Läs mer om hur jonföreningar bildas på ehinger.nu/undervisning/kurse... Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Пікірлер: 137
@maxnilsson37053 жыл бұрын
Jag måste bara säga att du är otroligt bra på att förklara och att du hjälper mig sjukt mkt
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Tack ska du ha, det gör mig lika sjukt glad att höra! 😊
@asterisk.002 жыл бұрын
jag lever i din vägg
@axelrosen70734 жыл бұрын
Tack så mycket för dina videos, hjälper mig jättemycket med plugget! :)
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Tack själv, alltid kul att kunna vara till hjälp! 😊
@caroline81183 жыл бұрын
Du är det bästa som har hänt mig. Du är så fkn bra på att förklara!!!! HOPPAS DU VET OM DET
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Tack ska du ha, nu vet jag i alla fall att _du_ tycker det! 😊
@momoistheone8153 жыл бұрын
varför ljuger du?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
@@momoistheone815 På vilket sätt menar du att jag ljuger?
@saacde3 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 bry dig inte om honom, du förklarar sprillans som Caroline säger!
@jae7029 Жыл бұрын
Håller med
@Hendoneabdar4 жыл бұрын
Tusen tack för det arbetet du har gjort! Jag studerar på distans och dina klipp har varit avgörande =)
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Tack själv, tänk på allt det arbete du själv gör också för att lära dig all kemi! 😊
@Hendoneabdar4 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tack, jag har en spännande tid framför mig =)
@nagiibismail6702 жыл бұрын
Väldigt tacksam för dina förklaringar
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
Tack själv, alltid roligt att höra att de uppskattas!
@villelofstedt67364 жыл бұрын
Tack som fan mannen! sjukt najs, förstår allt mycket bättre nu!👍🏻
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Tack själv, vad bra att du förstod! 😊
@user-ln9il6vf3e Жыл бұрын
tack för dina förklaringen. Du har räddat mig i Kemi tack ska du ha.
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Tack själv, det gör jag så gärna! 😊
@robin25677 ай бұрын
Magnus du är helt fantastisk. Önskar jag började kolla på dina videos tidigare men har prov på måndag och jag kommer ihåg allt lite bättre på grund av dig. Tack så sjukt mycket! Det är mycket lättare att hänga med nu
@MagnusEhinger017 ай бұрын
Tack själv, och lycka till på ditt prov! 👍
@Wayfaringzara4 жыл бұрын
Kuuuuung är du Magnus!! Hade prov igår och spikar nog ett A på den, allt tack var det dig! Vad hade vi gjort utan dig bästa Mange!!😭😭🤯
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Härligt att höra! 😄 Fast du vet, jag är ju bara katalysator - det är _du_ som har gjort den största bedriften och lärt dig en massa kemi! (Men jag föredrar "Magnus"…) 😉
@elsasvenn7764 Жыл бұрын
Du har de beste videoene! Må ringe pappa endel å be han oversette «svenske» ord som väte bindinger, och kväve.. men fyy jag elskar dine videoer! Har kjemi 1 eksamen i Norge nu 5 desember 🎉
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Vad roligt att jag kan hjälpa även dig som är i Norge med kemin! Stort lycka till på din examen! 😊👍
@elsasvenn7764 Жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 tack!
@jae7029 Жыл бұрын
Tack så mycket!
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Varsågod! 😊
@parwizheravi13754 жыл бұрын
mycket bra :)
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Tack så mycket! 😊
@ellenkantarellen904 жыл бұрын
Hade inte klarat kemi1 utan detta!!! tack
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Tack själv, roligt att jag fick hjälpa dig med kemin! 😊
@Twins-np2jz3 жыл бұрын
Hej! Kan du förklara om jag har rätt eller inte. Na+ + Cl-= NaCl. Natrium har OT+1 och klor har OT -1 i Vänster led. I högerled har Natrium ffarande ot +1 och klar har -1. Hur kan man konstatera vilken som oxideras eller vilken som reduceras?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
I reaktionen som du skriver sker det faktiskt ingen redoxreaktion alls. Det är för att det är natrium- och kloridjoner både till höger och till vänster. Om man däremot låter natriummetall, Na(s), reagera med klorgas, Cl₂(g), så kommer natriummetallen att oxideras och klorgasen reduceras: 2Na(s) + Cl₂(g) → 2NaCl(s) Det beror på att både natrium och klor i vänsterledet har OT = 0. I högerledet har det dock bildats natriumjoner (Na⁺, OT = +I) och kloridjoner (Cl⁻, OT = -I).
