Syrakonstanten Ka

[@Martin-tz4kz]

Tack för allt ditt arbete! Du skulle inte kunna ana hur mycket du hjälper sveriges studenter.

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! 😊 Dina och och andras glada kommentarer gör att jag nog anar att det är till stor hjälp ändå…! 😉

[@MRminiMies16]

@@MagnusEhinger01 Det hjälper även också finlands studenter! ;)

[@MagnusEhinger01]

@@MRminiMies16 Härligt att jag får hjälpa vårt broderfolk också! 😊

[@martajuhlin-dannfelt6161]

Mannen myten legenden

[@gabrielkarlsson9379]

Hej igen! Jag har en fundering: Hur ska man egentligen utifrån informationen man får veta att koncentrationen 0,1 M för ättiksyran gäller INNAN reaktionen (protolysen)? Detsamma fråga gäller för exempeluppgift 3.1 i din bok kemi 2 (som i princip är samma uppgift som den i videon) :) I boken så är den enda informationen man får att: "I en 0,1 M lösning av ättiksyra är pH = 2,88" Beräkna ättiksyrans Ka.

[@MagnusEhinger01]

Egentligen finns det inget "innan" eftersom ättiksyran protolyseras i samma stund som den blandas med vattnet. I själva verket är det totalkoncentrationen det handlar om, men det hjälper att tänka på det som att det är koncentrationen "innan" protolys. Den koncentrationen blir nämligen exakt densamma som totalkoncentrationen.

[@brahm2157]

magnus lite snabb fråga varför tar du Ph värdet 2,87 och ställer in det just på Väte atomen eller spelar det ingen roll på vilken du ställer in den i?

[@MagnusEhinger01]

Det är för att pH är just ett mått på vätejonkoncentrationen, [H⁺].

[@RAFAHRORO-s1k]

Men om vi har värdet på pKa och koncentrationen hur ska vi kunna beräkna pH??

[@MagnusEhinger01]

Ah, en klassisk provfråga! 😉 Då får man utgå från koncentrationen, och anta att _x_ M av syran omvandlas och blir till vätejoner. Sedan får man sätta in _x_ i uttrycket för Ka: Ka = x²/(c - x) Fast det är nog enklare att förklara med hjälp av en video! I den här uppgiften har en uppgift som handlar om just det som du frågar om: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/laborationer-och-ovningar/losningar-till-ehinger-kemi-2-na-forlag/kapitel-3.html#o3.10

[@coolroten98]

Hej! Jag undrar om man behöver kunna pka, pkb och pkw i kemi 1 eller om det bara ingår i kemi2?

[@MagnusEhinger01]

Om man ska följa vad Skolverket skriver om centralt innehåll i Kemi 1- och Kemi 2-kurserna, så ska det ligga i Kemi 2. Det är nämligen i den kursen som man tar upp kemisk jämvikt. Sedan är det inte alla läromedelsförfattare (eller lärare) som håller med, så de tar upp det i Kemi 1 i alla fall…

[@lekino514]

@@MagnusEhinger01 Hade precis tänkt att ställa samma fråga ;) Min bok (kemi 1) tar inte upp detta, får bara hoppas att det inte kommer på provet. Skulle det mot förmodan nu göra det, är det väl inget som kan betygsättas. Tycker det verkar högst orimligt att något som inte ens, enligt skolverket, är med i kursen skall ha en inverkan på betyget. Är lite ambivalent om jag ska trycka in detta i huvudet två dagar innan provet då min lärare hänvisat till uppgifter som frågar efter syrakonstanten eller om jag ska spara det till nästa år, med risken att det kommer på provet och att jag då inte kan det.

[@JT-cx3ky]

Hej Magnus, hur kan man beskriva vad pKa är egentligen, jag vet att det är den negativa logaritmen av ka men vad är det egentligen som är grejen med pKa?

[@MagnusEhinger01]

Ka är ett mått på syrans styrka, vilket man kan använda för att beräkna pH i olika lösningar. pKa är ett enklare sätt att skriva det på, då man slipper en massa "·10⁻⁻³" och liknande. Du kan betrakta "p" i "pKa" eller "pH" som en matematisk operator, som helt enkelt betyder "-lg". Det betyder att Ka och pKa bara är två sidor av exakt samma mynt, precis som att [H⁺] och pH båda är ett mått på koncentrationen vätejoner i en lösning.

