Bortom Bohrs atommodell

[@MagnusEhinger01]

English-speaking or IB student? Check out the English version instead: kzbin.info/www/bejne/goClnqiqj72anNE 😊

[@saharrahmani8001]

Tack så mycket❤❤

[@MagnusEhinger01]

@@saharrahmani8001 You're welcome! 😊

[@k5y]

detta var mycket mindre förvirrande än vad min lärare visade, tack

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, skönt att höra att det gick att förstå!

[@k5y]

@@MagnusEhinger01 har du någon video om elektronkonfigurationer?

[@MagnusEhinger01]

@@k5y Visst har jag det! Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/elektronkonfigurationer.html

[@k5y]

@@MagnusEhinger01 tack så mycket

[@k5y]

@@MagnusEhinger01 en till fråga, är det något sätt orbatildiagramet där det överskrider N över M som kan påverka elektron konfigurationen?

[@antonsandberg5477]

Dina videos har hjälpt genom gymnasieåren och nu även på universitetsnivå! Stort tack

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, underbart att höra att de hjälper dig så långt! 😊

[@thebluesplash7214]

Magnus, jag har gått på gymnasiet i ungefär en termin nu och har tittat på dina videor i snart en månads tid. Du har lärt mig mer än vad mina lärare gjort på fyra månader. Jag är SÅ tacksam för att du gör det du gör och att du är den du är!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv - fortsätt plugga, fortsätt lära dig, för Sverige behöver fler duktiga kemister/biotekniker/biomedicinare/medicinare/biologer! 😊

[@turbulenttotoro]

Wow superbra video. Går i nian och det här förklarade en del av de frågor min lärare inte kunde svara på. Tack för hjälpen!

[@MagnusEhinger01]

Så bra, välkommen upp på gymnasiet och kemikurserna sedan till hösten! 😊

[@melissanyberg8893]

Tack så hemskt mycket!! Du förklarar det så himla bra!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! 😊

[@emilzetterqvist9310]

Dina videos är både intressanta och otroligt motiverande att fortsätta studera på!

[@MagnusEhinger01]

Tack, vad roligt att höra! 😊 Har du sett också att jag har en massa kompletterande material, till exempel gamla prov på min hemsida? ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html

[@gnrngkcntnf]

Tack så mycket! Fattade inte när vi gick igenom det i skolan men du förklarar det jättebra

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, vad roligt att höra att det gick att förstå! 😊

[@lavouche]

Kommer alltid tilbake til Magnus Ehingers videoer. Selv etter å ha begynt på universitetet :) Av alle som lager videoer synes jeg kanskje dine er de mest pedagogiske. Uten unødvendig bruk av animasjoner osv.

[@AligotiFilms]

mycket bra video tack för hjälpen!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, roligt att höra att den var till hjälp!

[@zxcvbnm12345678hj]

Yes!!!!! Du är tillbaka tack så mycket Magnus hoppas att lägger ur mer videos ❤❤❤❤❤

[@MagnusEhinger01]

Haha, jag var aldrig borta - bara en liten, liten paus! :-)

[@GOOBERINO69]

studerar apotekarprogrammet, den här videon lärde mig mer på 18 minuter än vad min lärare gjorde på 2 timmar

[@MagnusEhinger01]

Roligt att hör att jag kan hjälpa till vid högre studier också! ☺

[@-abbe-2721]

Bra video kungen!

[@MagnusEhinger01]

Tackar! 👑😊

[@Spursinhoo]

Fenomenalt bra video.

[@MagnusEhinger01]

+SpursBoy620HD Tack så mycket!

[@lemao9995]

Älskar dina videos! Tack!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, det är ett nöje! 😊

[@bayanalturkmany5773]

Du är så himla duktig på att förklara och förtydliga saker. Jag önskar om du har videon på lite avancerad kursen typ på universitets nivå. För att nu har jag kemi kurs på universitet och det är så dåligt på att hitta information på svenska. Tack iför hand !

[@MagnusEhinger01]

Tack ska du ha! Tyvärr är det ju så att jag bara undervisar på gymnasiet, så därför har jag inte några videogenomgångar på högre nivå…

[@bayanalturkmany5773]

@@MagnusEhinger01 Jag har alltid tittat på dina videor i biologi och kemi när jag var i gymnasiet och jag återkommer till de även när jag började plugga i högskola. Tack så mycket! Jag önskar dig stort lycka till :)

[@MagnusEhinger01]

@@bayanalturkmany5773 Tack själv, lycka till med högskolestudierna! 😊

[@bayanalturkmany5773]

@@MagnusEhinger01 Tackar

[@genosthecyborg443]

11:33 kung !!!

[@MagnusEhinger01]

👑😊

[@heavenlytingles1275]

Finns det nobel pris för youtubevideos? För isf borde det gå till dig haha. Nej men dethär hjälpte otroligt mycket, tack!

[@MagnusEhinger01]

Haha, tack själv! Jag tror inte KZbin har något "education awards", men det räcker bra för mig att veta att jag får hjälpa så många med kemin (och biologin)! 😊

[@elmaze5895]

Hej Magnus! Fantastiska videos. Undrar dock vid 5:19 ifall du verkligen menade 2st orbitaler eller kan det vara 4st?

[@svens3612]

Hur kommer det sig att Bohrs model fungerar bättre för väte än till exempel natrium?

[@MagnusEhinger01]

Det är för att väteatomen bara har en enda elektron. Därmed blir det mycket enklare att beskriva hur den beter sig än alla 11 elektronerna i en natriumatom.

[@theasandberg687]

Hur blir det om elektronerna i 3d orbitalen oxideras? - förflyttas elektronerna från 4s skalet till 3d då och n-skalet försvinner? Eller blir 3d tom?