@ludvigj61304 жыл бұрын
Jättebra förklarat! Men vad händer om en atom från grupp 2 reagerar med en från grupp 16? Blir det inte en jonförening då?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Tack! Jodå, i alla fall om det är syre eller svavel och i viss mån även selen från grupp 16. (De tyngre grundämnena i grupp 16 har inte lika hög elektronegativitet - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html - vilket gör att inslaget av jonbindning inte blir så stort, och de bildar knappt ens negativa joner.)
@johaneliasson91963 жыл бұрын
Hej Magnus snabb fråga! Vid 1:17 så tar du upp exemplet när natrium reagerar med klor och bildar natriumklorid. Det jag undrar är varför det finns kvar energi därefter i reaktionsformeln? Jag förstår att natrium har 1 valenselektron som besitter på en lägesenergi och när den frigörs så omvandlas det till rörelseenergi. Borde det inte vara så att kloratomen som reduceras att den tar emot denna rörelseenergi från natriumatomens frisläppta elektron och omvandlar den till lägesenergi för att få ett fullt skal? Jag tänker på principen i fysik där all energi i ett slutet system är konstant. Tack för allt du gör för att underlätta undervisningen!
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Jo, visst är det så att elektronen förlorar i energi. Men det är inte så att kloratomen på något sätt absorberar energi (så att den försvinner), utan den förlorade energin avges till omgivningen. Möjligen kan man tänka sig att kloridjonen får något högre rörelseenergi, men det är egentligen bara ett annat sätt att ange värme på - värme som så småningom ändå avges till omgivningen.
@johaneliasson91963 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Okej jag förstår! Tack så mycket för ditt svar!
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
@@johaneliasson9196 Håll till godo! 😊
@orkanenn66414 жыл бұрын
Hej, tänkte kolla lite om det du skrev 5:50 . Du skrev 2Na med tvåan innan vilket indikerar att det är två natriumatomer. Sedan skriver du Cl2 med en låg tvåa, jag förstod att de nu var klorgas. Men inte varför du har tvåan efter? Vad är det man tar 2 gånger, hela atomen?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
I klorgas sitter kloratomerna ihop två och två med en kovalent bindning. Vi kan skriva det Cl-Cl (där bindestrecket symboliserar den kovalenta bindningen), men enklare är att man skriver det Cl₂. Det betyder just att i klormolekyler sitter kloratomerna ihop två och två med en kovalent bindning. I natrium är det inte alls på det sättet. Därför får vi inte skriva Na₂, då natriumatomerna inte alls binder till varandra på det sättet, eller sitter ihop i "natriummolekyler" två och två. Eftersom det ändå behövs två natriumatomer i reaktionsformeln skriver vi en tvåa framför (som koefficient) för att visa att vi har just två natriumatomer: 2Na.
@willprytz2 жыл бұрын
Tack för dina fantastiska videos - mycket uppskattat! En fråga: Vid 9.25, hur blir CuSO4 helt plötsligt CU2+ och SO42-?? Vad jag ser på CuSO4 så är det en CU, men sen blir det Cu2+....?
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
Det är för att kopparsulfat är en jonförening som består av en kopparjon (Cu²⁺) och en sulfatjon (SO₄²⁻). Tillsammans bildar dessa två joner en oladdad jonförening (kopparsulfat) som vi skriver CuSO₄.
