Nervcellens anatomi och funktion

  Рет қаралды 183,734

Magnus Ehinger

Magnus Ehinger

Күн бұрын

Läs mer om nervcellens anatomi och funktion på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
PDF-fil att fylla i tillsammans med videogenomgången finns här: ehinger.nu/undervisning/image...
Innehåll
00:00 Introduktion. Nervcellens funktion
00:36 Nervcellens anatomi
03:02 Nervsignalen. Vilopotential
05:10 Aktionspotential
06:08 Refraktärperiod och hyperpolarisation
08:12 Hur nervsignalen leds framåt
11:37 Hur nervsignalen leds vidare i synapsen
Bildkällor:
• Neuron: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Dhp1080 (original), Mehinger (derivative work) (commons.wikimedia.org/wiki/Fi...) [CC BY-SA 3.0 (creativecommons.org/licenses/b...)], via Wikimedia Commons

Пікірлер: 164
@Amish-Kapoor
@Amish-Kapoor 3 жыл бұрын
Tack så mycket för hjälpen!!! Du har har hjälpt mig hela min skolgång, från grundskolan, till gymnasiet och nu universitet! Väldigt tacksam
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
Oj, tack själv - det var roligt att höra att jag har fått hjälpa dig så långt på vägen! 😊
@astriderwallius8052
@astriderwallius8052 3 жыл бұрын
Wow!! Nu förstår jag äntligen! Vilken insats du gör för alla på natur! Jag är så tacksam för det du gör! Utan dig hade jag inte kunnat nå A i kursen.
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
Tack ska du ha, det är alltid roligt att höra att mitt material kan vara till hjälp! 😊
@nelliejahed9140
@nelliejahed9140 5 жыл бұрын
Jag satt och läste om nervsystemet i tre timmar från vår biologibok, men nästan ingenting fastnade och efter din 15 min långa video förstod jag allt. Tack så mycket du är guldvärd!!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
Tack själv, roligt att höra att det fastnade! Vilopotential, aktionspotential och allt det där är ju ganska knepigt, så man behöver läsa - och höra + se - det några gånger för att det ska sätta sig. 😊
@reneealam3267
@reneealam3267 5 жыл бұрын
hej nellie
@billymellstrom6412
@billymellstrom6412 Ай бұрын
Tack Magnus! Ditt arbete här på KZbin är till mycket stor hjälp och en del av min utbildning. Vill tacka dig från botten av mitt hjärta! 💯
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 Ай бұрын
Varsågod, från botten av mitt! 😊
@sebbebus95
@sebbebus95 3 жыл бұрын
Fan vilken bra video! Har tenta i anatomi och fysiologi på fredag och sitter just nu med nervsystemet och detta hjälper otroligt mycket! Tack för superbra förklaringar!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
Tack själv, roligt att höra att den uppenbarligen funkar för högre studier också! 😊 Och lycka till på din tenta! 👍
@madeleinenilsson99
@madeleinenilsson99 6 жыл бұрын
du är helt fantastisk Magnus, tack tack TACK för dina videos!! De hjälper så otroligt mycket!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 6 жыл бұрын
TACK, det fantastiska är ju att du lär dig en massa biologi! 😊
@olgaw6663
@olgaw6663 3 жыл бұрын
Gilla om du kollar 2021
@emiliano9523
@emiliano9523 4 жыл бұрын
Tack för videon Magnus, du räddade mitt betyg!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 4 жыл бұрын
Tack själv, alltid gott att höra att jag kan vara till hjälp! 😊
@victor-uc2bn
@victor-uc2bn 4 жыл бұрын
dina videor räddar mina betyg tack!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 4 жыл бұрын
Tack själv, alltid gôtt att höra att jag kan rädda några betyg! 😊
@hodanmohamed275
@hodanmohamed275 5 жыл бұрын
Jag pluggar ssk, jag förstår bättre dina videor än min kurs böcker. Tack
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
Tackar, roligt att höra att jag kan vara till hjälp! 😊
@mohamadmusaabghazoghli2233
@mohamadmusaabghazoghli2233 3 ай бұрын
Tack så hemskt mycket, dina videos har alltid varit till hjälp,
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 ай бұрын
Varsågod, det är så roligt att höra att att de är till hjälp! 😊
@MrKimpano
@MrKimpano 5 жыл бұрын
Hej Magnus!! Jag sitter här och tittar på din fantastiska video gällande nervcellen och undrar nu: Hur stiger membranpotentialen? I videon så förstår jag det som att det är natriumjonerna som gör att membranpotentialen ökar men samtidigt så står det att natriumkanalen öppnas när membranpotentialen stiger över 55mV. Hur kan membranpotentialen öka utan att det flödat in natriumjoner? Vad är det då som styr membranpotentialen? Är kanske jag som inte hänger med.. :)
@sahilahi9760
@sahilahi9760 5 жыл бұрын
Jag tackar dig jätte mycket. den här videon hjälpte mig att förstå aktionspotential, det var jätte enkelt än i böckerna. fortsätt Magnus
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
Varsågod, vad roligt att höra att du tyckte att det blev enkelt! 😊
@densista1160
@densista1160 3 жыл бұрын
Men vad är det som aktiverar aktionspotentialen? I din beskrivning låter det som om vilopotentialen orsakar membranpotential skillnaden, som i sin tur aktiver aktionspotential, som om nervsignaler hela går i alla nerver
@choky6144
@choky6144 3 жыл бұрын
Jag kan inte förklara hur mycket tacksam jag är. Miljoner tack, Magnus 🙏🙏🙏
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
Ett tack räcker långt. Miljoner tack räcker ännu längre! 😊
@krityo3590
@krityo3590 5 жыл бұрын
tack att delas! värderfullt! men du pratar för fort och känns stressigt men annars är bäst
@Sjano
@Sjano 4 жыл бұрын
är det läckage av kalium eller na/k pumpen som är mest ansvarig för den negativa vilomembranpotentialen?
