Hur celldelning (mitos) går till (gammal)

Läs mer om mitosen på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Innehåll
00:00 Introduktion. Mitos är celldelning
00:35 Cellcykeln
01:59 Kromosomer, delningskromosomer och systerkromatider
04:11 Interfas
06:01 Profas
06:31 Arsvmassans packningsnivåer
08:31 Metafas
09:31 Anafas
09:54 Telofas och cytokines

[@MagnusEhinger01]

English-speaking or IB student? Check out the English version instead: kzbin.info/www/bejne/gGOXhH58n56JacU 😊

[@leonwennerholm3832]

Tusen tack för genomgången. Det här sättet att plugga på är det särklass mest effektiva, alla kurser, alla kategorier! :-D

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, roligt att höra att du tycker att det funkar! 😊

[@MikineAstrid]

Dina videor är anledningen till att jag klarat biologi 1 🙏🏼😍

[@MagnusEhinger01]

Tack! Fast _du_ har också gjort en stor insats! 😉

[@nicolevaras2559]

Hej Magnus! Jag är en pappa till en underbar tjej och jag har gått igenom dina video för att hjälpa henne förstå den underbara värld om cellerna. Jag gillar biologi och dina video fräschade upp mina gamla biologi kunskaper. Och nu lärde jag mig mycket nytt och intressant. Tack så mycket och bra jobbat.

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, vad roligt att jag har kunnat hjälpa dig att hjälpa din dotter! 😊 Hälsa henne från mig, och önska henne lycka till med studierna!

[@hundvalp5622]

bet.

[@kasrakoukabi]

@@hundvalp5622 bro what

[@kebabfoto]

Väldigt bra och enkelt förklarad video, tack så mycket för att du lägger ut sånt här. Nu kommer jag få A på provet :D

[@MagnusEhinger01]

Tack för det, lycka till på ditt prov!

[@franceesh]

fick du det

[@lundberg2810]

Superbra video, lärorik med korrekt fakta. Perfekt att använda inför prov på gymnasiet tack!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, det är precis så som videogenomgången är tänkt att kunna användas!

[@AsAs-rq7ct]

Du är min bästa lärare, jag förstår direkt när jag lyssnar och följer dina video🙂👍💐

[@MagnusEhinger01]

Vad roligt att höra att jag kan hjälpa dig!

[@AM-br6in]

Bästa! Tack så mycket, Magnus!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! 😊

[@rubashamout]

Tusen tack för dig.

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! 😊

[@lavaxpos]

Tack så mycket sjukt informativ video.... Fick A på provet! 👍🏻

[@MagnusEhinger01]

Underbart, grattis! 😊

[@emia5693]

Hej, Mangnus Ehinger! Jag har en fråga som jag har funderat ett tag. Vad är kopplingarna mellan proteinsyntesen och celldelning. Tack I förväg

[@alfredberggren9283]

Lärde mig mer på 2 av dina videos än vad jag gjort på en månad på lektionerna

[@MagnusEhinger01]

Vad roligt att höra att mina videogenomgångar hjälpte dig att lära en massa biologi! 😊

[@andreas0430cg]

Tack Magnus!

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! 😊

[@gurra2670]

Hej Magnus! I min bok står det en till fas hos cellcykeln, nämligen G0 fasen. Det förklaras att det är i G0 fasen som cellen utför sin normala aktivitet och i G1 fasen sker bara tillväxt av cellen. Hur är det egentligen??

[@MagnusEhinger01]

Ja, en del litteratur (alltså, en del biologer) tar också upp en G₀-fas som en del av G₁-fasen. Det är för celler som helt och hållet gått ur cellcykeln och inte delar sig mer, till exempel nervceller och (de flesta) muskelceller. Det är alltså långt ifrån alla celler som går in i G₀-fas.

[@gurra2670]

@@MagnusEhinger01 Jaha! Så det är bara vissa celler som går in i G0 fasen?

[@MagnusEhinger01]

@@gurra2670 Ja, så skulle jag vilja säga det - men jag vet att det är en del biologer som inte är överens på den punkten.

[@gurra2670]

@@MagnusEhinger01 Jaså! Tack för den!