@willprytz2 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket! 👍
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
@@willprytz Varsågod så mycket! 😊
@alvabacklund72862 ай бұрын
Hej! Tack så jättemycket för alla dina videor, de är till jättestor hjälp! Nu har jag fastnat på en sak jag inte förstår som du kan svara på ifall du känner för det. I Natriumklorid blir det ju 2NaCl, vilket jag antog betydde att den enkelbindning som fanns i klorgasen nu är borta, dvs att kloratomerna splittrade på sig. Men i Magnesiumklorid skrivs det som MgCl2, betyder det att kloret fortfarande har sin enkelbindning då? Tolkas inte Cl2 som en gas då?
@MagnusEhinger012 ай бұрын
Nej, magnesiumklorid, MgCl₂, är en jonförening som består av magnesiumjoner (Mg²⁺) och kloridjoner (Cl⁻). Det den nedsänkta tvåan i "MgCl₂" visar är att det är dubbelt så många kloridjoner som magnesiumjoner i magnesiumkloriden. I magnesiumkloriden binder då magnesium- och kloridjonerna till varandra med jonbindningar. Jag tror att den här videogenomgången om jonföreningars namn och formel kan hjälpa dig att förstå ännu mer: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
@alvabacklund72862 ай бұрын
@@MagnusEhinger01 Hej, tack för svar! Ja men juste, glömde bort minustecknet och förvirrade bort mig själv lite 😅 Men i 2NaCl så står ju 2an framför Cl och i MgCl2 står 2an efter Cl, betyder det då att Cl-jonerna har olika bindningar i de olika jonföreningarna?
@MagnusEhinger012 ай бұрын
Nej, formeln för natriumklorid är faktiskt bara NaCl, utan någon tvåa framför. Det är när man skriver formeln för reaktionen mellan natrium (Na) och klorgas (Cl₂) som man den där tvåan dyker upp. Det är för att formeln för klorgas är just Cl₂, vilket betyder att i en klorgasmolekyl sitter kloratomerna ihop (med en elektronparbindning). För att det ska bli lika många av alla atomslag både till höger och vänster måste vi då låta två natriumatomer reagera med en klorgasmolekyl. Då bildas det två natriumkloridenheter enligt den här reaktionsformeln: 2Na + Cl₂ → 2NaCl Lägg alltså märke till att *var* tvåan sitter spelar stor roll för betydelsen! När tvåan är framför är det bara två stycken av det ämne som följer. När tvåan är nedsänkt och efter betyder det att atomerna hänger ihop med kovalenta bindningar, eller att de ingår i en jonförening.
@alvabacklund72862 ай бұрын
@@MagnusEhinger01 Ahh men juste, tack! Så i MgCl2 betyder det inte nödvändigtvis att Cl2 har en kovalent bindning utan att den bara helt enkelt ingår i en jonförening?
@MagnusEhinger012 ай бұрын
Helt riktigt! I MgCl₂ är det _inte alls_ någon kovalent bindning, utan magnesium- och kloridjonerna ingår i en jonförening. Och i den jonföreningen är antalet kloridjoner dubbelt så stort som antalet magnesiumjoner. 😊
@alvahildeland74642 жыл бұрын
Hej Magnus, vad skulle du säga är typiskt för salt? Alltså till skillnad från andra jonföreningar. Jättebra video föresten!
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
Det smakar gott och används i matlagning. Det är livsnödvändigt, vanligt förekommande, och inte särskilt reaktivt.
@georgeGG13 жыл бұрын
Hur menar du med att man kan bilda salt genom indunstning? Vad har koppar med det och göra? Kan du förklara sista delen i videon snälla
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Ja, här menar jag då ett sätt att bilda ett _fast_ salt på. Koppar- och sulfatjonerna finns redan i lösningen, men när vattnet avdunstar (och lösningen indunstar) blir det bara den fasta kopparsulfaten kvar.
@saacde3 жыл бұрын
Kan du hjälpa mig med frågan, "hur bildas en jonförening?", kan man bara säga att jonföreningar bildas genom att en metall reagerar med en halogen eller är det inte i alla situationer? Tack i förväg!