@AY-bw1xp
@AY-bw1xp 5 жыл бұрын
Hej Magnus! Förutom de natrium/kalium pumpar finns också ständiga öppna natrium och kaliumkanaler som gör det möjligt för natriumjoner att långsamt läcka in i cellen och kaliumjoner ut ur cellen, men eftersom det finns betydligt fler kaliumkanaler än natriumkanaler och kaliumjoner lättare släpps igenom sina kanaler än natriumjoner, läcker kaliumjoner snabbare ut ur cellen än natriumjoner läcker in och blir det ett litet överskott av negativ laddning på insidan av cellmembranet vilken upphov till vilopotential.
@agatonohlsson9294
@agatonohlsson9294 3 жыл бұрын
TACK!!
@mohadesahsultani1527
@mohadesahsultani1527 2 ай бұрын
Hej! Vad är det som får membranpotentialen att stiga från början, alltså från -70mV till -55mV? Är natriumkanalen är inte stängd då??
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 ай бұрын
Det kan till exempel vara att nervcellen fått en signal från en annan nervcell. Då har en neurotransmittor bundit till nervcellens receptor, vilket lett till att jonkanaler öppnats, och natriumjoner strömmat in.
@mohadesahsultani1527
@mohadesahsultani1527 2 ай бұрын
Kan kaliumjoner också strömma in isåfall samtidigt? Tack för hjälpen annars :))
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 ай бұрын
@@mohadesahsultani1527 Vanligen inte, eftersom koncentrationen kaliumjoner är högre inuti nervcellen än utanför.
@annaryman8896
@annaryman8896 Жыл бұрын
såååå bra video! Tack för hjälpen!!😀
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Tack själv, roligt att kunna vara till hjälp! 😊
@dhayalaraji1848
@dhayalaraji1848 10 ай бұрын
Tack så mycket så bra förklarat 😊
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 10 ай бұрын
Tack själv, så bra att det gick att förstå!
@Mattias_Nordin
@Mattias_Nordin 2 жыл бұрын
Mina gissningar på dina två frågor. 1. Jag tror att den flyter fritt och att gliacellerna då får ta hand om dem 2. Jag tror den återanvänds på något vänster i en annan process Är så nyfiken på vad dina svar är till frågorna! Tack för en mycket bra genomgång av funktionen. PS. Har köpt boken "själens biologi", ska bli mycket intressant!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 жыл бұрын
"Själens biologi" (Henrik Brändén) är en mycket bra bok! Båda två händelserna i frågorna (14:04) är mycket allvarliga, och till och med livshotande. Om neurotransmittorn inte kan nå receptorn hindras nödvändiga signaler från att nå fram, och kan till exempel inte muskler dras samman längre. Det leder i sin tur till att man slutar andas, och att man dör av syrebrist. Om neurotransmittorn inte kan brytas ner blir det lika allvarligt, fast tvärtom: Då kan inte nervcellen sluta skicka signaler, och då krampar alla muskler istället - vilket också leder till andningssvårigheter, syrebrist och i värsta fall döden.
