What happens to the train at the terminal?

[@truckdriver1982]

Kul, informativ och lite nördig...precis som jag gillar de 😁😁

[@377Pro]

Roligt och intressant att se. Som gammal spårvagnsförare är det roligt att se från- och tillkoppling också :)

[@yonassemere8625]

😊ut😅 min😊😅😅😅

[@henriklewenhagen9174]

Tack för en spännande, informativ video! 😎

[@johnnybuss5637]

Tack för en informativ film, mycket intressant.

[@RKMa64]

Informativt och kul att se😎

[@AlexKall]

Riktigt bra video och förklaring, intressant!

[@AlexEhn]

Otroligt bra och tydlig video! Kul!

[@jan-akemagnusson4559]

Mycket intressant! Mer sånt!

[@mikaelhammarlund5058]

Ajabaja inte dra i kabeln på signalledningen, kontakten ska det vara!

[@lennartsturesson1888]

Och inte kasta kablar med kontakter

[@lj196666]

Hjälmen😮😮😮

[@oshag3670]

Yes i really want to know what happens on the slutstation

[@carl-gunnarhillefors7612]

Vissa länder i Europa har högre högspänning t ex Dk har 25kV 50Hz, då Se har 16kV 16 2/3 Hz så kan svenska lok/motor-vagnar inte köras utanför Sveriges o Norges gränser? Kopplen börjar väl bytas ut till automatkoppel med krok (typ nuv spårvagnskoppel) som f.ö redan används i USA och Kanada samt i gamla öststaterna.

[@ThomasTydal]

Loken/motorvagnarna behöver konstrueras så de klarar båda strömsystemen för att kunna åka över till Danmark. X31 (Öresundståg), X2 (X 2000) och en del moderna lok (används bland annat för godståg och Snälltåget till Berlin) klarar det, men de flesta funkar bara i Sverige och Norge. För att kunna korsa gränsen krävs också att fordonet är utrustat med danskt tågskyddssystem samt att föraren kan danska och har utbildning för att köra tåg i Danmark.

[@bengtjohnsson6683]

Gud välsigne dig

[@j.k.1198]

Varför använder man inte AFM7 längre? De skulle passa på Uppsalapendeln.

[@ThomasTydal]

På Uppsalapendeln brukar man köra 10 vagnar och då passar inte AFM7 så bra. Bättre acceleration med två lok. Den sista tiden den användes gick den därför inte på Uppsalapendeln utan på Svealandsbanan med bara 5-7 vagnar. AFM7 används inte som manövervagn längre främst på grund av att den kräver särskild utbildning och med bara tre exemplar av manövervagnen var det svårt för alla med utbildning att bibehålla den eftersom de körde så sällan.

[@j.k.1198]

Thomas Tydal ok, bra förklaring! Dock kan man ju alltid multa två lok i ena änden som på vissa nattåg.... (:

[@istvanzsiga]

@@j.k.1198 Och anledningen att man fortsätter använda AFM7-vagnarna trots allt är att det råder brist på förstaklassvagnar och framför allt vagnar med tjänstekupé. De går numera i stort sett endast på sträckan Stockholm-Västerås.

[@j.k.1198]

@@istvanzsiga jo det vet jag, men det skulle va kul om de skulle användas som de bör. Nu när Mälartåg har tagit över trafiken i Mälardalen skulle nog SJ vilja ha fler restaurangvagnar och 1 klassvagnar och lansera fler IC-tåg :)

[@antonekholm2634]

En du, fråga, vad är detta för station? Uppsala eller Gävle? dock ovanligt att se Gävle st utan mäkartåg vid perrongerna, men jag är då samtidigt osäker på hurvida Uppsala används som slut st. Eller är det mgn helt annan station?

[@ThomasTydal]

Västerås!

[@ook2763]

Hej, används inte längre kontrollvagnar eller var detta lok placerat framför en sådan vagn?

[@ThomasTydal]

Det stämmer, manövervagnarna används inte längre som manövervagn.

[@simonstroem1996]

Vad är skillnaden mellan de röda och gula luftledningen ?