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Du har tur, för jag har en hel videogenomgång som handlar om hur jonföreningar bildas! 😊 Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-jonforeningar-bildas.html
@amandahultin41373 жыл бұрын
I exemplet där Na+Cl -> Na+ och Cl- så säger du att Na får åtta valenselektroner efter att den gett bort en till Cl, men i illustrationen är det åtta stycken hela tiden. Jag hängde inte riktigt med där.
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Hos natriumatomen är det hela tiden åtta elektroner i L-skalet. Innan reaktionen är det elektronen i M-skalet som är (den enda) valenselektronen. Efter reaktionen är M-skalet borta, och istället är det de åtta elektronerna i L-skalet som är valenselektroner.
@farahalizade-na19b382 жыл бұрын
@MagnusEhinger jag har en fråga som jag inte förstår riktig svaret på. Frågan är Vilken typ av föreningar klor oftast bildar (jonföreningar eller molekylförening)? Jag har svår att förstå någon förklaring till det alls. Tack i förväg
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
Det är vanligast jonföreningar, framför allt i kombination med metaller. Det beror på att klor har så pass mycket högre elektronegativitet än vad metaller har. Du kan lära dig mer om elektronegativitet i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html
@johannesnostell74534 жыл бұрын
kung
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
😊👑
@pierreg.49992 жыл бұрын
Hur vet man hur många atomer som ingår i en molekyl? tillexempel natrium har ju bara 1 natrium atom, men klor har 2 atomer per molekyl, väte har också 2. hur blir det med alla andra? tillexempel guld= vilken är den allmäna regeln för att bestämma hur många atomer ska de ha?
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
För det första brukar alla metaller och halvmetaller betraktas som atomära. Metaller är inga molekyler, så i ren form brukar de bara skrivas till exempel Na för natrium eller Au för guld. Även alla ädelgaserna (grupp 18) är atomära. Bland icke-metallerna är det lika bra att lära sig utantill att väte (H₂), kväve (N₂), syre (O₂) och alla halogenerna (F₂, Cl₂, Br₂, I₂ och möjligen även At₂ och Ts₂) är diatomära, det vill säga när de uppträder som grundämnen i ren form består de av två atomer sammanlänkade med en kovalent bindning. Jag går igenom varför det är så i min videogenomgång om kovalent binding, ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html För jonföreningar gäller att man ska kombinera ihop positivt och negativt laddade joner på så vis att de bildar en oladdad enhet. Kalciumfluorid, till exempel, består av kalciumjoner (Ca²⁺) och fluoridjoner (F⁻). För att de ska bilda en oladdad enhet behövs det två fluoridjoner för varje kalciumjon, vilket vi skriver CaF₂. Jag förklarar noggrannare hur man gör detta i min videogenomgång om jonföreningars namn och formel, ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
@pierreg.49992 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket detta förklarar nåt som jag har undrat länge.
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
@@pierreg.4999 Varsågod, skönt att jag kunde klara upp det!
@lolookphor8 ай бұрын
Hej, är din kemi 1 & 2 genomgång här på youtube komplett? Dvs. man kan använda sig av dem (istället för köpa böckerna) för att få godkänt betyg i kemi 1 & 2.
@MagnusEhinger018 ай бұрын
Ja, mina videogenomgångar i Kemi 1 och 2 är avsedda att vara kompletta. Det hindrar dock inte att det finns gott om lärare som tar upp mer än vad jag själv vanligtvis brukar gå igenom. Dit hör till exempel begreppen värmekapacitet, Gibbs fria energi och entropi. Därför måste du ändå höra med din lärare om vad som gäller för just er kurs.