@astridgedell7507
@astridgedell7507 Жыл бұрын
fan va jag älskar dig magnus. hör din röst mer än min familjs
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Haha, akta dig! Så fort du tänker på något som har med humanfysiologi kommer det att låta "lundensiska" (skånska)! 😉
@mayacos5077
@mayacos5077 5 жыл бұрын
Hej Magnus. Mitt namn är Maya och har bott i Sverige nästan en år. Jag bli tipsad av mina kompisar om att kolla På dig. Vill säga att du är fantastiskt. Det är så att jag har prov om två veckor om nervsystemet. Jag måste plugga mycket för har svårt med att förstå så Måste översätta mycket på svenska till mitt språk för förstå. Jag undrar om du kan skriva den här genomgången här med ord istället för har svårt att förstå så vill översätta på mitt språk så jag förstå. Snälla det skulle skulle bara mycket snällt. Andra hemsidor tar inte upp alla begrepp Som Du tar upp. Tack Magnus. Jag hoppas att jag är inte jobig nu. Du är en bra människa.
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
Du är inte det minsta jobbig! Faktum är att jag redan har skrivit allt med ord också. I beskrivningen ovan hittar du en länk till min hemsida, där jag också har all info du behöver. För enkelhetens skull skriver jag in länken här med: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/nervsystemet/279-nervcellens-anatomi-och-funktion.html Har du några frågor är du välkommen att ställa dem till exempel här i kommentarsfältet på YT. Annars ber jag att få önska dig lycka till på ditt prov!
@mayacos5077
@mayacos5077 5 жыл бұрын
Magnus Ehinger tack vad snäl du är. Ja men jag vill att det ska vara ett sammanhängande text istället för du skriver med stöord och även på din hemsida. Jag vill att det ska likna en hel text så jag översätta och lära mig ord. Det är också så att du pratar lite fort för min takt så jag har suttit och spelat om och inte kommit någonstans. Snäla Magnus du kan bara skriva så jag kan sita och plugga och slå upp ord. Det skulle betyda allt. Det kanske skulle ta några minuter av din tid.
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
@@mayacos5077 OK, om du skickar mig ett PM, så kan jag svara med en kopia på mitt manuskript. Annars är det ju just det som är så bra med videogenomgångar, att du kan pausa, backa och ta om, om du tycker att det går för fort. Jag rekommenderar att du också tar anteckningar och skriver och ritar av allt som jag tar upp i videogenomgången. Det hjälper dig väldigt mycket att förstå vad det är som händer!
@mayacos5077
@mayacos5077 5 жыл бұрын
Magnus Ehinger ok tack. Ja jag skickar ett pm till dig och ska också ta hjälp av din genomgång. Tack så mycke
@azizesmael884
@azizesmael884 Жыл бұрын
Jättebra video Magnus Ehinger. Men jag har en fråga; 11:12 Hur gör myelinskidorna att nervsignalen kan hoppa fram?
@mikaelabruhammar7978
@mikaelabruhammar7978 Жыл бұрын
De isolerar schwanncellen så att signalen kan passera fritt!
@raisaoliver2951
@raisaoliver2951 Жыл бұрын
Magnus du är bäst!!!!!!!!!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Tack! (Fast det bästa tycker jag ändå är att du lär dig så mycket biologi!) 😊👍
@simonwilhelmsson942
@simonwilhelmsson942 2 жыл бұрын
Hej! Jag har två frågor. 1. Du säger att Na+-jonen öppnas vid -55 mV, men varför stiger potentialskillnaden till -55 mV till att börja med? Är det pga. signalämnen från hjärnan / föregående nervcell? 2. När signalerna hoppar från nod till nod, hur påverkar det elektriska fältet nästa nods natriumkanaler? Det är väl inte längre natriumjoner som diffunderar längs axonets insida? Tack för svar!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 жыл бұрын
1. Ja, så kan det vara, eller för andra typer av stimuli i till exempel känselceller. 2. Nej, det är inte natriumjonerna som påverkar natriumkanalerna i nästa nod, utan just förändringen i det elektriska fältet. Natriumkanalerna i nästa nod är känsliga för förändringar i det elektriska fältet, och kan öppnas när det sker.
@simonwilhelmsson942
@simonwilhelmsson942 2 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Okej, tack så jättemycket för svar (och videogenomgång)! Jag förstår inte hur du hinner svara på alla frågor som ställs i kommentarsfälten! :)
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 жыл бұрын
@@simonwilhelmsson942 Varsågod, det gör jag så gärna! 😊
@ImranMohamoud-br3kv
@ImranMohamoud-br3kv 2 ай бұрын
Hej Magnus! På 9:50 visar du hur nervsignalen rör sig genom att en del depolariseras och fortsätter vidare. Men på 11:10 visar du att depolarisering sker genom att en nod depolariseras och öppnar nästa nods natriumkanal. Var dessa två illustrationer densamma och vad visade egentligen 9:50 och dess uppdelning? Tack.
