Alla fem klockorna i Uppsala domkyrka (samt ringning till morgonmässa kl. 08.30) (video+bildspel)

1.) fiss0 - aiss0 - ciss1 - f1 - a1.
Storan - Thornan - Malman - Massan - Bönan.
2.) f1.
Massan.
Sammanringning till högmässa i Uppsala domkyrka på pingstdagen 2017 (4 juni), klockan 11. Ringningen sker med domkyrkans alla fem klockor som hänger i dess norra torn. I slutet av klippet är det ringning till morgonmässa i domkyrkan med Massan klockan 08.30. Bilderna är från pingstafton och pingstdagen 2017.
*
Jag har lite uppgifter om Uppsala domkyrkas klockor från sidorna 138-143 i en bok tryckt 1938 av Mats Åmark, ”Uppsala domkyrka genom åtta århundraden”, en av flera upplagor av samma bok mellan 1920-talet och 1970-talet. Här är lite av de uppgifter jag har fått där:
Om Uppsala domkyrkas medeltida klockor vet man inte mycket eftersom bränderna i domkyrkan förstört spåren efter dem och många dokument om dem försvunnit (kanske bl.a. i branden i Slottet Tre kronor år 1697). Men det finns ett par dokument, nämligen ett från år 1492, ett köpekontrakt mellan ärkebiskop Jacob Ulfsson och klockgjutaren Symon Wagheuens i staden Mechelen i närheten av Antwerpen i nuvarande norra Belgien. Den 2 januari 1493 bekräftades dessutom detta dokument i ett annat dokument av en notarie, men mer uppgifter än så finns inte om denna klocka.
Den sista medeltida klockan gjuten för Uppsala domkyrka förstördes i Uppsala stadsbrand 1702 och kallades Sankt Eriks- och Sankt Larsklockan och användes som timslagklocka. Kanske var den tidvis domkyrkans största och näst största klocka, eller en av de mindre klockorna (domkyrkans skyddshelgon behövde inte ge namn åt den största eller näst största klockan, det kan man se i Västerås domkyrka, men det var ändå ganska vanligt). Att den var timklocka kan tyda på att klockan var lite större.
Fram till branden 1702 hängde domkyrkoklockorna tidvis i en stapel/klocktorn mellan Domtrapphuset och domkyrkokoret. De flyttades upp i ett av västtornen när stapeln ansågs för låg så att klockorna hördes alltför mycket, men flyttades tillbaka när ärkebiskop Lenæus lät mura stapeln högre ”alltifrån den övre ziraten, som syntes utanpå” enligt en källa Eenberg. Det undre murverket var förmodligen av medeltida ursprung. Den övre delen var troligtvis av trä (åtminstone spiran) och det var via detta torn som domkyrkans tak fattade eld 1702. Klockorna smälte eller sprack vid nedfallet, men metallen letades upp för att gjutas om. I drygt tre år var domkyrkan sedan utan klockor. Klocktornet kan ha varit äldre än domkyrkans västtorn med västfasad, som började byggas i början av 1400-talet.
Här en del om klockorna i storleksordning:
Storan, domkyrkans och Sveriges största klocka, är gjuten 8 november 1707 av Gerhard Meyer i Stockholm. I en latinsk inskrift på klockan står det bl.a. i översättning: ”År 1702 efter stadens och domkyrkans bedrövliga brand dels sönderbruten, dels försmält, hopletad ur askhögarna, blev hon år 1707 den 8 november, tillökad med en fjärdedel, på bekostnad av den huldrikaste arvfurstinnan Hedvig Sofia [Karl XII:s syster], omgjuten.” Vidare står det på klockan att den för första gången blev gjuten 1634 av Georgius Petri och Henrik von Obdam. Då hade grevinnan Ebba Leijonhufvud skänkt 100 riksdaler specie till gjutningen och ärkebiskopen hette Petrus Kenicius. Klockan pryds bl.a. av en bild på domkyrkan från före branden.
Thornan är Sveriges största medeltida klocka, ursprungligen från staden Toruń i Polen. Den anlände med en segelskuta från Stockholm i september 1705 när domkyrkan hade köpt detta krigsbyte från artilleriet (en del av militären). Den var sedan domkyrkans enda klocka i drygt två år. 1938 gjorde den tjänst som ”anngångsklocka”, den ringde alltså ensam en halvtimme före varje högmässa (det gör den ibland idag också och även förstgångsringning). Den är som medeltida klockor ofta är ganska slät (de andra klockorna är dock fulla med utsirningar typiskt för barocken). En inhuggen inskrift ger följande information: ”Med Guds hielp af konung Carl d XII tagen med staden Thorn d 4 october a:o 1703.” Troligen har klockan tagits från Jabobikyrkan i staden Toruń. En medeltida inskrift på gammaltyska lyder så här: ”hilf gott maria berot unde der libe her sinte iokop”, i översättning: -Hjälp Gud! Maria stå oss bi och den käre herren Sankt Jakob. * Ett medeltida sigill för borgerskapet i staden Chełmno i närheten av Toruń har använts som skiljetecken på två ställen och troligen var det där klockan göts i början av 1400-talet. Den var alltså ca 300 år när den kom till Uppsala.
Malman och Massan göts också av Gerhard Meyer, men två-tre månader senare än Storan i januari respektive i februari år 1708. Bönan göts i april 1708 i det Meyerska gjuteriet och kallas Bönan eftersom den användes dagligen i böneringning morgon och kväll på 1700-talet. Storan, Malman och Massan består delvis av återanvänd klockmalm från före branden 1702 och det är därför Malman och Massan har fått just de namnen.
Jag skapade det här videoklippet med KZbins videoredigerare ( / editor .

[@andersleofranzen7019]

Jag gillar detta ljud från vår RIKSKLENOD!! Det är resolut, bestämt och har eftertryck!!🙏♥️👍

[@malinmobergjeansson5879]

Vilken Fin melodi från kyrkan i Uppsala. 😀

[@Klockfantast]

😀ja!

[@malinmobergjeansson5879]

Gud vad Kyrkan Låter Så Bra. 💒🔔

[@Klockfantast]

kul att du gillar det, ja det är rätt fina klockor😀👍🔔

[@malinmobergjeansson5879]

Jag håller med. 😀🔔🙏

[@linush99]

Gillar ljudet. Men Malman och Massan måste svänga högre, då de drunknar när de andra klockorna ringer samtidigt. Thornan skulle nog också behöva svänga högre..

[@Klockfantast]

Ja, det kanske skulle hjälpa om de ringde på raka axlar faktiskt :-)

[@theodorranebo2909]

Ja, och starkare motorer. Byta axlar, motorer samt klockare.

[@emilelihn6026]

håller med

[@monkeyspies1359]

Massan används också vid mässorna så därav namnet massan!😉 bönan används vid tillexempel middagsbönen! Därav namnet

[@Klockfantast]

ja precis de används till mässor och middagsböner ja 😃

[@balazsvigh9758]

lübecker jakobikirche historische glocken klang