Kvalitativ analys av intervjuutskrifter | Steg-för-steg-beskrivning för nybörjare

Steg 1: Läs utskrifterna. Steg 2: Markera relevanta delar (kodning/indexering). Steg 3: Bestäm vilka koder som är viktigast, gruppera de som tycker hör ihop och skapa på så vis ett antal kategorier eller teman. Steg 4. Namnge dina kategorier, bestämd vilka som är mest relevanta och hur de hör ihop. Steg 5. Några möjliga alternativ. Steg 6: Dags att skriva ihop allt.
Steg 1: Läs utskrifterna
Ögna igenom alla utskrifter och skaffa dig ett helhetsbild.
Skriv ned dina första intryck.
Läs därefter igenom utskrifterna en gång till, mer noggrant - rad-för-rad.
Steg 2: Markera relevanta delar (kodning/indexering)
Markera ord, meningar eller stycken i utskrifterna.
Det kan handla om vad som sker - aktiviteter, uppfattningar, processer eller vad som helst som du tycker är relevant.
Denna process kallas att koda eller att indexera.
Här är ett exempel på en intervjuutskrift som jag har kodat.
Hur vet jag vad jag ska koda?, undrar du.
Du kan bestämma dig för att koda något därför att:
det upprepas på ett flertal ställen
det är något som överraskar dig
det är något som den som intervjuade själv säger är viktigt
det kan vara något som påminner dig om något som du har läst om i tidigare forskning, till exempel i vetenskapliga artiklar eller avhandlingar
det är något som påminner dig om en vetenskaplig teori eller ett begrepp
eller det kan vara av något annat skäl som du tycker är relevant
I din kodningsprocess kan du utgå från specifik tidigare forskning och bestämda teorier och begrepp, eller arbeta mer öppet och utforskande.
Säkerställ dock att du berättar för läsaren om din metodologi och de val du gjort och du gör som regel detta under rubriken Metod.
Steg 3: Bestäm vilka koder som är viktigast, gruppera de som tycker hör ihop och skapa på så vis ett antal kategorier eller teman.
Gå igenom alla de koder som du skapat hittills.
Ha en penna i din hand när du läser igenom allt.
Om du vill, kan du skapa nya koder genom att kombinera två eller flera koder.
Du behöver inte använda alla koder du skapat.
Faktum är att de allra flesta kan sorteras bort från och med nu.
Behåll de koder du tycker är viktiga och gruppera dem på det sätt du tycker passar bra.
Du skapar kategorier eller teman, som de också kan kallas.
Här är ett exempel. Jag har grupperat dessa koder tillsammans och skapat en kategori.
Du är öppensinnad och kreativ samt saklig och neutral när du skapar dina kategorier.
Dessa kategorier eller teman behöver inte vara av samma typ.
De kan handla om objekt, processer, skillnader, känslor eller vad som helst.
Din arbetsprocess nu, jämfört med under tidigare steg, är mer generellt och abstrakt.
De kategorier du skapar, som också blir studiens huvudresultat, måste vara av allmänt intresse för dina kommande läsare.
Steg 4. Namnge dina kategorier, bestämd vilka som är mest relevanta och hur de hör ihop
Namnge kategorierna.
I mitt exempel hade jag tre kategorier eller teman.
Jag kallar den första Konstant anpassning, den andra Informationssökning och den tredje Problemlösning.
Du ska även beskriva hur kategorierna och deras innehåll hänger ihop.
Steg 5. Några möjliga alternativ.
Om du vill kan du bestämma och beskriva den hierarki som du tycker dig se mellan kategorierna.
Du kan även bestämma om någon är mer central än de övriga.
Det är också möjligt att rita en figur för att visa dem och deras samband.
Steg 6: Dags att skriva ihop allt.
Under rubriken Resultat beskriver du dina kategorier och hur de hänger ihop.
Använd en neutral röst och gör inga analyser av dina resultat.
Under rubriken Diskussion eller Analys, gör du dina tolkningar och diskutera dina resultat.
Det kan du göra i skenet av till exempel:
liknande resultat som presenterats i relevanta vetenskapliga tidskrifter inom det aktuella forskningsområdet
teorier eller begrepp från området
eller andra relevanta aspekter.
Avslutande noteringar
Utgångspunkten för denna video var att du har rådata i form av intervjuutskrifter och att du vill bringa ordning i dessa.
Det vill saga, skapa ett resultatkapitel där du berättar vad du funnit samt ett diskussionskapitel där du tolkar och analyserar dessa resultat.
Dock, jag vill avslutningsvis påminna om att allt jag sagt I denna video också gäller för kvalitativ analys I stort.
Du kan med andra ord använda de steg och de tips och råd som återfinns i denna video för att tolka och analysera
Anteckningar från observationsstudier
Innehåller i dokument, texter och webbsidor
Andra typer av kvalitativa data.
Rekommenderad läsning:
"Introduktion till samhällsvetenskaplig analys" av Mikael Hjerm, Simon Lindgren och Marco Nilsson
"Den kvalitativa forskningsintervjun" av Steinar Kvale och Svend Brinkmann
"Discovery of Grounded Theory" av Barney Glaser och Anselm Strauss
"Naturalistic Inquiry" av Yvonna Lincoln och Egon Guba
© Kent Löfgren

[@JohanP-u5w]

Mycket kärnfullt och pedagogiskt! Tack.

[@ingerarremanerixon8086]

Toppen! Tack Kent för dina fina tydliga konkreta begripliga och kloka anvisningar och förklaringar till nytta för många!

[@kentlofgren-svenska]

Inger, hej! Vad glad jag blir, tusen tack för din kommentar!

[@ericparker6621]

Bra och informativ video! Hjälper oss i vårt examensarbete :)

[@LlamaLawman]

Superbra video! Bra strukturerad information, lättbegripligt och pedagogiskt och väl illustrerat grafiskt! Jag har haft mycket nytta av informationen och pluspoäng för vidarehänvisning till relevant litteratur!

[@kentlofgren-svenska]

Tackar. Japp, jag gillar själv föreläsningsfilmer med konkreta exempel och tips på läsning, källor o.d.

[@Mimmi_j2400]

Du är jätteduktig på att beskriva och förklara!

[@kentlofgren-svenska]

Tack ska du ha. Ha en trevlig helg!

[@singelaryen]

Tusen tack, informativt, kort och bra!

[@emilssonskan7067]

Tack tack, precis vad jag sökte!

[@Rita-qx9qk]

Tack så mycket!

[@MarcusKimaro]

Mycket bra. Tack!

[@m.johansson1791]

Tusen tack!

[@sailorcharlene]

Tack så jättemycket

[@kentlofgren-svenska]

Tack själv!

[@ngel2323]

7 minuter är utmärkt att se... :)

[@carinmattsson2841]

Mycket fin förklaring som förenklar något som verkade svårt att angripa innan jag såg din film. Är det något steg som ser annorlunda ut beroende på om vilken kvalitativ metod man använder? Ex Kvalitativ innehållsanalys eller Grounded Theory, för att nämna något jag har hört talas om...

[@Rita-qx9qk]

Vad är huvud och underkod? Har svårt att förstå dem. 😞 Tacksam för svar

[@kentlofgren-svenska]

Jag kan tänkta mig att huvud är detsamma som huvudkategori, tex. "Konflikter", och underkod är underkategorier, tex. "konflikter med vårdnadshavare" och "konflikter med cheferna", bara för att ta ett snabbt exempel.

[@annamariauhlin366]

Tack för en tydlig förklaring av något som vid första anblick kändes svårt att ta sig an