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 ай бұрын
Vid 9:50 visas hur nervsignalen fortplantas genom att natriumjoner diffunderar längs insidan av axonmembranet i en nod. Vid 11:10 visas hur ändringen i det elektriska fältet i en nod påverkar nästa nod, så att den också depolariseras. När nästa nod depolariseras uppstår det en ändring i det elektriska fältet som påverkar näst-nästa nod och så vidare.
@ImranMohamoud-br3kv
@ImranMohamoud-br3kv 2 ай бұрын
@@MagnusEhinger01 Då förstår jag tack!!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 ай бұрын
Varsågod! 😊
@sahilahi9760
@sahilahi9760 5 жыл бұрын
Hejsan! finns det en video eller kurs som förklarar Matspjälkningsprocesserna?? tack för svaret
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
Visst har jag några videogenomgångar om det! Du hittar dem om du klickar dig vidare från den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/mat-och-matspjalkning.html
@user-ju2td1pn2h
@user-ju2td1pn2h 7 ай бұрын
Tack!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 7 ай бұрын
Varsågod! 😊
@mariareeves1674
@mariareeves1674 3 жыл бұрын
Tack så bra och pedagogiskt beskrivet! Om myelinet skadas kan det påverka nervsignalen? Vänligen Maria
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
Ja, då kan det bli mycket svårare för nervsignalen att nå fram på rätt sätt. Om jag inte har helt fel för mig, så är det vad som händer i flera neurodegenerativa sjukdomar, t.ex. Alzheimers syndrom.
@emia5693
@emia5693 3 жыл бұрын
Hej @Magnus Ehinger Jag undrar bara om synapser innehåller också mitokondrie, eftersom jag har sett vissa bilder som mitokondrie finns. Och om de gör det, vad för funktion har de?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
Att leda en nervsignal är en mycket energikrävande process. Därför finns det många mitokondrier i hela nervcellen för att förbränna glukos och tillhandahålla energi i form av ATP till cellen.
@emia5693
@emia5693 3 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 jag läste också att efter att neurotransmittorn har gjort sin uppgift bryts det antingen ner av enzymer eller transporteras tillbaka till presynaptiska terminalen. Men jag kan inte hitta hur den tar sig tillbaka, finns det något slags kanal. I så fall hur funkar det kanalen. Tack så mycket för hjälpen, jag har prov snart och det är så svårt att förstå sånt
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
@@emia5693 Det handlar om diffusion snarare än aktiv transport. Neurotransmittorn diffunderar åt alla håll, och om den når receptorer på den presynaptiska terminalen tas den upp igen.
@hawthornroot
@hawthornroot 2 жыл бұрын
vilopotential är alltså membranpotential?
@menlvideos
@menlvideos 4 жыл бұрын
Vid 4:16 Säger du att det bildas mer minusladdningar på insidan, men så är det väl inte? Det är väl fortfarande positiva laddningar på insidan på grund av K+ och dem Na+ jonerna som finns kvar, men spänningsskillnaden på in och utsidan gör väl att det blir fler positiva laddningar på utsidan så potentialen blir -70 meV? Eller har jag förstått fel?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 4 жыл бұрын
Saltlösningen är oladdad från början. Det betyder att det är lika många positiva som negativa laddningar i den. Om sedan antalet positiva laddningar sjunker, får det till följd att antalet negativa laddningar är större än antalet positiva laddningar.
@jakobm87
@jakobm87 2 жыл бұрын
En liten fråga angående aktionspotentialen: varför överstiger membranpotentialen -55mV till att börja med? Jag är vid 5:58 och fattar inte riktigt.
@adeebaladhami
@adeebaladhami 5 жыл бұрын
Tackar så mycket! Denna video har hjälpt mig jättemycket speciellt när man vet att allting finns med i en PDF fil. Då slipper man anteckna och fokusera på det du säger istället. En fråga: Vad är Graderad potential?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
En graderad potential är en membranpotential som kan variera i storlek, snarare än att vara av typen "allt eller inget".
@adeebaladhami
@adeebaladhami 5 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tackar! :)
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
@@adeebaladhami Varsågod! 😊
@moarenstrom1967
@moarenstrom1967 Жыл бұрын
hej! dina video är jätte bra, hjälpte mig med aktionpotentialer, men schwannceller tillverkar myelin i PNS och oligodendrocyter tillverkar myelin i CNS
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Ajdå, jag kanske säger fel där. Det är nog dags att revidera den här videogenomgången!