[@juliecheung3065]

Hej! Är dina genomgångar lite ´överkurs´ för att gå första ring på gymnasiet? Jag går naturprogram i sthlm o boken jag har (spira biologi1) är mycket mer förenklat än dina genomgångar. Samma sak med kemin.. Bara undrade om jag verkligen måste kunna alla orden som du nämner som ej står i boken t.ex. centromer, kromatin osv.

[@MagnusEhinger01]

Nej, det här kan man inte se som överkurs, är jag rädd. Videon motsvarar i alla fall det som jag minst tycker att du måste kunna i Biologi 1. :-)

[@ChristineNyrenius]

Hej Magnus! Jag förstår inte riktigt... Ca 0:48 in i filmen säger du att "så snart cellen har delat sig så går den in i G1-fasen". Men sker inte celldelningen i M-fasen? Tack annars för fantastiskt bra filmer - hjälper mig mycket! 🙂

[@MagnusEhinger01]

Jovisst, celldelningen sker i M-fasen. Men när två nya celler bildats lämnar de M-fasen och går istället in i G₁-fasen.

[@shighafshosho4375]

Tack så mycket! Jag har prov på genteknik på onsdag, räcker det bara med att kolla på dina videor ?

[@MagnusEhinger01]

Ursäkta sent svar, hoppas det gick bra på ditt prov! 😊

[@shighafshosho4375]

@@MagnusEhinger01 ja, det gick bra tack så mycket🌹🌹

[@MagnusEhinger01]

@@shighafshosho4375 👍

[@sarahhagberg5350]

Hej Magnus! Jag undrar hur lång tid Mitosen tar? Tack på förhand! :)

[@MagnusEhinger01]

Det beror på vilken celltyp det är. En del celler delar sig mycket fort, kanske ner till var 20:e minut medan andra tar flera timmar på sig eller i princip inte delar sig alls när de har bildats. I människokroppen är hör hudceller och blodstamceller till de som delar sig allra fortast, medan neuron är de som delar sig allra mest sällan (hos vuxna individer).

[@dongwooklee4373]

Tack assså ❤❤

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! 😊

[@sannai9798]

Vi får lära oss att det är mikrotublarna i " mitotiska spindeln" som positionerar och drar isär delningskromatiderna i anafasen. är den "mitotiska spindeln" och proteintrådarna mellan centrosomerna samma sak?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det är det. Om du har lust kan du lära dig mer om mikrotubuli i min videogenomgång om cellskelettet: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/cell-och-molekylarbiologi/5991-cellskelettet-flageller-och-cilier.html

[@marjanjafari2848]

Hej Magnus, en grej som jag undrar om. har människan totalt 92 kromosomer innan celldelning?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det skulle man kunna säga, eftersom allt DNA i de 46 kromosomerna kopieras precis innan celldelningen.

[@Jacob-qx5rr]

Grym Video Magnus! Har en fråga: När arvsmassan har kopierats och kromosomerna har bildat delningskromosomer tillsammans med sina kopior, finns det då 46 delningskromosomer i cellen?

[@MagnusEhinger01]

Ja, just så är det.

[@alfredberggren9283]

Kung winsnes

[@samnordlundhellen8565]

Eh hej

[@axelkarlsson9578]

Hej, mot slutet av denna video säger du att när de två nya cellerna har bildats kan de antingen replikeras igen eller gå över till sin huvudsakliga metabola aktivitet. Men, jag lägger märke till att de endast är en centrosom/cell efter den första replikationen. Var är den komplimenterande centrosomerna som tillåter för en/flera ytterligare replikation(er)? PS. Underbart hjälpsamma videor!

[@MagnusEhinger01]

Det stämmer, centrosomen replikeras igen innan det blir dags för ny celldelning. PS. Varsågod! :-)

[@axelkarlsson9578]

Magnus Ehinger Tackar!

[@beminetkassahun1837]

Tack snälla Magnus du är en räddare i nöden.

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, det är jag så gärna! 😊

[@ILuvyuhx0x0x0x]

Hej! Finns det 2 kromosompar i en cell som undergått mitos och ett par om vi pratar meios, eller missförstår jag?