@lolookphor8 ай бұрын
Tack för snabba svaret! Anledningen jag frågar är då jag vill läsa upp betygen på egen hand och istället göra prövningar.då det förmodligen är snabbare än att göra det via komvux.@@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger018 ай бұрын
@@lolookphor I så fall tipsar jag gärna också om min hemsida! Där hittar du alla mina videogenomgångar i Kemi 1 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner.html och Kemi 2 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner.html sorterade i logisk ordning, och massor med gamla prov att öva sig på också, både Kemi 1 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html och Kemi 2 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/gamla-prov.html Lycka till med dina prövningar! 😊
@bellabella91013 жыл бұрын
Hej Magnus! Hur skulle du formulera en regel om en en förening är en jon- eller molekylförening?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Såhär är den enklaste grundregeln: Om ett ämne består av endast metaller så är det en metall eller en legering. Om ett ämne består av en metall och en ickemetall (framför allt en metall och en halogen) så är det en jonförening. Om ämnet består av endast icke-metaller så är det en molekylförening. Men det finns några viktiga tillägg! Det finns en hel rad sammansatta joner som du också måste lära dig att känna igen. Om ämnet innehåller någon av de jonerna, så är det också en jonförening. De här jonerna kräver jag att mina egna elever ska lära sig namn och formel på utantill i Kemi 1: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html
@bellabella91013 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Ok men då är jag med! Tack för att du svarade och för länken! Ha en super påsk lov!🤩
@davebrush75912 жыл бұрын
Varför lägger du 9 elektroner i Na:s elektronformel när den har en valenselektron? Det borde väl bara vara en i formeln samma gäller för Mg, förstår inte varför man tar med L-skalet
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
I det här fallet gör jag det enbart av pedagogiska skäl. Det är för att betona att i natriumatomen fördelas elektronerna på tre elektronskal, nämligen K-, L- och M-skalen. Det betyder att elektronen i M-skalet är valenselektron. När natriumatomen oxideras och omvandlas till en natriumjon, Na⁺, blir det bara kvar elektroner i K- och L-skalen. Därmed blir elektronerna i L-skalet de nya valenselektronerna.
@linneag23373 жыл бұрын
Hej! Vad är skillnaden på redoxreaktion och jonbindning?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Vid en redoxreaktion är det en kemisk reaktion där det övergår det en eller flera elektroner från ett en atom till en annan. Då bildas det ofta (men inte alltid) joner. Jonerna kan sedan binda till varandra med jonbindningar. En redoxreaktion är alltså en slags reaktion, medan en jonbindning är en slags bindning som uppstår mellan två joner med olika laddning.
@korvcool4 жыл бұрын
Hejsan, skulle du kunna hänvisa vart periodiska systemet du använder finns att hitta?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Det periodiska systemet ser likadant ut över hela världen, så du kan använda vilket du vill. Det finns på t.ex. wikipedia - sv.wikipedia.org/wiki/Periodiska_systemet - eller ptable.com/ Just det jag använder är anpassat från www.mrbigler.com/documents/Periodic-Table.xls
@tahlascliparchive49332 жыл бұрын
Har du en video där du förklarar hur man skriver en netjonisk ekvation?
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
"Netjonisk ekvation" är en direktöversättning av engelskans "net ionic equation", och översätts egentligen bäst till nettoreaktion vid fällningsreaktioner. Det betyder att man tar bort alla åskådarjoner ur fällningsreaktionen, och har bara med de joner som bildar själva fällningen. Jag förklarar hur det går till i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/fallningsreaktioner.html
@tahlascliparchive49332 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tack!!
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
@@tahlascliparchive4933 Varsågod!! 😊
@user-mw1ye6gr9m9 ай бұрын
Hej Magnus. Jag klarade kemi 1 på 10 veckor distans, med stor hjälp av bland annat dina videos, och din hjälp i kommentarsfältet. Ville bara tacka. Vart skickar jag whiskeyn?
@MagnusEhinger019 ай бұрын
Så roligt att du klarade av kemin! 😄 Ingen whiskey behövs, det är tanken som räknas - och tanken att jag hjälpt dig på vägen gör mig väldigt glad!