@AG-nv2hi
@AG-nv2hi 3 жыл бұрын
Hej, är kanalerna i mottagarcellen Gap junctions/öppna kopplingar och om så, har då inte den cellen som släpper ut joner till mottagarcellen också sånna kanalerna på sin ände?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
Du menar i synapsen? Nej, det är inte Gap junctions (kanalförbindelser) utan jonspecifika kanalproteiner som släpper in extracellulära kalciumjoner. Det sker alltså ingen direkt överföring av kalciumjoner från den ena cellen till den andra.
@AG-nv2hi
@AG-nv2hi 3 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tack för svaret. Vet inte om det är rätt video och fråga det här under men jag har läst i boken att gap junctions också leder liksom elektrisk signal vidare eller leder joner vidare från cell till cell, dvs att cellerna kan kommunicera på de viset. så jag tänkte att denna elektriska våg som liksom blir kemisk i synapsen leddes vidare genom gap junctions. Frågan är väl om Gap junctions kan leda signalen vidare i synapsen? eller om den inte kan det och att det endast är kanalproteiner som då kalcium?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
@@AG-nv2hi Ja, det stämmer att gap junctions kan leda signalen vidare mellan till exempel hjärtmuskelceller. Men gap junctions kan mera ses som ett sätt för celler att dela cytoplasma med varandra. En synaps skiljer sig mycket från detta, då den sändande och den mottagande cellen inte alls delar cytoplasma med varandra.
@AG-nv2hi
@AG-nv2hi 3 жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Jag förstår, tack så mycket för svaret och dina videos. Du är lätt den bästa läraren jag haft/ har!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
@@AG-nv2hi Tack själv, det var roligt att höra! 😊
@user-cz3ei4mc9z
@user-cz3ei4mc9z 4 жыл бұрын
Hej Magnus, jag hoppas du orkar svara på min fråga. Varför diffunderar vatten inte ut ur nervcellen när joner i cellen är färre än joner utanför?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 4 жыл бұрын
Eftersom vattenmolekylen är polär, så diffunderar den inte gärna över cellmembranet (om det inte finns så kallade aquaporiner i det).
@user-cz3ei4mc9z
@user-cz3ei4mc9z 4 жыл бұрын
Tack så mycket för svar! Men ska det inte finnas ganska många aquaporiner i cellmembran? Det jag tänker på är främst labrationerna om semipermeabelt membran där vatten enkelt diffunderade in och ut ur membranen. Saknas det såna i nervcellen då? För att förebygga så att de inte sprängs av att ha för mycket vatten i sig?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 4 жыл бұрын
@@user-cz3ei4mc9z Alla cellmembran är olika, beroende på vilken celltyp det är. Det är därför inte nödvändigt alls att en nervcell har lika många aquaporiner som annan typ av cell.
@timster-nd9cq
@timster-nd9cq 2 жыл бұрын
Fantastiska genomgångar!!! Men för en som är färgblind för rött och grönt var det ganska svårt att identifiera vart neurotransmittorn band fast till kanalproteinet, kan vara värt att tänka på i framtida genomgångar
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 жыл бұрын
Ajajaj, det var ju illa! Tack för din feedback, jag ska försöka tänka bättre på det i framtiden! 👍
@ella0002
@ella0002 5 жыл бұрын
Hej! Snabb fråga, kanske överkurs Vad händer om vilopotetialen bli 0mV eller tom. +20mV? Hur påverkar det oss människor?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
Jag skulle gissa att nervcellen inte skulle funka lika bra då.
@elissachahine
@elissachahine 4 жыл бұрын
Om en "vilopotential" når tröskelvärdet, dvs -60mV kommer en aktionspotential att utlösas. Positiva joner strömmar in i nervcellen och aktionspotentialen kommer upp i +30mV.
@user-fu2wb3ot4r
@user-fu2wb3ot4r 5 ай бұрын
Hej Vilken typ av nervcell är det? Är det motorisk eller senorisk???? Varför Kalium/Natrium pump kräver ATP och inte Kalium och Natrium kanaler?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 ай бұрын
Det spelar ingen roll om det är en motorisk eller sensorisk nervcell; de fungerar likadant allihopa. Na⁺/K⁺-pumpen kräver energi (i form av ATP) för att den pumpar jonerna _mot_ deras koncentrationsgradient (från område med låg koncentration till område med hög koncentration), vilket kräver energi i form av ATP. Na⁺- och K⁺-kanalerna släpper igenom jonerna, och låter dem färdas _längs med_ sin koncentrationsgradient. Det kräver ingen extra energi.