[@ThomasTydal]

Den röda styr bromsarna, den så kallade huvudledningen. När trycket i den är 500 kPa betyder det att man vill att bromsarna ska vara loss. Man sänker gradvis ner till 350 kPa baserat på hur mycket bromskraft som önskas. Vid 350 kPa är det fullbroms som önskas och därunder nödbroms. Den gula ledningen kallas matarledning och är optional, men brukar finnas på persontåg. Den håller ett konstant tryck på mellan 800 och 1000 kPa. Med hjälp av den går det snabbare att lossa bromsen eftersom bromsarna inte lossas förrän vagnarnas luftbehållare har fyllts på.

[@PWW872]

1. Kasta inte UIC-kabeln i backen, det är ett effektivt sätt att förstöra dem. 2. Hörselskydd bör användas. 3. Kopplet skall hängas upp i sin hållare inte på den andra kopplet. Vore ju bra om ni gör rätt om man nu skall visa "hur man gör".

[@miguellindstrom4204]

Hur gör man på säckstationer?

[@ThomasTydal]

Det finns två varianter. I Stockholm har man en växel till spåret bredvid, så loktåg stannar med första vagnen före växeln, ganska långt från stoppbocken. Loket kopplas av och när spåret bredvid är ledigt så kan man göra rundgång precis som i videon. I Göteborg finns ingen växel, så här kör man ända fram till stoppbocken. Därefter får man antingen backa ut till ett annat spår där man kan göra rundgång eller så byter man lok. Bytet går till så att man kopplar av loket och kopplar på ett annat lok i andra änden. När tåget avgått efter vändningen kan loket köra iväg, antingen till verkstad eller till ett annat spår. Om det kör till ett annat spår så kan det stå där tills nästa tåg kommit in och sedan bli det nya loket för det tåget. Att byta lok är en snabbare procedur än rundgång men det kräver mer personal.

[@bjorne-ekgren1]

Kan ett rc-lok dra en sån dubbeldäckare??

[@ThomasTydal]

Ja, med hjälp av en koppeladapter som man monterar på Rc-loket. Det går dock inte att använda i ordinarie trafik utan är bara till för bogsering. fråga.tågexperterna.nu/kan-alla-tag-kopplas-ihop-med-varandra/

[@johangustafson1248]

Intressant 😀

[@Mordiiax]

Snyggt :)

[@j.o.6010]

Bra

[@thomasmalmqvist4936]

Varför används inte manövervagnarna?

[@ThomasTydal]

I dag är det överskott på vagnar och lok, så det finns inget behov av denna speciallösning.

[@_swedishtraveler]

👍

[@viktors780]

Hur vänder ni ett x2000?

[@ThomasTydal]

X 2000 har förarhytt i båda ändarna, så normalt går bara föraren från ena änden till andra. Men om man verkligen behöver vända tåget (ibland kan det vara fel på ena förarhytten) så kan det bara ske där det finns triangelspår, läs mer om det här: fråga.tågexperterna.nu/hur-vander-man-ett-tag/

[@melwinfransson4562]

@@ThomasTydal Thomas Tyddal MELWIN

[@melwinfransson4562]

10000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000002222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222 9922234yy555566722344556788

[@mariaviklund4546]

Västerås station.

[@Andre-lb9zb]

Man använder Driftplats istället för station på tågspråk om jag inte missminner mig

[@ThomasTydal]

Driftplats och station är inte samma sak, men förut sa man "station" om båda och då fanns en förväxlingsrisk. Därför bytte man namn på den ena saken till driftplats. En driftplats är en del av järnvägen som en tågklarerare kan övervaka och styra, dvs det är där det finns signaler och växlar. Det som inte är driftplats, dvs sträckan mellan driftplatserna, heter linjen. En station är där tågen kan stanna för att släppa av och på folk. Ofta ligger stationerna på en driftplats, men om de ligger på linjen så heter det hållplats.

[@dealerovski82]

Ser tungt ut, inget jobb för mig då.

[@carolinekindblom5535]

Den vangnen som hade ett lok farför använder man inte den