycket energi som frigörs. Tack och lov har duktiga fysikalkemister redan gjort detta för en mängd ämnen, så om jag vill ta reda på hur stor värmemängd som avges när 1,00 mol kol förbränns i syrgas, så slår jag bara upp det i min tabellsamling.

[@Idaandd]

Hej Magnus! I min kemibok som är från 2018 skriver man formeln q=Cm(delta)T istället såhär: E=Cm(delta)T Har man alltså nu bytt ut q mot E istället? I boken ges samma förklaring till E som du ger till q. Tack för videos!

[@MagnusEhinger01]

Hur man betecknar energin kan variera lite - jag har sett både _E_ och _q_ som du tar upp, och även _W._ Kanske finns det ännu fler beteckningar för energi? Det är en djungel därute!

[@Mnm-dy1do]

Hej Magnus. Jag har en fråga, I min kemi bok står det att ett ämnes specifika värmekapacitet är energin som krävs för att höja tempraturen 1 C° hos 1 kg av ämnet, men du använder enheten (g), vilken är rätt?

[@douglaslodini1462]

Amna Sadik båda är rätt, i din bok står värmekapaciteten som KJ/Kg*K istället för videons J/g*K.

[@Mnm-dy1do]

Okej tack 👍

[@IcyUpNorth]

Du menar väl 100 Kelvin vid 16:05? Tack för alla lärande videos!

[@MagnusEhinger01]

Såklart jag menar! 😊 (Det står ju 100K, men av någon för mig okänd anledning säger jag 1000 istället… Så det står rätt, men jag säger fel!)

[@user-gt1sq7hh8z]

I frågan b i 7.9 på sidan 219 är svaret 44,5 KJ/mol. Men reaktionen är ju exoterm. Därför måste svaret vara - 44,5 KJ/mol. (Med minus). Har jag rätt eller fel?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det stämmer ju, tack för det! ΔH = -44,5kJ/mol

[@aweha]

Sitter med denna just nu.. Men q = 44.52 kJ. Om ΔH = q/n(NaOh) så.. -44.52 kJ/0.5000250013 mol = -89 kJ/mol väl?

[@louisealbinsson9125]

När temperaturen ökar krävs väl värme, hur kommer det sig att värmen hamnar på höger sida av reaktionen?

[@MagnusEhinger01]

Nej, när temperaturen ökar, så betyder det att energi avges från reaktanterna till omgivningen. Produkterna får alltså lägre energi, och energin som avges värmer istället upp omgivningen.

[@louisealbinsson9125]

Tar vi vatten som går från flytande till gas så ökar temperaturen och reaktionen är där endoterm. Kan man tänka sig att i temperaturen för NaOH löst i vatten först ökar men sedan sjunker om den är exoterm?

[@louisealbinsson9125]

Eller snarare energiinnehållet, inte temperaturen

[@MagnusEhinger01]

Det är ju lätt att tro att temperaturen ökar när vatten går från flytande till gas, men så är det inte. Vi *tillför* värme till vattnet för att den ska gå från flytande till gas - sätter till exempel på spisen för att koka vatten. Så då tycker man ju att det blir varmt, förstås! Men grejen är att värmeenergin används för att få vattnet att gå från flytande till gasform. Vattenångan har högre energi för att man har tillfört energi till den, och reaktionen är endoterm. När man löser NaOH i vatten frigörs det energi till omgivningen. Det betyder att omgivningen värms upp. Den upplösta natriumhydroxiden har lägre energi än den fasta. Därför är den reaktionen exoterm.

[@louisealbinsson9125]

Vattnets temperatur kanske först är 25 grader Celsius vid flytande form, men 100 grader Celsius vid gasform, då har ju temperaturen i vattnet ökat?

[@hanna5245]

Hej! Pratar du om Specifik Värmekapacitet här eller är det något helt annat?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det här är specifik värmekapacitet.

