Baser (gammal)

OBS! DEN HÄR VIDEON ÄR UTDATERAD, och har ersatts med videon på den här länken istället: • Baser
Vad som kännetecknar ett basiskt ämne och en basisk lösning. BUSA-regeln. Läs gärna mer på ehinger.nu/undervisning/kurse....
Bildkällor
• Lutfisk: commons.wikimedia.org/wiki/Fil...

[@MagnusEhinger01]

*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: kzbin.info/www/bejne/inbSn4d7m5yKZpI Välkommen dit istället!

[@AsAs-rq7ct]

Du är min favorit lärare Magnus . Mvh

[@MagnusEhinger01]

Tack! 😊

[@MagnusEhinger01]

Härligt, lycka till! :-)

[@alexandery8508]

Hej, Magnus! Jag undrar om ammoniak är också i lösning, precis som ammoniumjon, och hur kan vatten räknas som en partikelkoncentration?

[@eskiltheeskil851]

Tack du rädd mitt betyg 😉

[@MagnusEhinger01]

Det var ett nöje! 😊

[@lisabergqvist4995]

Hur kan man se på ett ämne om den är en bas eller syra? Jag förstår definitionen av dem och vad de gör, men går det att se på bara bokstavskombinationerna om det är en syra eller bas? Till exempel ammoniak NH3 så syns det inte helt självklart att det finns en hydroxidjon i ämnet.

[@MagnusEhinger01]

För det första är det nog bara att lära sig de vanligaste starka och svaga syrorna utantill: saltsyra, salpetersyra, svavelsyra, fosforsyra, kolsyra. För det andra kan man känna igen organiska syror på att de innehåller en karboxylgrupp, -COOH. Vad det gäller ammoniak, NH₃, så finns det ju inte någon hydroxidjon i det ämnet! Det är så att det bildas en hydroxidjon när ammoniaken reagerar med vatten: NH₃ + H₂O → NH₄⁺ + OH⁻. Det är det som är skillnaden på ett basiskt ämne och en basisk lösning: Ett basiskt ämne tar upp en protoner, men en basisk lösning innehåller hydroxidjoner, OH⁻. Starka baser känner man igen för att de innehåller en hydroxidjon. Svaga baser har oftast en oladdad kväveatom någonstans i sig. Den kväveatomen kan då vara basisk, och ta upp en proton.

[@SebastianSayed]

Tack!

[@MagnusEhinger01]

Varsågod!

[@emmalofqvist7003]

Hej! Jättebra video, men jag undrar några saker. Vad är det som gör att NH3 tar en proton från H2O istället för att ge ifrån en proton till H2O som en syra gör? Och jag undrar även vilken typ av bindning det är mellan protonen (H+) och syreatomen i oxoniumjonen (H3O) samt mellan protonen och kväveatomen i ammoniumjonen (NH4)? I en kovalent bindning så överlappar ju orbitaler och atomerna delar på elektroner men H+ har ju ingen elektron. Hur fungerar det?

[@MagnusEhinger01]

Två jättebra frågor! Både ammoniak och vatten kan ta upp en proton tack vare att de har ett fritt (icke-bindande) elektronpar. Vanligtvis skriver vi ammoniakmolekylen "NH₃", men om jag istället skriver den H₃N: så föreställer kolontecknet det fria elektronparet på kväveatomen. Till detta elektronpar kan en proton (vätejon) binda, såhär: H₃N:H⁺. Man kan säga att vätejonen helt enkelt lånar elektronparet från kväveatomen, och får på så sätt ädelgasstruktur. Det uppstår alltså en kovalent bindning mellan kväveatomen och vätejonen. Precis samma sak händer när en vätejon binder till en vattenmolekyl. I vattenmolekylen har syreatomen två fria elektronpar. Därför skriver jag nu vattenmolekylen "H₂Ö:" Där de två prickarna ovanför och de två till höger om O föreställer de två fria elektronparen. Återigen binder en vätejon till ett fritt elektronpar, så att det den här gången bildas en oxoniumjon, H₂Ö:H⁺. Och även den här gången uppstår det då en elektronparbindning mellan O och H.

