Oxidationstal (gammal)

Vad är oxidationstal, och hur man bestämmer oxidationstalet för olika atomer i en förening? Läs gärna mer på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Bildkällor
• Brinnande magnesium: commons.wikimedia.org/wiki/Fil...

[@MagnusEhinger01]

*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: kzbin.info/www/bejne/hXiyi2CqftGZh80 Välkommen dit istället!

[@joj8226]

Kemi i ett nöttskal "Detta funkar alltid fast det finns ett udantag vi har dessa tre ämnen som är lite speciella" PS. bra video!

[@hamoui1614]

Bästa Magnus som räddar våra betyg!

[@MagnusEhinger01]

Tack, det gör jag ju så gärna! 😊

[@emmamalmqvist8991]

Det här är helt fantastiskt, här har jag suttit och svettats och gråtit över universitetskemin och med denna video klarnade det. Tack så jättemycket!

[@MagnusEhinger01]

Skönt att höra att mina videor kan torka dina tårar! ;-)

[@Simplefier]

Tack som fan, fem timmars lektionstid och fattar ingenting, tio minuter av detta och jag kan se att det är hur enkelt som helst. Tack igen! :)

[@MagnusEhinger01]

Egentligen är det inte så konstigt: I lektionssalen är det fel tempo! Antingen är det så långsamt att man inte orkar hålla intresset uppe, eller så är det så fort att man inte fattar någonting. I en sådan här videogenomgång kan du anpassa tempot exakt efter dig själv: Går det för fort, så är det bara att pausa och ta om igen. Går det för långsamt, så kan du spola framåt. :-)

[@TheHelenaNilsson]

Dessa videor har verkligen räddat mig! Med en halvkass kemilärare får man hitta lektioner på annat håll, tack Magnus :)

[@MagnusEhinger01]

+Helena Nilsson Varsågod, hoppas du hittar in hit när det är dags för Kemi 2 också! :-)

[@hasanriadabas3972]

@@MagnusEhinger01 Går i uni och använder detta fortfarande, Magnus du är en hjälte utan en mantel ^^

[@MagnusEhinger01]

@@hasanriadabas3972 Glad att höra att detta funkar för universitetsstudenter också! 😊

[@axelbengtsson8195]

Trevlig film.

[@erik9830]

Axel Bengtsson video*

[@leopoldbirkholm]

Tack för en jättebra förklaring av oxidationstal. Jag har läst det flera gånger i boken men fattade först när jag sett den här videon. Ett par gånger. Tummen upp!

[@MagnusEhinger01]

Det var ju roligt att höra! :-)

[@lspd5916]

Otroligt bra förklarat! Tusen tack!

[@MagnusEhinger01]

Vad roligt att du tyckte det, tack själv! 😊

[@frierenwins]

Amen tjenare Nick! Kemi 1 är bra grejor ;)

[@raptor22ferrari32]

stort tack Magnus!

[@ibrahimhamid3321]

tack för förklaringen!!

[@MagnusEhinger01]

+Ibrahim Hamid Varsågod!

[@surfingtaco8848]

Jätte bra video! Man tackar!! :D

[@oskarnilsson6503]

Hej Magnus! Någonting jag inte förstår är hur till exempel Kväve kan ha OT -III i den ena molekylen men +V i den andra. Är det så att syre och väte så sätt "styr" och "bestämmer" vilket OT de andra atomerna i molekylen/jonen har? Är det bara syre och väte som har ett fast, bestämt OT? Tack på förhand och tack för ännu en bra video!

[@MagnusEhinger01]

Ja, det är precis så som du säger. Väte och syre "bestämmer" vad de andra atomslagen ska ha för OT, eftersom vätets OT (nästan) alltid är +I och syrets OT (nästan) alltid är -II.

[@patrikforsgren358]

Djävlar anamma, Magnus! Du lyckas med konststycket att lära ut om oxidationstal på knappt tio minuter på ett kort och koncist sätt, medan man inte alls hänger med nämnvärt på kemin i skolan vars lektion är en timme lång.

[@MagnusEhinger01]

Patrik Forsgren Underbart att höra! Glöm inte bort att kolla på fortsättningen också, hur man använder oxidationstal i kemiska formler: kzbin.info/www/bejne/hqvSmXadm7VqftE

[@patrikforsgren358]

Magnus Ehinger Jag kollade på den videon alldeles nyss. Mycket strålande video! Självfallet kollar man in övningarna för att balansera redoxformlerna på din webbsida likaså.