@esbjornmonteliusrisberg6834
@esbjornmonteliusrisberg6834 Жыл бұрын
väldigt bra vido en det känns fel att påstå att hyperpolarisationen sker före repolarisatioen. vad som händer är rätt men namne är omvända mot många andra källor blandannat, spria 2 av Gunnar Björndhal, sida: 239.
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Tack för ditt påpekande! Jag ska se till att korrigera det när jag reviderar den här videon.
@berfinmh908
@berfinmh908 6 жыл бұрын
En fråga Magnus om du kan svara på . Hur kan det vara att vi ibland känner mer t ex smärta än annars? Kan signalerna vara olika starka?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 6 жыл бұрын
Nej, en nervsignal är "antingen-eller": Antingen kommer det en nervsignal, eller så kommer det inte. Det som ändå gör att man kan känna mer eller mindre smärta är att signalerna kan komma olika ofta. Kommer det många signaler tätt efter varandra upplevs smärtan som starkare än om det kommer få signaler med långt mellanrum.
@berfinmh908
@berfinmh908 6 жыл бұрын
Jaha, tack så himla mycket Magnus. Du är den bästa verkligen. 🧡🧡🧡 Jag har muntlig examination imorgon och hade några funderingar som jag måste kunna de fast inte kunde hitta svar på nätet. Hoppas att du har lite tid att förklara till mig de hära eller visa vägen till mig genom vilka video som behöver jag titta på. 🙏🏻 Hur fungerar det att andas i väldigt varm miljö? Väldigt kall? Vad krävs t ex för att diffusionen ska fungera? Finns det något mer som driver diffusionen? Vad driver utbytet? Vad leder det till, att hormonerna finns kvar länge i våra system? Varför behövs två system sympatisk och parasympatisk? Räcker det inte med av - på? Varför är det så viktigt att hormonproduktionen i kroppen som regleras genom feedbackmekanismen fungerar?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 6 жыл бұрын
Stora och tunga frågor! Det bästa jag kan göra är nog att ge ett kort svar, och sedan hänvisa dig till videogenomgångar som går lite mer på djupet. Hoppas det är OK! Hur fungerar det att andas i väldigt varm miljö? Väldigt kall? - Näsan fungerar som regulator, och ser till att luften vi andas in håller lagom temperatur och fuktighet. Se mer på min videogenomgång om människans andningsorgan på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/gasutbyte-och-cirkulation/271-manniskans-andningsorgan.html Vad krävs t ex för att diffusionen ska fungera? Finns det något mer som driver diffusionen? - Det måste vara en koncentrationskillnad mellan två olika områden. Ämnet diffunderar från ett område med hög koncentration till ett område med lång koncentration. Se min videogenomgång om diffusion och osmos: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/cell-och-molekylarbiologi/5995-diffusion-och-osmos-transport-over-membran.html Vad driver utbytet? - Om jag antar att det är gasutbytet du menar, så är det just koncentrationsskillnader (diffusion) som gör det. Se min videogenomgång om gasutbyte och andning: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/gasutbyte-och-cirkulation/6947-gasutbyte-och-andning-olika-djurs-andningssystem.html Vad leder det till, att hormonerna finns kvar länge i våra system? - Att de kan ha långverkande effekter, som påverkar till exempel tillväxt och könsmognad. Se mina videogenomgångar om hormonsystemet: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/hormonsystemet.html Varför behövs två system sympatisk och parasympatisk? Räcker det inte med av - på? - De två systemen behöver balansera varandra, och är ofta varandras motsatser. Ibland dominerar det ena, och ibland det andra. Se min videogenomgång om nervsystemets funktionella indelning: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/nervsystemet/278-nervsystemets-funktionella-indelning.html Varför är det så viktigt att hormonproduktionen i kroppen som regleras genom feedbackmekanismen fungerar? - För att homeostasen ska kunna upprätthållas. Se min videogenomgång om homeostas: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/fysiologins-grunder/6974-homeostas.html Lycka till på din examination! 😊👍
@berfinmh908
@berfinmh908 6 жыл бұрын
Jag vet inte hur ska jag tacka dig på riktigt. Jag ville bara bli säker att mina svar är korrekta och nu har jag blivit säkert absolut. Tusen Tack Magnus 🌼🧡🧡
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 6 жыл бұрын
Du tackar mig allra bäst genom att lyckas på din examination imorgon! 😊
@amala1488
@amala1488 2 ай бұрын
vad är axonterminal och vad skiljer det från synaps? man tror att man fatta men lite svårt
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 ай бұрын
Axonterminalen är hela den sista biten av axonet. Synapsen är kopplingen mellan nervcell och mottagande cell.