[@MagnusEhinger01]

+Jake Rose Ja, du missförstår lite grann, kanske för att mitt exempel i videon är så grovt förenklat. I våra celler finns det 23 par kromosomer. Vi har fått en uppsättning kromosomer (23 st) från mamma, och en uppsättning (23 till) från pappa. Därför är det 23 par i mänskliga kroppsceller. I mänskliga könsceller, som genomgått meios, är det då inte längre 23 par, utan bara 23 st. kromosomer, eftersom antalet kromosomer halveras i meiosen. OK? Kolla också min videogenomgång av meiosen om du inte redan gjort det: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6580-meios.html

[@pellepaltnacke3096]

tack

[@MagnusEhinger01]

Väl bekomme! 😊

[@gogle50]

Hej! När mitos sker är det ju med diploida celler där det i en delningskromosom finns två homologa kromosomer som sitter ihop. Hur kan det komma sig att efter replikationen så sitter två systerkromatider ihop?

[@MagnusEhinger01]

Nej, det är inte riktigt rätt resonerat. Efter replikationen bildas det två kopior (systerkromatider) av varje kromosom. Systerkromatiderna är *identiska* (såvida det inte skett någon mutation) och sitter ihop i en centromer, så att det bildas en delningskromosom. Homologa kromosomer är däremot (vanligtvis) inte identiska. Att de är homologa betyder att de bär på samma gener (loci), men olika genvarianter (alleler). Man kan också säga att två kromosomer är homologa, därför att de kommer från varsin förälder. Exempel: I en "normal" diploid cell har vi 22 par autosomala kromosomer och ett par könskromosomer. De autosomala kromosomerna har numrerats från 1-22. Det betyder att till exempel kromosom nummer 1 från pappan är homolog med kromosom nummer 1 från mamman, och så vidare. OK?

[@gogle50]

Tack så mycket!

[@ericholmdahl7467]

Tjena Magnus, har en fråga. Vad är skillnaden mellan Mitos eller Meios?

[@MagnusEhinger01]

Den stora skillnaden är att vid mitos ("vanlig" celldelning) har dottercellerna lika många kromosomer som modercellen, och vid meois (reduktionsdelning) har dottercellerna hälften så många kromosomer som modercellen. Det är för att vid meiosen ska det bildas könsceller. Könscellerna måste ha halva kromosomantalet eftersom när de smälter samman ska det återigen bildas en cell med normalt antal kromosomer.

[@MagnusEhinger01]

För djupare förståelse rekommenderar jag att du tittar igenom videogenomgången här ovan, plus min videogenomgång om meios på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6580-meios.html

[@ericholmdahl7467]

schysst! bra förklarat

[@MiniSiil]

Hej. Min lärare har inte pratat om delningskromosomer, men hon har pratat om homologa kromosompar. Är det samma sak?

[@MagnusEhinger01]

Nej, systerkromatiderna i en delningskromosom är identiska (förutsatt att det inte skett någon mutation, eller att det är i meiosen, då det sker överkorsning). Två homologa kromosomer är mycket sällan identiska, men de innehåller samma gener. Det är för att den ena kromosomen i ett homologt kromosompar kommer från mamman, och den andra från pappan.

[@malvzh9971]

Vad består centrosomer av och hur bildas de?

[@MagnusEhinger01]

Varje centrosom består av två centrioler. Centriolen är huvudsakligen uppbyggd av ett protein som kallas tubulin. De bildas alltså på samma sätt som alla andra proteiner, genom transkription och translation.

[@madeleinesjogren6273]

Gäller detta för alla celler, växt,djur,människocell?

[@MagnusEhinger01]

Det gäller för alla eukaryota celler.

[@user-jm9uc9ux1x]

due så bra

[@MagnusEhinger01]

Tack! 😊

[@amandagustafsson5823]

hej! Jag har en fråga: Hur länge har mitos funnits och hur har den utvecklats med hjälp av evolutionen?

[@MagnusEhinger01]

Mitos har funnits så länge det har funnits eukaryota celler. Den andra delen av frågan förstår jag tyvärr inte riktigt. Skulle du kunna utveckla den lite grann?