[@JT-cx3ky]

@@MagnusEhinger01 taaaaack du är för bra

[@MagnusEhinger01]

@@JT-cx3ky Varsågod! 😊

[@taekooklovekyn6337]

Hej, jag fattar inte den sista biten om pKa. Asså om man inte vet värdet på Ka ska man ta negativa logaritmen av det eller vad menar du exakt?...vad använder man dessa sambanden till?

[@MagnusEhinger01]

Ka är ett mått på syrans styrka, vilket man kan använda för att beräkna pH i olika lösningar. pKa är ett enklare sätt att skriva det på, då man slipper en massa "·10⁻⁻³" och liknande. Du kan betrakta "p" i "pKa" eller "pH" som en matematisk operator, som helt enkelt betyder "-lg". Det betyder att Ka och pKa bara är två sidor av exakt samma mynt, precis som att [H⁺] och pH båda är ett mått på koncentrationen vätejoner i en lösning.

[@xabdab]

Hur vet man att man ska skriva 0,100 för HAc, före protolys, i tabellen?

[@MagnusEhinger01]

Därför att det var det jag utgick från i uppgiften (se från 2:59 i videogenomgången).

[@ibrahimrafeq6590]

Hej Magnus, varför har Ka och Kb enheten mol/dm3. Vad är det ENHETEN egentligen innebär. Innebär det att ex koncentrationen HAc är 1,7x10^-5 M vid jämvikt av HAc? Eller vad innebär det, om man ”visualiserar sig det”?

[@MagnusEhinger01]

Syrakonstanten och baskonstanten får enheten mol/dm³ = M eftersom den definieras som två koncentrationer delat med en tredje. Det ger oss enheten M·M/M=M. Men vad betyder den där enheten egentligen? Ja, när vi talar om något med enheten M, så vill man ju gärna tänka sig att att det svarar på frågan "koncentrationen av vadå?". Men liksom enheten för andra jämviktskonstanter, som kan vara till exempel både M⁻¹, M² eller enhetslös, så betyder egentligen inte syra-/baskonstantens enhet någonting alls. Den behöver bara var där av algebraiska skäl, så att om man till exempel räknar ut [H⁺] med hjälp av syrakonstanten, så blir det rätt enhet på slutet när man gör sina beräkningar.

[@ibrahimrafeq6590]

Ahaaaaaa det är DÄRFÖR som många andra engelska videos inte skriver ut den eftersom den bara betraktas som en storhet. Men att man skriver ut enheten ibland för att man ska få rätt i sina beräkningar när algebran talar för sig själv. Då kan man väl bara betrakta den som ett förhållande mellan protolyserade och oprotolyserade syra/bas?

[@MagnusEhinger01]

@@ibrahimrafeq6590 Ja, så kan man betrakta den. Jag kräver av mina egna elever att de ska ha med enheterna i sina beräkningar, men jag vet att inte alla lärare är lika strikta.

[@MagnusEhinger01]

@Jack Jansson Tackar! 😊 Och jag älskar lika mycket alla som vill lära sig kemi (och biologi)! ❤️

[@alexandery8508]

vad är pKa och Ka formlerna? Kan vi räkna ph utav dem?

[@MagnusEhinger01]

pKa = -lg(Ka) Ja, det går utmärkt att beräkna pH i en lösning med hjälp av pKa. Jag beskriver några exempel i videogenomgången ovan, men tar även upp det i min videogenomgång om joners protolys (ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/syror-och-baser/joners-protolys.html) och om buffertar (ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/syror-och-baser/buffertar-kemi-2.html)

[@alexandery8508]

Hej Magnus! Jag har en uppgift som jag sitter fast vid. Nämnligen den här: Du vill ta reda på en saltsyras koncentration genom en syra-bastitrering med natriumkarbonat. Du tar 20,0 ml av saltsyran och titrerar med den 0,200 mol/dm3 natriumkarbonat lösningen. Det behövdes 10,5 ml lösning av natriumkarbonat för att neutralisera syran. Beräkna koncentration hos saltsyran. Ha du någon videoklipp som visar det korrekta sättet att teckna olika beräkningar? Och, svavelsyra protolyseras i två steg, betyder det att jag multiplicerar koncentrationen med två? och på vilket sätt gör man fel beräkning på miniräknare? följde inte med i videoklippet.

