Allts[ jag vet inte hur skulle jag klar fysiken utan dina videor. Tusennnnnn TTTTTTTTTTack (:
@karinolarsbo8 жыл бұрын
Riktigt bra videor! Hjälpt otroligt mycket i både fysik och matte!
@TomasSverin8 жыл бұрын
Tack för din kommentar! Jag är glad att mina videos kan vara till hjälp
@mursalafzali55702 жыл бұрын
Tydligt förklarat!
@4cidr4in193 жыл бұрын
Tydligt förklarat!👍👍
@idaz14607 жыл бұрын
Helt fantastiskt, tack!
@Haseena9609 жыл бұрын
Jag vill tacka dig för varje uppladdning du har gjort!
@LordJ94944 жыл бұрын
Hej Tomas. Tack för en bra video, men jag har lite svårt att förstå formeln: N = No * 2^ (-t / T ). Vart kommer 2 ifrån och varför är t = tiden, negativ? Mvh
@TomasSverin4 жыл бұрын
Formeln kan även skrivas N = No *0,5^(t/T) 0,5 = (1/2) = 2^(-1) 0,5^(t/T) = 2^(-t/T) Tiden är inte negativ utan man skriver om förändringsfaktorn från 0,5 till 2^(-1)
@LordJ94944 жыл бұрын
@@TomasSverin Ah okej då hänger jag med, tack för svar.
@ebbawallin786110 жыл бұрын
Vad har aktivitet för användningsområde? Varför vill man få reda på aktiviteten? Och vad innebär den egentligen? Tack för en bra video!
@TomasSverin10 жыл бұрын
Tack för din kommentar! Aktivitet är ett mått på antalet kärnsönderfall per sekund. När vi pratar om radioaktivitet så handlar det om att atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor, samtidigt som de avger joniserande strålning. Jag tar upp om radioaktivitet i kzbin.info/www/bejne/faiap5SZf9Cpq6s och olika strålningstyper (alfa) kzbin.info/www/bejne/d3y0lY2Qfpx-n9k, (beta) kzbin.info/www/bejne/p2rEfGyuea2barc, (gamma) kzbin.info/www/bejne/e4i8hIaKpdNgZrc. Man vill ha reda på aktiviteten för att exempelvis ta reda på hur mycket energi som frigörs vid olika typer av sönderfall (som ger olika typer av strålning). De finns en rad olika tillämpningar som bygger på radioaktivitet, vi har exempelvis röntgenapparat, datortomografi, gammakamera, positronemissionstomografi (PET), magnetkamera (MRI) och strålknivar för att nämna några exempel.
@navid923410 жыл бұрын
Bra men dålig fokus på kameran periodvis, vilket är pain...
@TomasSverin9 жыл бұрын
Navid Ghouds Tack för din kommentar. Jag är medveten om att fokus ibland blir dåligt, tyvärr har jag ingen möjlighet att korrigera det med min nuvarande utrustning
@Seif97ify5 жыл бұрын
Varför hittar jag inge information om ''Delta''? (Δn/Δt)
@TomasSverin5 жыл бұрын
"Delta" används inom matematiken för att beteckna differens eller skillnad. Δn anger förändringen av antalet atomkärnor och Δt anger förändringen av tiden. Kvoten Δn/Δt anger förändringen av antalet atomkärnor på tidsintervallet Δt
@hannatogner73673 жыл бұрын
När jag skriver in dessa formler på räknaren får jag error?
Vad är skillnader och likheter mellan verkligt radioaktivt sönderfall och tärningsmodell? 🎲
@TomasSverin3 жыл бұрын
Detta kanske kan vara till hjälp: www.ifm.liu.se/edu/coursescms/BFL120/fysik-b2/kursplanering/Forelasning-13-Karnfysik-2.pdf
@majakkristensson416110 жыл бұрын
skulle du kunna förklara på ett lite enklare sätt (går i nian) vad som sker vid sönderfall?
@TheGreatInternetSurfer4 жыл бұрын
En atom kollapsar och kan förlora ett visst antal protoner och neutroner baserat på vilken typ av sönderfall som atomen utsätts för.
@eliasdatek20827 жыл бұрын
Hej Tomas, har två snabba frågor. Är pulser samma som aktivitet?(R) Är 1Ws=1J?
@TomasSverin7 жыл бұрын
Aktivitet anger antalet pulser per tidsenhet Watt (W) är definierad som energiomvandling per tidenhet (J/s) 1 W * s = 1 J/s * s = 1 J
@antongranstrom2747 жыл бұрын
Bäst äru
@omarmajid897110 жыл бұрын
Varför använder du konstanten 2 istället för e?
@HayooshWk3 жыл бұрын
kan du berätta lite om formeln N=No.e^ln2 / T1/2 . t
@TomasSverin3 жыл бұрын
Här finns lite mer information: sv.wikipedia.org/wiki/Exponentiellt_s%C3%B6nderfall
@mikopiko3 жыл бұрын
Det här är väl Fysik 2?
@TomasSverin3 жыл бұрын
I det centrala innehållet för Fysik 1 anges att kursen ska behandla "Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet."
@MacDaniboi10 жыл бұрын
Jag förstår inte riktigt, hur gör man om halveringstiden är okänd?
@TomasSverin10 жыл бұрын
Om halveringstiden är okänd finns det tre möjligheter:1. Ämnet är känt och då kan man finna halveringstiden i en formelsamling.2. Halveringstiden är okänd eftersom den ska bestämmas.3. Sönderfallskonstanten är given. Då kan man bestämma halveringstiden med följande samband:T=(ln2)/lambda, där T är halveringstiden och lambda är sönderfallskonstanten
@adrianjonsson25814 жыл бұрын
Vid sönderfall försvinner atomen bara? Ofcourse not men vad händer?
@TomasSverin4 жыл бұрын
Atomen sönderfallet till ett annat grundämne beroende på vilket sönderfall som sker. Det kan exempelvis ske genom alfasönderfall (kzbin.info/www/bejne/mZKymZdurc2Jpbc) eller betasönderfall (kzbin.info/www/bejne/a6qamqx3aKepnLs). Vid gammasönderfall (kzbin.info/www/bejne/gHfYkIeLlrOcr7c) ändras inte grundämnet utan det förlorar enbart energi
@adrianjonsson25814 жыл бұрын
@@TomasSverin TACK!!!
@davidfroberg37339 жыл бұрын
Detta är väll gymnasienivå va? går i nian och fattar inte ett piss. men bra video
@TomasSverin9 жыл бұрын
+David Fröberg Det stämmer att detta tillhör en kurs i fysik på gymnasienivå
@davidfroberg37339 жыл бұрын
Uppfattat! Men kan du göra något liknande fast i årskurs nio nivå?:D
@TomasSverin9 жыл бұрын
+David Fröberg Jag undervisar för närvarande enbart på gymnasienivå och har därmed inte möjlighet och den tid som krävs för att producera genomgångar i fysik som är anpassade för grundskolan. Kan hända att det blir ett framtida projekt, men för tillfället så har jag inte den tid som skulle behövas.
@ALEMEZA4565 жыл бұрын
Kunde inte riktigt fokusera under videon :/ haha
@TomasSverin5 жыл бұрын
Jag har en uppdaterad version som har bättre fokus: kzbin.info/www/bejne/iJC6aJimg52Am8U
@jonswe57536 жыл бұрын
Hur kan nån tycka att detta är intressant? Fysik asså 😑🔫