@exolkpoptrashandsmstan28883 жыл бұрын
Snälla snälla jag har en jätte viktig fråga som jag behöver hjälp mig😭 hur kan kalcium och klor uppnå ädelgasstrucktur. Ca är en metall och Cl är en icke metall och tillsammans bildar dom en jonförening. Men problemet är att klor har 7 valenselektroner och kalcium har 2 och för att uppnå ädelgasstrucktur räcker det med 8 valenselektroner. Va gör man med den extra kalcium elektronen? Behöver hjälp 🥺
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Varje kalciumatom avger två elektroner, precis som du säger. När kalciumatomen oxideras, och då avges de två valenselektronerna: Ca → Ca²⁺ + 2e⁻ Precis som du säger har kloratomen 7 valenselektroner, vilket gör att varje kloratom kan ta upp en extra elektron. Eftersom kalciumatomen avger två elektroner behövs det också två kloratomer för att ta hand om de båda elektronerna. I en klormolekyl är det två kloratomer, Cl₂. Därför kommer den här reaktionen också att ske: Cl₂ + 2e⁻ → 2Cl⁻ Om vi kombinerar båda formlerna får vi vad som händer när kalcium reagerar med klor: Ca + Cl₂ → Ca²⁺ + 2Cl⁻ Oftast skriver vi dock ihop de bildade jonerna i formeln för jonföreningen. Då får vi istället den här reaktionsformeln: Ca + Cl₂ → CaCl₂
@exolkpoptrashandsmstan28883 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 tack så hemskt mycket! Nu kommer jag klara mitt prov. Vad skulle jag ha gjort utan din hjälp? 😭😭
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Lycka till på ditt prov! 😊👍
@exolkpoptrashandsmstan28883 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 tack 🤩🙏
@papichulo94143 жыл бұрын
Hur vet man om ett ämne är en jonförening genom att bara kolla på en formeln?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
För det första, om det är en förening mellan en metall och en icke-metall (särskilt en halogen) kan föreningen betraktas som en jonförening. För det andra, om man ser att det ingår sammansatta joner i föreningen, så vet man direkt att det är en jonförening. För att kunna se detta finns det en massa sammansatta joner som man helt enkelt måste lära sig utantill vilka de är, vilken formel de har och vad de heter. Jag har ställt samman en lista på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html
@amirelabidou394 жыл бұрын
Hej bara undrar om man kan kalla en Jonföreningen NaCl för en dipol då den har en negativ och en positiv sida
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Nej, eftersom jonerna inte binder till varandra i en molekyl, utan i en stor kristall, med massor av Na⁺- och Cl⁻-joner, kan man inte tala om att någon sida är mer positivt laddad än någon annan. Därför är NaCl inte någon dipol.
@amirelabidou394 жыл бұрын
Magnus Ehinger ahaaaaaa tack
@johanneskayaspennare55744 жыл бұрын
En fundering. Vad händer med dem grundämnen som har 4 valenselektroner?
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Kol bildar helst inga joner alls. Istället binder den vanligen till andra atomer med kovalenta bindningar, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html De andra ämnena i kolgruppen har fler elektroner, och också mer komplicerad elektronkonfiguration än den som ges av Bohrs atommodell, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html I korthet innebär den mer komplicerade elektronstrukturen att atomerna kan bilda positivt laddade joner av lite olika typer. Till exempel finns det både Pb²⁺- och Pb⁴⁺-joner.
@johanneskayaspennare55744 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 tack för svar
@martynaszmigielska90933 жыл бұрын
Hur fungerar det med alluminium och svavel?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
När aluminium och svavel reagerar oxideras aluminiumatomerna till aluminiumjoner (Al³⁺) samtidigt som svavelatomerna reduceras till sulfidjoner (S²⁻). När vi ska skriva formeln för aluminiumsulfid sätter vi samman så många aluminium- och sulfidjoner att det bildar en oladdad enhet. Därför blir formeln för aluminiumsulfid Al₂S₃. Jag förklarar mer utförligt hur man ger namn och formel för jonföreningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
@martynaszmigielska90933 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 tack, du gör mitt liv mycket bättre!!