[@amandagustafsson5823]

Hur har mitosen uppstått och hur har den utvecklats med åren? har den uppstått utifrån binär fission?@@MagnusEhinger01

[@MagnusEhinger01]

@@amandagustafsson5823 Det är ju troligt att den på något sätt har uppstått ur binär fission. En ganska kort och enkel video om detta hittade jag på kzbin.info/www/bejne/mIrLZHytarWheZY Vill du fördjupa dig ytterligare i detta föreslår jag den här artikeln: www.genetics.org/content/181/1/3

[@gabbebeast2601]

hjälp :( förstår inte riktigt några grejer I interfasen är DNA replikerat så att varje kromosom består av två systerkromatider, betyder det då att cellen i interfasen har 92 kromosomer? och sen i telofasen, så splittras cellen till två celler med 46 kromosomer var (92 / 2)?

[@MagnusEhinger01]

Ja, så skulle man kunna säga. Eller, rättare sagt, i interfasens S-fas replikeras DNA:t, och då är det i mänskliga celler totalt 92 kromosomer.

[@aliga8876]

Jag hat en fundering. Kan man verkligen säga att kromosomerna i en cell fördubblas före celldelning eller är det bara så att kromosomerna som redan finns blir större (dom blir delningkromosomer)?

[@MagnusEhinger01]

Nej, de fördubblas. Det är för att de dupliceras (kopieras) så att det blir två identiska kopior av varje kromosom - och de blir då dubbelt så många.

[@aliga8876]

Magnus Ehinger ok tack för svar!

[@MagnusEhinger01]

@@aliga8876 Varsågod! 😊

[@aliga8876]

Hej igen. I anafas så sa du att proteintrådarna fortfarande var fästa i centromen, men hur går det till? Då måste väll centromen ha delat på dig så att den nya systerkromatiden innehåller en halv centrom?

[@MagnusEhinger01]

Här undrar jag om du inte blandar samman centrosom och centromer? Centrosomen är det proteinkomplex som sitter i varsin ände av kärnspolen medan centromererna sitter på delningskromosomerna där de båda systerkromatiderna sitter ihop.

[@aliga8876]

@@MagnusEhinger01 vid 09:40 säger du att proteintrådarna fortfarande är fästa vid centromerena, kanske har uppfattat det fel men som jag tolkar det så är finns det fortfarande som en halv centrom när systerkromotiderna har dragits till varsin pol =D

[@MagnusEhinger01]

@@aliga8876 Ja, proteintrådarna utgår ifrån centrosomerna (som jag ritat som T-formade, gula strukturer upptill och nedtill i cellen, sammanlagt två stycken) och är fortfarande fästa i centromererna i systerkromatiderna.

[@aliga8876]

@@MagnusEhinger01 okej då förstår jag, tack igen!

[@lemmakubtan5557]

Är det svårt att hitta celler som delar sig för att kunna se arvsmassan? Tack

[@MagnusEhinger01]

Det beror lite på vad det är för celltyp man tittar på. Celler som delar sig ofta, till exempel rotspetsar eller könsceller, är det relativt lätt att se kromosomerna i. Celler som delar sig sällan är det mycket svårare att se kromosomerna i.

[@lemmakubtan5557]

@@MagnusEhinger01 aha så när man tittar på cellerna så tittar man rotspetsen istället för roten för att den delar sig ofta

[@MagnusEhinger01]

@@lemmakubtan5557 Ja, eller i själva verket så är det ju inte rotspetsen som delar sig ofta utan _cellerna_ i rotspetsen som delar sig ofta.

[@lemmakubtan5557]

@@MagnusEhinger01 bror det oxå på att rotspetsen fästa på växter vid underlaget och den suger upp vatten och näring eller det här har inte o göra med det?

[@MagnusEhinger01]

@@lemmakubtan5557 Nej, det är bara eftersom cellerna delar sig i så hög takt i rotspetsarna som det är lätt att se kromosomerna i dem.

[@Gihkkgibl]

Vad heter de små celldelarna med ett gemensamt namn?

[@lexlex3694]

Är det organeller du tänker på?

[@slisa2617]

Hej! Vad har centrosomer för uppgifter i mitos? Tacksam för svar! :D

[@MagnusEhinger01]

Från centrosomerna går det ut proteintrådar som fäster i delningskromosomernas centromerer och drar isär systerkromatiderna i anafasen. Se från 8:31 i videogenomgången ovan!

[@emmelielange3229]

Centrosomer. I min medicinbok jag har nu när jag pluggar om celler, så heter de centrioler.... varför?