[@hanna5245]

Magnus Ehinger Okej Tack!

[@hanna5245]

Magnus Ehinger Förlåt jag har även en till fråga, om vattnets specifika värmekapacitet är 4.190 [kj/(kg•K)] (Wikipedia) kan man då säga att det behövs 4.190 g energi för att värma vattnet?

[@MagnusEhinger01]

Nej, det kan man inte säga, eftersom g är en enhet för massa, inte energi. Istället kan man säga att det krävs en energi på 4,190kJ för att värma 1kg vatten 1K.

[@hanna5245]

Magnus Ehinger Okej tack!

[@rodriguezrodrigo1848]

17:40 Ska det inte stå -2220 ? Delta Hc är ju negativ

[@PerssonVille]

Det är bara i det sammanhanget och inte när man ska använda det för att räkna ut något, då skulle man fått ett negativt värde på mol vilket inte är rimligt.

[@evelinapettersson8586]

Vad beror värmekapacitet på alltså varför har ämnen olika värmekapaciteter?

[@MagnusEhinger01]

Jag vet inte helt säkert, men jag föreställer mig att det kan bero på exempelvis hur stora molekylerna/atomerna är, och hur pass tätt de sitter (hur pass hög densiteten är).

[@joaoafonsomiguens5399]

min 5- r inte vattnes = kJ//g.K) alltså 4200

[@igudsnamn43]

Hej! Det finns en fråga i min bok: Beräkna med bindningsenergier värmeomsättningen vid reaktionen, N2 + 3H2 -> 2NH3. N2=391 kj/mol H2=436 kj/mol o NH3=391 kj/mol. Enligt deltaH borde det hela bli 6×391kj - (945+3×436kj)=93 kj. Svaret är att det frigörs 93 kj och att det är en exoterm reaktion. Men du sa ju att DeltaH måste vara negativt för en exoterm reaktion så jag förstår inte hur det kan va positivt. Tacksam för svar!

[@MagnusEhinger01]

Vilken lärobok har du?

[@igudsnamn43]

Magnus Ehinger Modell och verklighet Kemi 1

[@MagnusEhinger01]

Det stämmer att för den här reaktionen är ΔH=-93kJ. Det innebär just att det frigörs 93kJ. Du kan betrakta ordet "frigörs" som ett minustecken.

[@igudsnamn43]

Magnus Ehinger Jo men grejen är att DeltaH blir positivt när jag skrivit in rätt värden för Hprodukter samt Hreaktanter. Men det borde ju som sagt bli negativt. Har jag använt fel värden för reaktanternas eller produkternas entalpi? Annars vet jag inte vad som blir fel

[@BahramGhafoori]

Jag har prov imorgon, jag är död

[@MagnusEhinger01]

Lycka till på ditt prov i alla fall! 😊

[@arvid6016]

Hej och tack för mycket informativ video! I min kemibok finns en uppgift där man ska räkna ut ΔH per mol upplöst kalciumklorid. 6 g CaCl2 löses i 50 g H2O och temperaturen stiger med 21,4K. Enligt din video förstod jag det som att man ska addera massan för kalciumklorid och vatten, och min uträkning blev då q = 4,18 x 56 x 21,4 Enligt facit i boken ska endast vattnets massa vara med i uträkningen, och uträkningen ser ut så här: q = 4,18 x 50 x 21,4. Jag har hittat några andra småfel i facit, så vet inte vad jag ska lita på. Vilket är rätt?

[@MagnusEhinger01]

Massan man räknar på ska vara hela lösningens massa, alltså massan vatten + massan kalciumklorid. Är det min lärobok du sitter med?

[@arvid6016]

Tack! Då står det alltså fel i facit. Nej det är inte din lärobok, den jag har heter Kemiboken 1 av Hans Borén.

[@gabrieleid8017]

Är denna film för grundskolan eller gymnasieskolan ?

[@MagnusEhinger01]

För gymnasiet.