[@dariyasarrandi4408]

V1 * C1 = V2 * C2 --> 20 * C1= 10.5 * 0,200 --> 20 * C1 = 2,1 --> C1=2,1/20 --> C1=0,105 mol/dm3 Alltså saltsyrans (HCl) koncentration är 0,105 mol/dm3

[@solna3]

I love u man, you saved me twice

[@MagnusEhinger01]

I'll save you anytime! 😊

[@myway7621]

Hej Magnus! Har du boken syntes kemi 2? Har nämligen en fråga att ställa dig.

[@MagnusEhinger01]

Nej, tyvärr har jag inte det. Men du kanske kan ställa frågan i alla fall?

[@myway7621]

@@MagnusEhinger01 hur stor är oxoniumjo koncentrationen i en vattenlösning av natriumhydroxid NaOH med koncentrationen 0.0050 mol/dm^3? Lösningens temperatur är 25°C. Lösning: natriumhydroxid löses i vatten enligt formeln: NaOH(s) ----> Na^+(aq) + OH^-(aq) 0,0050 mol NaOH (är ekvivalent med) 0,0050 mol OH^-. Vad jag vet så kan man inte dra ekvivalens metoden alltid mellan produkter och reaktanter. Annars skulle det ju varit hur lätt som helst. Men när kan man använda ekvivalens mellan produkter och reaktanter? Finns det regler för det?

[@MagnusEhinger01]

@@myway7621 Jovisst, du måste alltid använda dig av någon form av ekvivalens för att kunna jämföra substansmängden produkter och reaktanter med varandra. I det här fallet får man då att [OH⁻] = 0,0050M. För att komma åt lösningens pH måste du beräkna pOH (då pOH = -lg[OH⁻]) och sedan utnyttja sambandet pH + pOH = 14,00.

[@myway7621]

@@MagnusEhinger01 så ekvivalens metoden fungerar alltid, vid alla reaktioner som finns och vid jämvikt också?

[@myway7621]

@@MagnusEhinger01 men är inte pOH = 14-pH

[@omarsheikhslemanosteranggy4531]

Hade du kunnat förklara vad pKa är?

[@MagnusEhinger01]

Allra sist i den här videogenomgången (vid 7:53) gör jag det. Det är egentligen inte svårare än att pKa = -lg(Ka), på samma sätt som när man beräknar pH = -lg[H⁺]. Men vad är pKa _egentligen?_ Ka är ett mått på syrans styrka, vilket man kan använda för att beräkna pH i olika lösningar. pKa är ett enklare sätt att skriva det på, då man slipper en massa "·10⁻⁻³" och liknande. Du kan betrakta "p" i "pKa" eller "pH" som en matematisk operator, som helt enkelt betyder "-lg". Det betyder att Ka och pKa bara är två sidor av exakt samma mynt, precis som att [H⁺] och pH båda är ett mått på koncentrationen vätejoner i en lösning.

[@laggaking]

Kung 👑👑👑

[@MagnusEhinger01]

Tackar! 😊

[@maxh.3426]

Skolverket borde ge magnus en miljon eller nåt för hans arbete

[@MagnusEhinger01]

Haha, tackar! Jag har redan fått Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris 2016 (www.kva.se/nyheter/arets-lararpris/) och Gunnar Starck-medaljen 2019 (kemisamfundet.se/gunnar-starck-medaljen-till-magnus-ehinger-2019/) så jag har fått gott om erkännande för mitt arbete. Och massor med glada kommentarer från elever som dig, till exempel! 😊

[@user-fu2wb3ot4r]

Varför (H) = 10 -pH

[@MagnusEhinger01]

Detta har att göra med hur man ursprungligen har definierat pH, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/syror-och-baser/ph-skalan-hur-man-beraknar-ph.html

[@sherylastrom4647]

En fråga: Ändringen i tabellen för [HAc] är -0,0013. Varför gångras inte den med 2 då både [H+] och [Ac-] tillsammans är 2 x 0,0013 ?