@amala1488
@amala1488 2 ай бұрын
@@MagnusEhinger01 axonterminalen kopplar ihop nervcellen med andra nervceller eller muskel/körtelcellen. men det område där en nervcell ansluter till en cell kallas synaps står det i boken, känns lite som samma sak men vad är axonterminal som frisätter neurotransmittorer då? ah..
@moodanna
@moodanna 5 жыл бұрын
Tack för en pedagogisk video! En sak jag funderar på, som jag förstått det går aktionspotentialen i tre faser; depolarisering, repolarisering sedan en hyperpolarisering. I din video verkar det som att hyperpolariseringen sker före repolariseringen. Vad är det jag missar? :-)
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
Nej, så menar jag inte - du har förstått det helt rätt. Vill du hjälpa mig att förstå hur du menar att jag är otydlig i min videogenomgång?
@moodanna
@moodanna 5 жыл бұрын
7:41 - "Membranet hyperpolariseras sedan så småningom sker en repolarisation". Kanske är jag som blandar ihop repolarisering och repolarisation? @@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
@@moodanna Ajdå. Det var lite slarvig sagt av mig, tack för påpekandet!
@moodanna
@moodanna 5 жыл бұрын
Om du orkar får du gärna förklara hur du menar :-) @@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
@@moodanna Under aktionspotentialen sker det en depolarisation. Sedan öppnas kaliumkanaler så att nervcellen repolariseras. Men repolarisationen går så att säga för långt, så att nervcellen hyperpolariseras. Till sist återställs vilopotentialen.
@mariareeves1674
@mariareeves1674 3 жыл бұрын
Var hittar jag svaret på dina två frågor i slutet? Skulle så gärna få ta del av dessa svar tack!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
Jag tänkte att det här är något som man kan fundera över lite på egen hand! 😊 Men jag vill gärna hjälpa dig att resonera, så får jag höra först hur du själv tänker?
@oke5921
@oke5921 3 жыл бұрын
​@@MagnusEhinger01 På första frågan, vad som händer om neurotransmittorerna ej kan nå receptorerna i det postsynaptiska membranet, gissar jag på att inget händer :). Att de exocyterande neurotransmittorerna antingen bryts ned av enzymer, diffunderar bort eller tas upp av den utsöndrande cellen igen. (fråga 2, När de inte bryts ned eller på annat sätt försvinner) Min gissning här är väl då att, om det sker i en muskelcell, att denne kommer stimuleras att först kontrahera, och sedan när neurotransmittorerna ej försvinner så kommer väl muskeln att vara i ett fortsatt stadie av kontraktion. Innebär inte detta att muskeln kommer krampa?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 3 жыл бұрын
@@oke5921 1. Det är på sätt och vis rätt att "inget händer". Men det leder till att man dör! 😉 Om inte nervsignalen kommer fram till exempel vis diafragman, så kommer man att sluta andas, och då dör man. 2. Visst är det så att muskeln kommer att krampa. Och om alla musklerna krampar samtidigt, då dör man också på grund av att man inte kan andas då heller.
@julialinden1854
@julialinden1854 5 жыл бұрын
Vill bara tipsa de som säger att det går för fort! Om man klickar på de tre punkterna uppe i det högra hörnet kan man ställa in i vilken hastighet som videon ska spelas upp i. Själv snabbspolar jag den istället på 1,5X😂
@krogerr
@krogerr 5 жыл бұрын
weird flex but ok
@Airinnnnnn
@Airinnnnnn 3 жыл бұрын
@@krogerr Hahaha
@noorkhamees2739
@noorkhamees2739 6 жыл бұрын
Vad händer om den inte kan nå receptorn? Svar: mottagarecellen får inga info. Eller signaler -> inge action kan ske Vad händer om den inte kan bryts ner? Svar: synapsen kan ej ta emot en ny signal Har jag rätt?
@noorkhamees2739
@noorkhamees2739 6 жыл бұрын
Magnus Ehinger du är bästa!!!! Tack så himla mycket, dina filmer hjälper mig väldigt mkt med båda biologi och kemi! ❤️ Jag har en fråga; i filmen sa du att gliaceller (producerar) myelin, i boken står att den (bildar) myelin. Kan du förklara din detta?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 6 жыл бұрын
Tack själv! Jag är inte riktigt säker på att jag förstår din fråga. Att producera och att bilda myelin är samma sak. Eller är det inte så du menar?
@noorkhamees2739
@noorkhamees2739 6 жыл бұрын
Magnus Ehinger exakt! Tack för att du svarade! Jag och min kompis har sett filmen och vi var inte överens! 😂 Hon sa att producera och bilda är inte samma sak. Jag var lite osäkert, därför har jag frågat dig.