[@MagnusEhinger01]

Det är helt rätt i din medicinbok (också): Centrosomen består av två centrioler.

[@emmelielange3229]

Underbart! Tack för snabbt svar! Fick inte ihop det, eftersom på bilden på cellen här är det 2 stycken centrioler, men ingen centrosom.. Men då skriver jag det så kanske jag glänser lite extra. 😉

[@MagnusEhinger01]

Ja, kanske det! 😊

[@vonschnabelhosen4154]

Vad menar du med delningskromosomer? Är det homologa kromosomer eller är det vad du kallar ett homologt kromosompar?

[@MagnusEhinger01]

Delningskromosomer är de X-liknande strukturer som bildas när en kromomsom kopierats inför celldelningen. Delningskromosomen består av två identiska systerkromatider (vilka i sin tur egentligen är två identiska kromosomer). Jag förklarar detta lite närmare vid 1:59 i videon.

[@vonschnabelhosen4154]

@@MagnusEhinger01 Finns det något annat begrepp för en delningskromosom? Känner inte igen det begreppet :) Kan det vara det som min lärare kallar ett homologt kromosompar?

[@MagnusEhinger01]

@VonSchnabelhosen Ibland kallas de också för mitotiska kromosomer eller metafaskromosomer. Det är inte samma sak som homologa kromosomer. (Från var och en av dina båda föräldrar har du 22 kromosomer + en könskromosom. Kromosom #1 från din pappa och kromosom #1 från din mamma är homologa. Likaså kromosom #2 från pappa och #2 från mamma, och så vidare.)

[@felixjonsson5634]

Hur är det med det som kallas för en centriol? Det låter väldigt mycket som det du kallar för en centrosom, vad är skillnaden? Det finns också något som heter kärnspole som verkar passa in på samma beskrivning.

[@MagnusEhinger01]

Det är inte konstigt att du tycker att det verkar vara samma sak. Det är nämligen så att centrosomen består av två centrioler. 😊 Kärnspolen som sedan utvecklas, det är hela den struktur med mikrotubuli som sträcker ut sig från varje centrosom, med anslutningar till delningskromosomen i mitosens metafasstadium.

[@felixjonsson5634]

Tack så mycket, då slipper jag göra bort mig på provet

[@MagnusEhinger01]

Lycka till! 😊

[@MyKitchenAndMore]

Hade du även kunnat visa meios? :)

[@MagnusEhinger01]

+Lejla Isic En utmärkt idé - det står på "att göra"-listan!

[@MagnusEhinger01]

+Lejla Isic Nu har jag gjort en genomgång av meiosen också! Du hittar den bland annat på min hemsida, ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6580-meios.html.

[@MyKitchenAndMore]

+Magnus Ehinger vad glad jag blir! Det underlättar väldigt mycket! Hur grymt som helst:)

[@enelweskiold]

Vad är skillnaden mellan en delningskromosom och ett kromosompar?

[@MagnusEhinger01]

En delningskromosom (som ser ut ungefär som ett "X") består av två _identiska_ DNA-strängar som bildats efter att allt DNA i cellen replikerats. I ett kromosompar (där de båda kromosomerna ser mer ut som ett "l") är det däremot så att den ena kromosomen kommer från mamman och den andra från pappan, men båda två är till exempel kromosom nummer 2 eller kromosom nummer 19. De båda kromosomerna i ett kromosompar är därför inte identiska, eftersom mamman och pappan bär på lite olika alleler i sin arvsmassa.

[@enelweskiold]

Jag tror att jag förstår, tack! Kromosomerna i ett kromosompar sitter alltså inte fysiskt nära varandra?

[@MagnusEhinger01]

​@@enelweskiold Nej, i regel är de inte fysiskt nära varandra. I meiosen (se ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/meios.html) hamnar dock homologa delningskromosomer (alltså delningskromosomer från ett kromosompar) nära varandra i profas I och metafas I.

[@enelweskiold]

Tack!!!!!!!

[@MagnusEhinger01]

@@enelweskiold Varsågod! 😊

[@ville4789]

sker ihoppackningen av kromatinet före eller under profasen?

[@MagnusEhinger01]

Den sker under profasen.

[@ville4789]

@@MagnusEhinger01 okej tack. Vad är skillnaden på centriol och centrosom?

