Fysik 1 Betastrålning (beta-sönderfall)

[@mattikari3960]

Tusen tack för det tydligt och begripligt

[@DeathColor96]

Vid 18:45 blir det inte 0,158 MeV?

[@TomasSverin]

Tack för din kommetar. Du har rätt, givetvis ska den frigorda energin anges i MeV och inte u som jag har skrivit (en miss från min sida)

[@jdavid4857]

16:00 elektron eller proton? M 14C- M 14N+e ????

[@madeleneronndahl529]

Tack för en bra video!!!!!!!

[@abdullahiraabi]

15:36 Är inte massdefekten nukleoner i fritt tillstånd - kärnmassan? Eller om det samma antal elektroner före och efter, kan man ta nuklidmassan före - nuklidmassan efter. Men du beräknar bara kärnmassan före för C och kärnmassan efter för N, är det också massdefekt?

[@TomasSverin]

+abdullahi raabi För att få ut massdefekten före och efter en reaktion så vill man veta skillnaden i total massa före och efter reaktionen. Om det är samma antal elektroner före som efter reaktionen så kommer man få samma skillnad i massa oavsett om man räknar med skillnaden i nuklidmassa före och efter eller om man räknar med skillnaden i kärnmassa före och efter. När det gäller betastrålning så måste vi även räkna med elektronens massa (eftersom den förekommer i reaktionen), och vi ställer upp den totala massan före (kärnmassan för C) och den totala massan efter (kärnmassan för N + elektronmassa), och i exemplet ser vi att det som vi egentligen enbart behöver göra i detta fall är att ta skillnaden mellan nuklidmassorna, denna skillnad i massa kommer att motsvara den energi from frigörs i reaktionen

[@abdullahiraabi]

+Tomas Sverin ok tack för ett bra och snabbt svar.

[@TomasSverin]

1nfzrn0: Tack för din kommentar! Enligt Einsteins formeln E=mc^2 så finns det ett samband mellan energi och massa. Massdefekten motsvarar således en viss mängd energi. 1u motsvarar 931,5 MeV, vilket innebär att om man vet massdefekten så kan man få ut motsvarande energi genom att multiplicera massdefekten med 931,5 MeV/u. Jag tar upp denna omvandling i följande video: Fysik 1 Massdefekt och Bindningsenergi (5.54 in i klippet)

[@AffeW_]

Lorentzfaktorn mannen

[@nick2851]

vid 8:08, ska inte cˆ2 räknas med? tack

[@TomasSverin]

Vi använder sambandet mellan massa och energi att massan 1u motsvarar energin 931,5 MeV

[@jonathantades]

12:26 jag blir väldigt konfunderad! Varför ökar proton antalet. Dina föklaringar brukar vanligtvis vara väldigt logiska.

[@TomasSverin]

Om en neutron i moderkärnan söderfaller till en proton så innebär det att dotterkärnan har en proton mer än moderkärnan

[@jonathantades]

Tomas Rönnåbakk Sverin tack för ditt svar! Uppskattar din hjälp här på nätet, den behövs ibland!!

[@jpersonen98]

Tack för detta!

[@Ibbelino]

11:04 mannen jag går i 9an hur ska jag förstå det här xD ser ut som alien abductions

[@TheHighLizard]

Gör du fysik 1 i nian?

[@emilgervide1715]

Tack❤

[@johanlinkanlindqvist171]

Hej! Varför adderar du inte nuklidmassan med elektronmassan i högerledet och vänsterledet? (B+sönderfall) Får inte ihop varför man skulle subtrahera bort en massa som borde räknas som en positiv massa i massdefekten?

[@TomasSverin]

+Johan Linkan Lindqvist "Varför adderar du inte nuklidmassan med elektronmassan i högerledet och vänsterledet? (B+sönderfall)" Om vi vill veta massdefekten så måste vi bestämma skillnaden i kärnmassan före och efter reaktionen, i detta fall tillkommer en elektron efter reaktionen, som vi måste addera till kärnmassan på Nb-90

[@johnysupreme]

I beräkningen av Beta-plus strålning så får du fram att energi frigörs. Enligt min fysikbok (Ergo Fysik 1, fjärde upplagan) så KRÄVS energi i Beta-plusstrålning. Står på både sidan 342 och sidan 343.

[@TomasSverin]

Tack för din kommentar. Positivt betasönderfall kan inte ske i fritt tillstånd, dvs en fri proton kan inte omvandlas till en neutron eftersom protonens massa är mindre än neutronens. Positivt betasönderfall kan enbart ske i bundet tillståndet, dvs den proton som omvandlas till en neutron är bunden till en atomkärna. Summan av dotterkärnans och betapartiklens (och neutrinons) massa kommer vara lägre än moderkärnans massa, vilket innebär att vi har en masskillnad och detta motsvarar att en viss energi har frigjorts.