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
@@martynaszmigielska9093 Tack själv! 😊
@ollecarlsson68014 жыл бұрын
Hur vet man vilka gaser som atomerna kommer två och två i? osv, du säger "Men i klorgas kommer alltid atomerna två och två" hur ska man ha koll på det??
@stephaniem37074 жыл бұрын
de som har 7 valenselektroner binder sig gärna till en annan med 7 valenselektroner med kovalent bindning. Det blir då två och två
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Jag brukar säga till mina elever att de måste lära sig utantill: Vätgas (H₂), kvävgas (N₂), syrgas (O₂) och alla halogenerna (i alla fall F₂, Cl₂, Br₂ och I₂, och kanske även At₂ och Ts₂). För en förklaring till varför det är så, se min videogenomgång om kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html
@madeleineforsberg809111 ай бұрын
Kan man alltså säga att i kemiska reaktioner pririteras ädelgasstruktur över neutral laddning?
@MagnusEhinger0111 ай бұрын
Nej, tyvärr är det inte så enkelt - det beror på vilken reaktion och vilka ämnen det handlar om. I många fall, framför allt när det är en alkalimetall eller en alkalisk jordartsmetall som reagerar med en halogen, är det dock precis så att de reagerande ämnena strävar efter att få ädelgasstruktur, oavsett vad jonerna får för laddning.
@rafidhuda91503 жыл бұрын
Vad påverkar en jonbindnings styrka?
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
Två saker: Laddningen på de ingående jonerna och jonernas storlek.
@melkervaltersson20643 жыл бұрын
2.44 Finns det någon regel om den blir positiv eller negativ ?
@melkervaltersson20643 жыл бұрын
2:44
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
@@melkervaltersson2064 Eftersom elektroner är minusladdade blir en atom som tar upp en eller flera elektroner också minusladdad. Om en atom istället avger en eller flera elektroner blir det kvar ett överskott på positiva laddningar.
@ebba.grhe00 Жыл бұрын
du skrev tvåan framför Na för två natrium men för två klor så skrev du 2 efter. varför? måste missat något för förstår inte riktigt det
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Det är för i klorgas hänger kloratomerna ihop "två och två" i klormolekyler. Det anger man genom att skriva en nedsänkt tvåa till höger, Cl₂. I natrium, som inte är en molekyl (utan en metall) sitter inte natriumatomerna ihop på det viset. Istället kan man betrakta de två natriumatomerna som separerade från varandra. Eftersom det ändå är två natriumatomer som deltar i reaktionen skriver vi tvåan framför natrium, 2Na.
@ebba.grhe00 Жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 tack så mycket !
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
@@ebba.grhe00 Varsågod så mycket! 😊
@momoistheone8153 жыл бұрын
broder walla!!
@fanvadostigt4 жыл бұрын
Magnus yeah yeah yeah
@alvahildeland74642 жыл бұрын
TACK
@MagnusEhinger012 жыл бұрын
VARSÅGOD! 😊
@majkenpettersson45294 жыл бұрын
Jag förstår absolut ingenting, dethär e så jävla onödigt o tråkigt, vad ska jag ha för användning av dethär? Man blir ju matt
@Maria-ed3jo4 жыл бұрын
Kolla inte på videon då?
@Shadow.behind.mountains3 жыл бұрын
Bärt Pettersson dem som har prov på det som mig😂
@fanvadostigt4 жыл бұрын
Tell me "Natrium elektroner" one more time daddy
@swedishdoge55664 жыл бұрын
Hälften är ju fake ju :(
@MagnusEhinger014 жыл бұрын
Vad var det som var fake, menar du?
@swedishdoge55664 жыл бұрын
Det var inget...
@supersebbe04143 жыл бұрын
Hej! Hur skulle man förklara indunstning med 1 mening? Jag förstod principen av det men är inte säker på hur man ska förklara den
@MagnusEhinger013 жыл бұрын
När en lösning indunstar, så avdunstar vattnet medan lösta partiklar stannar kvar.