[@MagnusEhinger01]

@@ville4789 Centrosomen är uppbyggd av två centrioler.

[@paulanwosu_09]

Magnus min broder tack

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! 😊

[@asha3828]

vad menar man med polymeras?

[@MagnusEhinger01]

Ett polymeras är ett enzym som tillverkar en polymer av något slag. Vanligtvis menar man nog DNA-polymeras (som tillverkar DNA vid replikationen, se ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/198-hur-dna-molekylen-kopieras-replikeras.html) eller RNA-polymeras (som tillverkar RNA vid transkriptionen, se ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6497-proteinsyntesen-i-transkription.html).

[@asha3828]

Tack så himla mycket Magnus.

[@wolter3179]

När dubblas alla organeller??

[@MagnusEhinger01]

En del dubblas i samband med mitosen, andra (som mitokondrier) kan föröka sig oberoende av mitosen.

[@matateto3775]

Passar bra dagen innan provet

[@MagnusEhinger01]

Lycka till på ditt prov! 👍

[@naturare7059]

är kromatinet och kromosom samma ord?

[@MagnusEhinger01]

Njae, inte riktigt. Man kan säga såhär, att kromatinet består av kromosomer i "upplöst" tillstånd, alltså i interfas.

[@DatGuyArad]

@@MagnusEhinger01 Hur kan då kromosomerna i telofas ”packas upp” till kromatin om kromosomerna är redan en tätpackad version av kromatinet? Löser de inte upp sig då?

[@user-cc9iv3oe3w]

tackkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! 😊

[@elinhaller2421]

10:35

[@jasminemosavina21a12]

Vi har 46 kromosomer i varje cell som är identiska. Det borde väl betyda att vi har 46 DNA molekyler i varje cell som är identiska?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det stämmer bra det. (Det vill säga, de är identiska med DNA-molekylerna i de andra cellerna.)

[@jasminemosavina21a12]

@@MagnusEhinger01 Det betyder väl då att alla systerkromatider vid celldelning också är exakt lika?

[@MagnusEhinger01]

Ja, fast bara på så vis att två systerkromatider (i en och samma delningskromosom) är identiska. Det är inte så att alla systerkromatider i en viss cell i mitosstadiet är identiska.

[@jasminemosavina21a12]

@@MagnusEhinger01 Men om alla kromosomer i en cell är identiska (eftersom kromosomerna består av DNA:t som ju är samma) så borde väl alla delningskromosomer vara identiska eftersom de är kopior av kromosomen. Och då borde väl alla systerkromatider vara identiska?

[@MagnusEhinger01]

@@jasminemosavina21a12 Vi måste vara försiktiga med ordet "identiska", som kan betyda olika saker beroende på vilket perspektiv man har! Kromosomerna i en cell är identiska med kromosomerna i en annan cell. Men kromosomerna i en och samma cell är _inte_ identiska med varandra. Som du till exempel kan se i den här bilden är människans kromosomer olika stora, där kromosom 1 är den största och kromosom 22 är den minsta (förutom Y-kromosomen): www.genome.gov/sites/default/files/media/images/tg/Karyotype.jpg Lägg också märke till att i bilden visas att den mänskliga cellen är diploid. Vi kan nämligen se att det finns två stycken av kromosom #1, två av kromosom #2, två av kromosom #3 och så vidare.

[@williamjohansson9814]

varför räcker det inte med att cellen bara använder sig av transkription istället för att både bilda RNA och DNA?

[@MagnusEhinger01]

Bra fråga! Att RNA används som ett "mellansteg" kan för det första ha att göra med livets historia: De allra första "organismerna" använde troligen RNA som arvsmassa, och först senare omvandlades detta till DNA som är mer kemiskt stabilt. Men då fanns fortfarande RNA med som direkt länk till proteintillverkningen. För det andra är det så att transkriptionen gör att fler protein-kopior kan produceras snabbare. Om bara DNA-molekylen skulle translateras direkt skulle cellen bara få ett protein för varje avläsning. När det istället tillverkas massor med RNA-transkript kan dessa sedan translateras parallellt, och många gånger om, vilket gör att det går fortare att få fram massor av kopior av det protein som genen kodar för.

[@williamjohansson9814]

@@MagnusEhinger01 Tack! uppskattas!