Stökiometri: Massan bevaras

Läs mer om stökiometri och hur massan bevaras vid kemiska reaktioner på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...

[@MagnusEhinger01]

English-speaking or IB student? Check out the English version instead: kzbin.info/www/bejne/mJ-llIFsd62IjKc 😊

[@herminator1613]

Du förtjänar nobelpris Magnus, bästa pluggkanalen på youtube!

[@MagnusEhinger01]

Tack ska du ha, faktum är att jag fick Kungliga VetenskapsAkademiens lärarpris 2016! 😉

[@kevintahwildaran5593]

Galant asså, förstår mängdförhållandet, hur man ska tänka vid balansering och en simpel effektiv metod för att beräkna massan med hjälp av mängdförhållandet! Tack ska du ha, Magnus!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, härligt att höra att den gick att förstå! 😊

[@victorslentemlgy6888]

Tack min broder Mange, big ups G🐐❤

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! 😊 (Fast jag föredrar "Magnus"…)

[@FSandberg]

Dom här lektionerna är så bra att du skulle kunna ersätta varenda kemilärare i den svenska skolan.

[@MagnusEhinger01]

Tackar! 😊 Fast jag tror ändå du har fel: Det behövs alltid en kemilärare i det fysiska klassrummet också, en som stöttar och hjälper, som visar hur man labbar och så vidare!

[@josefinlundstrom5672]

vet du vad som händer när de alkaliska jordartsmetallerna magnesium, kalcium, strontium och barium reagerar med CO3 2- och vad reaktions formlerna blir?

[@MagnusEhinger01]

De alkaliska jordartsmetallerna reagerar inte särskilt bra alls med karbonatjonen, eftersom den är ett dåligt oxidationsmedel (den kan inte ta upp fler elektroner). Men kanske menar du vilka salter som bildas av joner av de alkaliska jordartsmetallerna och karbonatjonen? Om vi tecknar den alkaliska jordartsmetallen M, så blir dess jon M²⁺ eftersom alla alkaliska jordartsmetaller har två valenselektroner. Därför blir formeln på jonföreningen MCO₃, där "M" alltså kan ersättas med vilken som helst av de alkaliska jordartsmetallerna.

[@karl-johanmorne5736]

Hej Magnus! Är en reaktions mängdförhållande det samma som en reaktions ekvivalenta substansmängder?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det skulle jag nog säga. Fast helst skulle jag säga att substansmängdsförhållandet anger de ekvivalenta substansmängderna i reaktionen. 😉

[@karl-johanmorne5736]

@@MagnusEhinger01 Vad skulle man gjort utan dig

[@Ffff_q]

Hej Magnus, jättebra video men jag är lite förvirrad vilken ordning jag ska kolla på videorna så att jag kan koppla allting.

[@ikhlaasahmed6591]

N R känns samma sak

[@MagnusEhinger01]

Då är nog det enklaste sättet att gå till min hemsida, där jag har sorterat alla videogenomgångarna i ordning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri.html

[@Ffff_q]

Magnus Ehinger ok tack så mkt!

[@killahsaman]

Vad gör jag här på helgen, jag pluggar inte ens kemi.

[@lspd5916]

wille hawk haha

[@aweha]

Lite smartare, lite bättre!

[@fanvadostigt]

Harim

[@leenalkhatib6347]

Vad för tips hade du kunnat ge inför kursprov i kemi 1?

[@MagnusEhinger01]

Mitt första tips är alltid såhär: Sov gott! Det är det absolut bästa du kan göra kvällen innan det är dags för ett stort prov, snarare än att råplugga in i det allra sista. 🙂 För det andra, de tuffaste frågorna handlar ofta om kemisk bindning och hur "lika löser lika". Därför är det viktigt att ha koll på. Det brukar också vara med någon beräkningsuppgift där man måste ta hänsyn till begränsande reaktanter eller utbyte. Det tredje som det gärna kommer A-uppgifter på, det är termokemi, där man måste ha koll på vad som händer ur energisynpunkt när bindningar bryts eller uppstår.

[@leenalkhatib6347]

@@MagnusEhinger01 tack så jättemycket🙏🏻🙏🏻🙏🏻🙏🏻

[@MagnusEhinger01]

@@leenalkhatib6347 Lycka till på ditt kursprov! 😊

[@prrkarl5054]

Hur vet man vad som bildas efter olika reaktioner?

[@MagnusEhinger01]

Som kemist kan man aldrig vara riktigt säker på vad som bildas, utan man måste analysera sina reaktionsblandningar för att ta reda på vad som bildades. Det finns dock några grundregler som man kan hålla sig till. 1) När kolväten eller föreningar med bara kol, väte och syre förbränns (reagerar med syre) bildas alltid koldioxid och vatten. 2) När lösningar av jonföreningar blandas samman kan det uppstå svårlösliga salter. Vad som bildas då kräver lite längre svar, så det bästa tror jag är att du kollar på min videogenomgång om fällningsreaktioner: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/fallningsreaktioner.html 3) När det sker en redoxreaktion mellan en metall av ett slag och en metalljon av ett annat slag kommer metallen att oxideras till en metalljon, medan metalljonen reduceras till en metallatom. Detta kanske man också behöver en lite längre förklaring till, se min videogenomgång om att metaller är reduktionsmedel: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/metaller-ar-reduktionsmedel.html

[@emmapersson5880]

En lämpligt lösningsmedel till PCl3 ?

[@MagnusEhinger01]

Du måste först tänka på vad som händer med molekylen om den löses i exempelvis vatten eller ett opolärt lösningsmedel. Pröva!

[@emmapersson5880]

Jag vet inte, i vilken video eller vad ska jag göra för att kunna förstå principen !

[@emmapersson5880]

Och jag har även en till fråga, när ska man subtrahera pH med 14:00 och när ska man subtrahera subatansmängderna med varandra aså överskott eller så vid pH av blandning?

[@MagnusEhinger01]

För att förstå måste du lära dig om hur "lika löser lika" (ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/5578-lika-loser-lika.html). Men för att förstå *varför* lika löser lika måste du ha hela den kemiska bindningsläran med dig. Du hittar alla mina videogenomgångar om det på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning.html.

[@MagnusEhinger01]

Det beror på vad det är man vill räkna ut. Eftersom pH + pOH = 14,00 (vid 25°C) kan du alltid använda det sambandet för att beräkna [H⁺] om du känner [OH⁻] och vice versa.

[@fabiansjunneson4154]

Schysst Mange

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! (Fast jag föredrar "Magnus"…) 😊

[@kamilahkhademi7518]

Hej Magnus! Jag tror det står lite fel i tabellen i videon under 3:22 tiden. Jag tror två väte molekyler och ett syra molekyl ger två vatten molekyl men inte två par vatten molekyler. 2*H2 + O2 = 2*(H2O). I tabellen står två par vatten molekyler som är fel, det ger ett par. För att vatten molekyler inte byggs av lika antal av varje atom. En vatten molekyl byggs av "två väte atom och en syre atom". Detta gäller resten av samma tabell.

[@MagnusEhinger01]

Tack för din kommentar, men nej - tabellen är faktiskt korrekt. Det som är det viktiga här är mängdförhållandena i reaktionen, nämligen att det behövs hälften så många syremolekyler som vätemolekyler som och då bildas det lika många vattenmolekyler som det är vätemolekyler från början. Om vi startar med 2 par vätemolekyler (fyra vätemolekyler) så behövs det 1 par syremolekyler (två syremolekyler) för att allt ska reagera. Då kommer det att bildas 2 par syremolekyler (fyra syremolekyler).