[@leopoldbirkholm]

Tidigare använde du Paint, men Magnus, vad använder du för program för den här videon? Funderar på att göra egna. :-)

[@MagnusEhinger01]

Nej, jag använde OneNote från Microsoft, och eftersom min jobbdator är en tablet-dator med tryckkänslig skärm. I de senare videorna har jag däremot gått över till att använda KeyNote för Mac OSX (fast det går lika bra med exempelvis PowerPoint).

[@antonpetersson7635]

Hur ska jag veta om Br eller I är lätt att oxidera och reducera. Jag känner till spänningserien men de finns inte med.

[@MagnusEhinger01]

Alla halogenerna reduceras mer eller mindre enkelt. Jag förklarar varför i min videogenomgång om halogener som oxidationsmedel: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/557-halogener-ar-oxidationsmedel.html

[@emmapersson5880]

Vad är polaritet och hur ska man veta vilken är den som ger ifrån sig elektroner i en protolysformel: det e syror men hur ska jag veta vilken är syra och inte syra! Hur kan jag ta hjälp utav formelboken?

[@MagnusEhinger01]

Om ett ämne är polärt så är den ena änden av molekylen lite mer negativt laddad och den andra änden lite mer positivt laddad. Du kan titta på min videogenomgång om dipoler och opolära ämnen här: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6184-dipoler-och-opolara-molekyler.html Sedan undrar du om "elektroner i en protolysformel". Jag undrar om du egentligen menar "protoner i en protolysformel" eller "elektroner i en redoxformel" eller om du faktiskt menar "elektroner i en protolysformel" (då pratar vi om Lewis definition av syror och baser, men den brukar man inte ta upp i Kemi 1).

[@emmapersson5880]

Aha ok tack, nej men till exempel NH4+H2O----> hur ska jag veta om vatten ska ge ifrån sig elektroner eller är den ammoniak som ska ge ifrån sig elektroner .

[@MagnusEhinger01]

OK, eftersom du frågar om elektroner antar jag att det ändå är Lewis-syror och -baser du menar. Vatten är en Lewis-bas eftersom den kan donera ett elektronpar till en annan atom eller jon. I det här fallet donerar den till en proton som kommer ifrån ammoniumjonen. Ammoniumjonen, NH₄⁺ kan inte donera några elektroner alls eftersom den inte har några fria elektronpar. Alla dess elektronpar är upptagna i kovalenta bindningar till väte. Hur kan man då veta detta? Jo, för att veta detta måste man ha koll på elektronformeln på ammoniumjonen. Kväveatomen har fem valenselektroner, och den kan uppnå ädelgasstruktur genom att "låna in" tre elektroner från vardera tre väteatomer. Då bildas ammoniak, NH₃. Ammoniak har ett fritt elektronpar kvar. Det kan en proton (vätejon) binda till, och då bildas en ammoniumjon. Du kan repetera opolära och polära molekyler på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6184-dipoler-och-opolara-molekyler.html och hur man tar reda på en molekyls struktur på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6914-hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html.

[@samirnoory8223]

Hur kommer det sig att vid formalaldehyd att oxidationstalet blir 0 och inte -4 med tanke på att väteatomerna blir -1 laddade?

[@MagnusEhinger01]

Det totala OT för formaldehyd, HCHO, är 0 eftersom molekylen är oladdad. Det betyder att vi får följande OT i molekylen: O: -II H: +I C: 0

[@samirnoory8223]

@@MagnusEhinger01 i videon nämner du att aldehyders väte har -1 i OT om jag har uppfattat det rätt. Hur kommer det sig att det är ett undantag för formaldehyd?

[@MagnusEhinger01]

@@samirnoory8223 Var i videon (vilken tid) säger jag det?

[@samirnoory8223]

@@MagnusEhinger01 Fel av mig, hydrider var det, inte aldehyder, fel är av mig

[@MagnusEhinger01]

@@samirnoory8223 Ja, då så - hydrider är ju en helt annan sak än aldehyder! 😊 I hydrider ingår hydridjoner, H⁻. I en hydridjon har en väteatom _tagit upp_ en elektron istället och bildat H⁻ istället för (som är vanligast) att den avger en elektron om bildar en vätejon, H⁺. I till exempel aluminiumhydrid ingår då en aluminiumjon, Al³⁺, vars OT = +III, och tre hydridjoner, H⁻, vars OT = -I.