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 6 жыл бұрын
Bra att vi fick det utrett då! 😊
@noorkhamees2739
@noorkhamees2739 6 жыл бұрын
Magnus Ehinger 👍🏻👍🏻👍🏻
@shkokurda2098
@shkokurda2098 5 жыл бұрын
tack magnus
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
shko kurda Varsågod!
@dhanrajameer7730
@dhanrajameer7730 2 жыл бұрын
Uppskattar videon, du förklarar det bättre än Agge 🤗
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 жыл бұрын
Tackar, det viktigaste är ändå att du förstår det! 😊
@E.B04
@E.B04 Жыл бұрын
Hej Magnus, kan du förklara temporal och spatial summation?
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
Nervcellerna tar ständigt emot signaler från andra nervceller. Summation kan definieras som den process som bestämmer om de aktiverande och inhiberande signalerna tillsammans gör att nervcellen skickar iväg en aktionspotential eller inte. Spatial summation är när signaler från flera "inkommande" (presynaptiska) nervceller utlöser en aktionspotential. Temporal summation är när en upprepad mängd signaler från en "inkommande" nervcell utlöser en aktionspotential.
@E.B04
@E.B04 Жыл бұрын
@@MagnusEhinger01 Tacksåmycket!
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
@@E.B04 Varsågodsåmycket! 😊
@twostupidasianonecupnoodle
@twostupidasianonecupnoodle Жыл бұрын
Är det någon som sover i bakgrunden? Jag hör djupa, långsamma andetag
@WiffyPegasus
@WiffyPegasus 9 ай бұрын
vad betyder diffunderar egentligen???
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 9 ай бұрын
Diffusion beskriver kortfattat hur ett ämne "flyter ut" i en lösning utan att man ens rör om i lösningen. För att förklara lite bättre, kolla den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/cell-och-molekylarbiologi/diffusion-och-osmos-transport-over-membran.html 😊
@jonastornkvist944
@jonastornkvist944 5 жыл бұрын
Du kallar ju repolarisationen för hyperpolarisation här och vice versa? Iallafall om min lärare och lärobok har rätt...
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
Ja, jag säger tyvärr fel här… 😡
@jonastornkvist944
@jonastornkvist944 5 жыл бұрын
Du har iallafall fått lite grejer fel när det gäller repolarisationen och hyperpolarisationen
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 5 жыл бұрын
@@jonastornkvist944 Jo.
@dhanrajameer7730
@dhanrajameer7730 2 жыл бұрын
@@jonastornkvist944 ok jonas
@hubertlarsson7470
@hubertlarsson7470 Жыл бұрын
Marcus Dancus Memecus yes yes
@ayanwarsame7389
@ayanwarsame7389 2 жыл бұрын
TACK för hjälp ! jag forstår mycket TACKAM
@MagnusEhinger01
@MagnusEhinger01 2 жыл бұрын
Varsågod, det är ett nöje! 😊
Centrala nervsystemets uppbyggnad och funktion
11:16
Magnus Ehinger
Рет қаралды 187 М.
Människans andningsorgan
11:28
Magnus Ehinger
Рет қаралды 156 М.
Универ. 13 лет спустя - ВСЕ СЕРИИ ПОДРЯД
9:07:11
Комедии 2023
Рет қаралды 6 МЛН
OMG🤪 #tiktok #shorts #potapova_blog
00:50
Potapova_blog
Рет қаралды 17 МЛН
Nervcellen - Anatomi och funktion
6:14
HypocampusCare
Рет қаралды 34 М.
Action Potential in the Neuron
13:12
Harvard Extension School
Рет қаралды 2,6 МЛН
Hur celldelning (mitos) går till (gammal)
11:18
Magnus Ehinger
Рет қаралды 241 М.
Hörsel och balans
13:17
Magnus Ehinger
Рет қаралды 61 М.
Första och andra försvarsnivån
9:50
Magnus Ehinger
Рет қаралды 123 М.
Neurology | Resting Membrane, Graded, Action Potentials
56:30
Ninja Nerd
Рет қаралды 1,1 МЛН
Tunntarmens uppbyggnad och funktion
11:24
Magnus Ehinger
Рет қаралды 76 М.
What is PCR and qPCR? | PCR Animation
7:09
ClevaLab
Рет қаралды 162 М.
Tredje försvarsnivån. Vita blodkroppar och immunitet
11:10
Magnus Ehinger
Рет қаралды 105 М.
Basic Primer in Epigenetics
6:07
UNC Eshelman School of Pharmacy
Рет қаралды 116 М.
Универ. 13 лет спустя - ВСЕ СЕРИИ ПОДРЯД
9:07:11
Комедии 2023
Рет қаралды 6 МЛН