Familjerätt - Del 2.5 - Bodelning i äktenskap

[@mr.playingit4090]

Du borde ha en löneförhöjning! Otroligt tacksam för dessa inspelningar du förklarar på ett sätt som är lätt att förstå.

[@danielhogvall7788]

Hej! Det var roligt att höra att du har nytta av mina inspelningar. Lycka till med studierna!

[@emilhansson2848]

Läser juristprogrammet och jag är tacksam för videon. Du förklarade mkt bättre än den som förklarade i vår föreläsning. Jag har insett att det är verkligen lättare och undervisning + lärarens insatsen gör det lättare att begripa ämnet.

[@danielhogvall7788]

Kul att höra att lektionerna kommer till användning. Kolla gärna övriga spellistor på min kanal. Lycka till med studierna.

[@althea5534]

Hej! Tack för en bra och pedagogisk video. Jag har en fråga ang lottläggningen, låt säga att makarna får gemensam vårdnad och båda är i behov av bostaden - vilken/vilka principer utgår man ifrån då?

[@danielhogvall7788]

@@althea5534 Hej! Det var en bra fråga som jag tyvärr inte har något bra svar på. Jag antar att man (i värsta fall domstol) behöver hitta något sätt att avgöra vem som har störst behov av bostaden, men exakt vilka grunder som det baseras på vet jag inte. Närhet till arbete har jag hört kan spela roll.

[@geist6364]

How did I get here

[@linneasvensson7399]

Hur räknar man om antons skulder är så stora andelen blir minus, ex: han har skulder på 340, men hans giftorättsgods endast är 320 så blir resultatet: - 20??

[@danielhogvall7788]

Hej! I sådana fall kommer den parten att bidra med 0 kr till den gemensamma potten som sedan enligt huvudregeln ska delas lika (likadelningsprincipen). En part kan alltså inte bidra med ett negativt värde till den gemensamma potten.

[@linneasvensson7399]

@@danielhogvall7788 okej stort tack! Med vilken lag kan man härleda detta?

[@danielhogvall7788]

@@linneasvensson7399 Det finns inget direkt lagrum till detta vad jag vet men det bör kunna härledas till 1 kap. 3 § äktenskapsbalk - "Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder." Om det vore så att ena makens negativa värde på sin del av boet skulle täckas av den andra makens positiva värde så skulle det i praktiken innebära att den andra maken betalar för den första makens skulder, vilket alltså inte är tanken.

[@kajsalinne4655]

Vilken kursbok använder du?

[@danielhogvall7788]

Hej! Jag har använt lite olika böcker. I min undervisning kring detta område använder jag för tillfället Gleerups LEX Privatjuridik. Till min förberedelse inför lektionsinspelningarna använder jag även mina gamla kursböcker från universitetet för att fräscha upp minnet.

[@Nahbbe]

Hej, tack för en bra föreläsning! Har en liten fråga dock. Här läst på flera ställen (Skatteverket osv) att nettogiftorättsgodset aldrig kan vara ett negativt värde, det blir då istället 0 kr. Är detta stadgat i något lagrum eller följder kanke av HD beslut? Har ej funnit någon hänvisning till ett specifikt lagrum och inte hittat något själv. Är tacksam för lite vägledning här.

[@danielhogvall7788]

Hej! Det stämmer bra det du skriver. Vad jag vet finns det inte lagreglerat men jag kan ha fel. Kanske kan man utläsa det av 11:3 ÄktB eftersom det där står att det som återstår ska läggas samman. Ett negativt värde blir ju då ingenting eftersom det inte är något som återstår. Kanske!?

[@TheKrillecool]

Det utgår från principen att varje make ansvarar för sina egna skulder enligt 1:3 ÄktB och därmed kan en situation, där ena maken behöver täcka upp för den andra makens skulder, inte vara tillåten.

[@fairybeliever4479]

Jag har en fråga: kommer de här pengarna beskattas vid äktenskaps skillnad? Om de har beskattats när de tjänades in.

[@danielhogvall7788]

Hej! Nej dessa pengar (om du menar det man får i bodelningen) ska inte beskattas.

[@fairybeliever4479]

@@danielhogvall7788 tack 🙏 😊

[@rev8716]

Hej Daniel, vi säger att en bodelning genomförs när en make har dött och att respektive make har rätt till ett värde av 1 000 000 kr och att de har ett gemensamt barn samt att den avlidne har ett särkullbarn, hur ser det då ut angående arvet

[@martinnavjord7870]

Särkullbarnet får sin del av arvet direkt, resterande del av arvet får den efterlevande maken

[@danielhogvall7788]

Stämmer bra. Det gemensamma barnet ärver genom efterarv när efterlevande make dör. Tänk på att alltid i teorin fördela kvarlåtenskapen enligt arvsordningen även om det finns en efterlevande make. Om man inte gör det direkt är det svårt att längre fram räkna fram hur stor andel av efterlevande makes egendom som ska fördelas som efterarv efter den först avlidne maken. Detta är särskilt viktigt om det finns eller tillkommer särkullbarn på efterlevande makes sida.

[@silvarist]

jag lämnade in skillsmässa ansökan efter att vi har varit gifta i 2,9 år hur mcyket andel har hon rätt från det jag äger?

[@danielhogvall7788]

@@silvarist Hej! Jag kan tyvärr inte tillräckligt bra hur avräkningen från likadelningsprincipen fungerar för att jag ska våga mig på ett svar. Jag avstår även generellt från att ge juridisk vägledning i konkreta fall.

[@TheSilentbubbles]

Älskar dina presentationer och för att det skall bli ännu bättre skriv tex 11:2 ÄktB eller kap11§2 ÄktB så blir det ännu tydligare. *Krav på tex tentor osv. Bara konstruktiv kritik, du är bäst.

[@danielhogvall7788]

Tack! Jag försöker vara noga med att alltid ange lagen första gången jag använder lagen i ett visst givet sammanhang. Däremot gör jag, precis som jag alltid har gjort på mina tentor och som jag har fått lära mig, förenklingar av hänvisningarna i fortsättningen, förutsatt att jag inte använder en annan lag i mellan. På samma sätt kan man göra om man hänvisat till visst kapitel och paragraf och senare i samma sammanhang ska hänvisa till en annan paragraf i samma kapitel då det då räcker att ange paragraf, också det förutsatt att inget annat kapitel eller annan lag har klämts in i mellan. Eftersom denna genomgång är en del i en serie som alla handlar om ÄktB så anger jag bara lagen första gången i det sammanhanget. Kanske hade det varit tydligare om jag angav lagen varje gång men det hade också tagit mer utrymme. Det blir också krångligt att i föreläsningssammanhang hela tiden behöva säga den fulla hänvisningen. Men som sagt så är det mycket viktigt att ange en full hänvisning första gången och om annan lag klämts in i mellan. Tack för att du tittar och ger feedback!

[@TheSilentbubbles]

@@danielhogvall7788 Förstod det, Annan fråga gällande 12:1 :) Du nämnde 5år finns det någon dom som fastställt det eller är det från fall till fall kan inte hitta lagstöd.

[@danielhogvall7788]

@@TheSilentbubbles det framgår av äktenskapsbalks förarbete (prop. 1986/88:1).