[@MagnusEhinger01]

Det är för att mängdförhållandena är 1:1:1 i reaktionen. Men vad betyder då det? Jo, låt säga att du har _en enda_ molekyl HAc. Om du monterar isär den, så kommer du att få en enda H⁺-jon och en enda Ac⁻-jon. Det betyder i sin tur att om du monterar isär 0,0013 mol HAc-molekyler, så kommer det att bildas 0,0013 mol H⁺-joner _och_ 0,0013 mol Ac⁻-joner. OK?

[@sherylastrom4647]

@@MagnusEhinger01 Att mängdförhållandena är 1:1:1 makes sence, den ser jag. Hade lite svårt att förstå föklaringen i början men nu gick det in . Tusen tack för svar! :)

[@MagnusEhinger01]

@@sherylastrom4647 Varsågod, vad skönt att det klarnade! 😊

[@gabrielkarlsson9379]

Hej! Varför är det just ett a i Ka? Står det för något speciellt?

[@gabrielkarlsson9379]

Hmm jag gissar förresten på att det står för "acid"? :)

[@MagnusEhinger01]

@@gabrielkarlsson9379 Exakt så, _acid._ Och "b" i "Kb" står för _base._

[@gabrielkarlsson9379]

Hej! =) Vill bara kolla så jag förstått det rätt: anledningen till att man tagit fram så man kan räkna ut pKa utifrån värdet på Ka, är att Ka brukar bli en väldigt liten siffra, så det är smidigare att uttrycka det i pKa? Precis som det är otympligt att räkna siffrorna för vätejonskoncentrationen, men smidigare att uttrycka det i pH?

[@MagnusEhinger01]

Ja, precis så är det.

[@user-mw1ye6gr9m]

Hej Magnus. Jag har fått i uppgift att räkna ut pH-värdet på bland annat 0,01M ättiksyra. Är det någonting jag måste använda syrakonstanter för att få fram? Jag hittar det inte i din kemi 1 bok, så jag undrar, hör det verkligen till kemi 1?

[@user-mw1ye6gr9m]

Även ammoniaklösning?

[@MagnusEhinger01]

Nej, det skulle jag definitivt placera i Kemi 2. Jag dock vet att det finns en del litteratur som fortfarande tar upp det i Kemi 1. Du kan ju alltid fråga din lärare om hen tycker att det hör till Kemi 1 eller Kemi 2, och vilka formuleringar i kursplanen som i så fall ligger till grund för detta.

[@user-mw1ye6gr9m]

@@MagnusEhinger01 Tack, som alltid, att du tar dig tid!

[@MagnusEhinger01]

Såklart jag gör! 😊

[@user-mw1ye6gr9m]

@@MagnusEhinger01 Tack, det verkade lösa sig! Har ännu en fråga, ska ställa den utan någon större kontext. I en uppgift ställs frågan varför natrium är markerad med orange färg, och koppar med grön. Har det med färg/emissionsspektrat att göra? Sökte lite på nätet och såg att de brinner i orange respektive grön färg. Det här kanske tillhör kapitlet termokemi? Har inte hunnit dit än- MVH!

[@brutosilversked]

Hur fick du det till 0.098 M?

[@MagnusEhinger01]

Var i videon (vilken tid) menar du då?

[@brutosilversked]

@@MagnusEhinger01 5:30.

[@MagnusEhinger01]

@@brutosilversked Tänk på att använda alla decimalerna: Jag tar 0,100M - 0,00134896M = 0,09865104M.

[@brutosilversked]

@@MagnusEhinger01 Tack så jättemycket.

[@MagnusEhinger01]

@@brutosilversked Varsågod! 😊

[@rawanjalilati4003]

Hej Magnus! Skulle du kunna förklara uppgift 3.8 från din bok? Det hade varit super snällt 🥺

[@melius0]

Nääää