[@MagnusEhinger01]

Att en atom oxideras innebär att en eller flera elektroner elektroner avges helt och hållet. När atomen oxideras är det alltid elektronerna med högst energi (de som är längst ut) som avges först. Det är alltså elektronerna i 3d-orbitalerna som avges först, innan elektronerna i 4s-orbitalen avges. Lägg märke till att när vi kommer till 3d-orbitalen, så är det de första övergångsmetallerna, det vill säga från Sc-Zn. När de oxideras är det alltså elektroner i 3d-orbitalerna som avges. Kalcium, med atomnummer 20, har två elektroner i 4s-orbitalen och inga elektroner i 3d-orbitalerna. Det är dessa två elektroner som avges när en kalciumatom oxideras.

[@bayanalturkmany5773]

Har du videon på molekylorbital och hybridisering?

[@mejauhrbom4065]

Hur vet jag att det tillexempel finns 5 stycken 3d orbitaler?

[@MagnusEhinger01]

Det är för att d-orbitalerna alltid är fem till antalet.

[@mejauhrbom4065]

Magnus Ehinger menar du då att s-orbitalerna alltid är 1 till antalet och p-orbitalerna alltid är 3?

[@MagnusEhinger01]

@@mejauhrbom4065 Ja, så är det.

[@zxcvbnm12345678hj]

Kan du lägga ut mer videos eller. Det är tråkigt plus att snart kommer vi att ha kurs prov kemi 1

[@MagnusEhinger01]

mohammed filip Sorry, nu kommer det inte fler videor på ett tag. Slutet på läsåret närmar sig, och jag har helt enkelt inte tid att göra fler just nu. :-(

[@zxcvbnm12345678hj]

Ahhh men det är lugnt ibland blir det så 😢

[@MagnusEhinger01]

mohammed filip För repetition inför kursprovet i Kemi 1 kan jag dock rekommendera hela min spellista för Kemi 1: kzbin.info/www/bejne/nmLCoHuvZZubsLM Ladda med popcorn och cola, så har du video för en hel kväll eller två! ;-)

[@zxcvbnm12345678hj]

Tack

[@noella.r1]

hur vet man att det får plats 10 elektroner i 4d orbitalen? N-skalet får plats med 32 elektroner, men hur fördelas elektronerna? på alla p-orbitaler får det max plats 10 elektroner eller?

[@MagnusEhinger01]

Alla d-orbitaler är fem till antalet. Eftersom varje orbital kan hålla två elektroner, får det maximalt plats tio elektroner i d-orbitalerna. I N-skalet fördelas elektronerna enligt följande: 4s: 2e⁻ 4p: 6e⁻ 4d: 10e⁻ 4f: 14e⁻ I p-orbitalerna i varje skal får det plats maximalt sex elektroner.

[@raphaelkingen6945]

Hur många elektroner får det plats i D?

[@MagnusEhinger01]

Det får plats 10 elektroner i d-orbitalerna.

[@saharrahmani8001]

Det blir bättre om man kunna se texten också medam du pratar. För att jag inte kan svenska så bra.

[@MagnusEhinger01]

Det är tyvärr ganska mycket extra jobb att lägga in undertexter till videogenomgångarna, så därför har jag inte gjort det än. Mitt tips till dig är istället att pausa, backa och se om när det är något som du tycker var svårt att förstå - vare sig det var på svenska eller på "kemiska". 😉

[@philipT8989]

oj detta kapitel var verkligen rörigt

[@MagnusEhinger01]

Just det här med orbitaler brukar betraktas som överkurs i Kemi 1, så om inte din lärare har sagt något annat kan du nog hoppa över det om du vill.

[@philipT8989]

rörigt men spännande, får läsa i boken också och kolla flera ggr på video så sitter det. ska få högsta betyg så behöver övergripande kunskaper, tack för video

[@Peter_1986]

Tror att sånt här brukar kallas för "valence bond theory" på engelska. Det finns också en annan teori som kallas för "molecular orbital theory", och det handlar om att elektroner från två atomer kombineras i bindningar och antibindningar på olika ganska krångliga sätt, och bindningsstyrkan beror sen på hur många fler bindningar man har jämfört med antibindningar. Den teorin kan man använda för att exempelvis förklara varför flytande syre har magnetiska egenskaper, trots att strukturformeln för den molekylen påstår att den inte borde ha det.

[@VilleVikestam]

yo

[@eliaselwin1327]

Bra video! Jag undrar hur man ska komma ihåg hur många av varje orbital det är på varje skal?

[@MagnusEhinger01]

Jag tror att du kan tänka såhär, att för varje elektronskal ökar antalet orbitaltyper. Med det menar jag att i N-skalet finns bara en s-orbital, i K-skalet finns s- och p-orbitaler, i L-skalet s-, p- och d-orbitaler och så vidare. Den innersta orbitaltypen (s) innehåller endast en orbital. Nästa orbitaltyp (p) innehåller tre orbitaler, d innehåller fem orbitaler och så vidare.

[@eliaselwin1327]

Tack för hjälpen!

[@kristianstrid6738]

@@MagnusEhinger01 Mycket bra genomgång även för fysikstudenter, Magnus! Man kan ha nytta av att veta att ml-kvanttalet i en orbital (nl) kan anta heltalsvärden från -l, -l+1, .....,0, ....,l. Vilket blir 2l + 1st. Ex. s har l=0 vilket ger 2*0+1 =1 p har l=1 vilket ger 2*1+1 =3 o.s.v..

[@MagnusEhinger01]

Tackar! Ja, det stämmer ju, men så djupt går vi aldrig i kemin… 😉