[@Z0Il]

Hej Magnus, jag förstår inte exemplet vid 4:46. Syret har OT=-2 i molekylerna Na2O, MgO, CO och H2O. Men det är ju bara kovalenta bindningar mellan dessa molekyler, dom bara delar på sina elektroner med varandra for att uppnå oktettregeln. Det sker val ingen oxidation. Ps. hur binds en kolatom med en syreatom. Enligt strukturformeln för kolmonoxid på wikipedia binds atomerna med en trippelbindning samtidigt som båda har en egen fri elektronpar. Syret har sex valens elektroner och efter en trippelbindning borde det väl vara 3 valens elektroner kvar. Och kolatomen borde ha en valens elektron kvar. Ar det så att syret har skänkt en elektron till kolatomen. Tack på förhand :)

[@MagnusEhinger01]

Nej, det sker ingen oxidation - det är bara föreningar, inga reaktioner. Oxidationstalet är som en slags bokföring av elektroner, och som anger hur elektroner har förflyttats när ämnena bildades. Elektronerna behöver inte ha övergått helt från en atom till en annan och gjort att det bildas joner för att det vara en oxidation. På det sättet hjälper oss oxidationstalet att se hur elektroner har förflyttats, även om den toala laddningen på molekylerna inte har förändrats.

[@MagnusEhinger01]

I kolmonoxid delar kol- och syreatomen på tre elektronpar. Kolatomen "lånar ut" två elektroner till syreatomen, som samtidigt "lånar ut" fyra elektroner till kolatomen. Sammanlagt blir det sex elektroner = tre elektronpar som deltar i bindningen mellan kol och syre. Både syre och kol har kvar ett elektronpar som inte deltar i bindningen.

[@simonleclercq4554]

7:09 "divätepentaoxid" N2O5 hmm nått är fel där heter det kanske dikvävepentaoxid eller liknande???

[@simonleclercq4554]

Oj nu känner jag mig som ett arsel kände bara en djupt rotad längtan efter att någon annan skulle märka det men jag ville inte låta som ett petigt små barn så nu: tack för dina fantastiska videor de har verkligen hjälpt mig. Tack

[@MagnusEhinger01]

Hahaha, tack själv! Och ja, det är sant, jag säger fel: Det är ju dikvävepentaoxid jag menar! Jag slinter lite med tungan, bara. 😊

[@nxstalgia547]

såhär långt företog jag innan det blev lite krångligt för mig, Al har OT=3+ eftersom att den har en överskott på 3 valenselektroner,. Cl har OT: -1 eftersom att den har ett underskott på en elektron. däremot förstog jag inte varför exempel viss O2 eller H2 har OT: 0? är det för att de kommer ut i par och fyller ut varandras elektronskal?

[@MagnusEhinger01]

Nej, här missuppfattar du lite grann. Al3+ (inte Al) har OT = +III eftersom den har släppt ifrån sig tre elektroner och bildat en trevärt positiv aluminiumjon. Cl⁻ (inte Cl) har OT = -I eftersom den har tagit upp en extra elektron och bildat en envärt negativ jon. Alla grundämnen i ren form har OT = 0. Det är för att de inte har reagerat med något annat ämne (än), och därmed varken oxiderats eller reducerats (än). Man kan betrakta den rena grundämnesformen som "ursprungsform" innan något hänt med atomerna.

[@nxstalgia547]

+Magnus Ehinger jaha så OT hos Al är inte alltid 3+ utan varierar beronde på vilken reaktion den tar del med?

[@MagnusEhinger01]

Precis! Alla grundämnen kan ha olika oxidationstal, beroende på vilka andra grundämnen de reagerat med och bundit till. Att oxidationstalen förändras i en reaktion är ett kännetecken på att det har skett en redoxreaktion.

[@jennypersson2247]

Odd Villain x

[@mangesuperhjalten2688]

en hel högskolekurs i kemi och jag har inte begripit någonting, tack för att du löste detta åt mig! hädanefter följer jag din youtubekanal istället för att pendla till skolan

[@MagnusEhinger01]

Varsågod! Det viktigaste för mig är ändå att du lär dig kemi. :-)

[@axeljakobsson8487]

TEB15 was here

[@pontus503]

axel Jakobsson TE15B was also here

[@dengzaoping5444]

Jag är asiat mina föräldrar slår mig om jag inte får A

[@callessantana2688]

Marry my daughter please