[@johnysupreme]

***** Så själva processen kräver energi (som tas från moderkärnan) men nettot blir ändå att energi frigörs?

[@TomasSverin]

Björn Rydholm Det stämmer. Inuti kärnan kan processen ske när skillnaden i bindningsenergi för protonen och neutronen kompenserar för den lägre massa hos protonen och de partiklar den sönderfaller till.

[@hassankhaliif7411]

tack så mycket

[@tobiaslundman7236]

Hej. På exemplet med positivt betasönderfall, vad händer med neutronen som bildas av den "sönderfallande" protonen?

[@TomasSverin]

+Tobias Lundman Neutronen ingår i atomkärnan på dotterkärnan. Här tog vi som exempel Mo-90 som sönderfaller till Nb-90 med positivt beta-sönderfall Mo-90 har 42 protoner, en av dessa protoner omvandlas till en neutron, en positron och en neutrino. Den neutron som har bildats ingår i dotterkärnan, som blir Nb-90 eftersom den har 41 protoner (en mindre än Mo-90, som har "förlorat" en proton"

[@alan5431]

varför ska den ha en proton mindre när det är positivt ?

[@TomasSverin]

Vid positivt betasönderfall sönderfaller en proton till en neutron och en positron (och en neutrino), detta ger att dotterkärnan har en proton mindre än moderkärnan

[@melimeli4870]

Hej, jag förstår inte riktigt vad neutrino och antineutrino är för något. Har de någon mening/funktion eller är de där som osynliga partiklar?

[@melimeli4870]

Jag har även problem att förstå varför du skriver att c^2= 931,49 MeV. Är inte c^2= (3x10^8)^2?

[@TomasSverin]

Neutrino är en partikel som var okänd fram till 1930-talet. När man under 1920-talet studerade betasönderfall så förväntade man sig att energifördelningen skulle likna den som sker vid alfasönderfall. Men betasöderfall gav upphov till en kontinuerlig energifördelning, vilket innebar att teorin inte gick ihop resultat från experiment. Wolfgang Pauli föreslog att betasönderfall inte bara gav upphov till en betapartikel utan även till en annan partikel, som fick namnet neutrino. Enligt standardmodellen har varje partikel en antipartikel, vilket i detta fall är antineutrino. Neutrinon är universums mest förekommande partikel, men de är svåra att upptäcka på grund av att de sällan växelverkar med materia. Neutrinos funktion är fortfarande inte helt kartlagt. Neutrinos har väldigt liten massa, vilket innebär att vi kan försumma dess medverkan vid betasönderfall när vi räknar, men det ingår fortfarande i sönderfallet.

[@TomasSverin]

Enligt Einsteins formeln E=mc^2 så finns det ett samband mellan energi och massa. Massdefekten motsvarar således en viss mängd energi. 1u motsvarar 931,5 MeV, vilket innebär att om man vet massdefekten så kan man få ut motsvarande energi genom att multiplicera massdefekten med 931,5 MeV/u. Jag tar upp denna omvandling i följande video: kzbin.info/www/bejne/jpSuqpR4qMyIeJY (5.54 in i klippet)

[@pk90111]

Hur får du fram talet 931.5 Mev/u?

[@TomasSverin]

Det tar jag upp i följande sekvens kzbin.info/www/bejne/bF7PeXyAeNyhqdU (uppdaterad version) eller kzbin.info/www/bejne/jpSuqpR4qMyIeJY (äldre version)

[@yartiertheone119]

Hej, tack för en väldigt bra video. En fråga: Måste man skriva + energi i slutet av en fullständig kärnreaktion? Ex: n ---> p + e⁻ + ν + energi eller räcker det med n ---> p + e⁻ + ν?

[@TomasSverin]

Jag anser att man bör skriva en kärnreaktion på följande sätt: n ---> p + e⁻ + ν Denna reaktion beskriver vad som händer med partiklarna, tillägget "+ energi" är inte angivet som en partikel, utan anges för att indikera att energi frigörs vid sönderfallet eftersom den totala energin bevaras. Men vid varje kärnreaktion frigörs energi, så jag anser att detta tillägg inte är nödvändigt att ange.

[@Rodiacreed]

Kan du snälla skriva sönderfall formel för Nickel-59 och Kobolt-57? Båda isotoper

[@TomasSverin]

Rodiacreed Både Nickel-59 och Kobolt-57 har störst sannolikhet att sönderfalla genom så kallad elektroninfångning, vilket innebär att kärnan fångar in en elektron, som tillsammans med en proton bildar en neutron och sedan sänder ut en neutrino. Detta innebär att dotterkärnan kommer att en proton mindre än moderkärnan. Om vi tar Nickel-59 så har den 28 protoner, vilket innebär att dotterkärnan har 27 protoner och det är Kobolt. Antalet nukleoner kommer att vara samma hos dotterkärnan som moderkärnan, dvs 59 stycken, vi har då reaktionen Ni-59 + elektron --> Co-59 + neutrino Sedan kan du använda samma resonemang för Kobolt-57 för att skriva dess reaktionsformel

[@Rodiacreed]

***** Nu förstår jag, tack.

[@monoburger]

du äger