[@emmalofqvist7003]

Magnus Ehinger Aha okej tack så jättemycket för tydligt svar! Då förstår jag hur bindningen ser ut och varför baser kan ta upp protoner:) Men vad är det som gör att NH3 inte ger ifrån sig en proton?

[@MagnusEhinger01]

@@emmalofqvist7003 Faktum är att det kan den! Då bildas en azanidjon, NH₂⁻. Azanidjonen är dock en mycket stark bas, vilket gör att om en azanidjon bildas, så tar den mycket snabbt upp en proton igen och blir till ammoniak igen.

[@emmalofqvist7003]

Magnus Ehinger aha okej tack så mycket, då förstår jag!:)

[@linneakarnell6440]

Hej! Tack för lärorika videos! När ammoniak löses i vatten finns en del "intakta" molekyler kvar som ja förstått. På andra sidan i min lärobok står dock att ammoniak är mycket lättlösligt i vatten. Förstår inte hur det går ihop? Eller är det två helt olika saker?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det är bara en liten del av ammoniakmolekylerna som _reagerar_ med vattnet och omvandlas till ammoniumjoner. Men resten av av ammoniakmolekylerna _binder_ gärna till vattenmolekyler (framför allt med vätebindningar), vilket gör att ammoniaken är lättlöslig i vatten.

[@linneakarnell6440]

@@MagnusEhinger01 Tusen Tack för snabbt svar! jag förstår :)

[@MagnusEhinger01]

@@linneakarnell6440 👍

[@linneakarnell6440]

@@MagnusEhinger01 En till fråga! Varför exakt blir vissa syror/baser fullständigt protolyserade o andra inte? Kan godta att det ÄR så, men varför? Är det pga skillnaden i elektronegativit mellan syran/basen o vattnet som vätet hoppar till/från syran/basen?

[@MagnusEhinger01]

@@linneakarnell6440 Nej, det har snarare att göra med att de negativa joner som bildas av starka syror är mycket mer stabila i sin protolyserade form än med väte bundet till sig.

[@dr.jekyll3710]

Hej! Vad gäller Natriumhydroxid måste jag få ställa en fråga! OM OK! En bas är ett ämne som tar upp en proton, precis som Du lärt oss, men! NaOH --> Na+ + OH-? Här har basen intet tagit upp en proton, kan Du närmare förklara NaOH och dess funktion i vatten? Tack!

[@MagnusEhinger01]

Vilken bra fråga! Ett ämne som tar upp en proton gör att det (i vattenlösningar) bildas hydroxidjoner, OH⁻. Ett sådant ämne kallar vi för en bas, det är liksom själva definitionen på ett basiskt ämne. Men även hydroxidjonen är en bas, faktiskt en av de allra starkaste! Hydroxidjonen reagerar med vatten och tar upp en proton på det här sättet: OH⁻ + H₂O → H₂O + OH⁻ Så om hydroxidjonen kan man faktiskt säga att den både gör att en lösning blir basisk, samt att den är en stark bas.

[@dr.jekyll3710]

OH⁻ + H₂O → H₂O + OH⁻ Jag ser ingen skillnad.. :-) Jag förstår att hydroxidjoner är det som gör lösningen basisk, precis som oxoniumjonen gör sura lösningar sura. NaOH + H2O ----> Na + OH + H2O? Tack.

[@MagnusEhinger01]

Det som sker i den här reaktionen OH⁻ + H₂O → H₂O + OH⁻ är att hydroxidjonen tar upp en proton och omvandlas till en vattenmolekyl. (Det är på det sättet som hydroxidjonen är ett basiskt ämne.) Vattenmolekylen ger å andra sidan ifrån sig en proton och omvandlas till en hydroxidjon.

[@dr.jekyll3710]

OH:t till vänster blir H2O och H2O till höger blir OH?

[@MagnusEhinger01]

Exakt så!

[@Riberaberubu]

Det förvirrar mig att H+ kallas en proton i denna video. Det är väl en vätejon? Kallas det en proton för att det i praktiken bara är en vätekärna som bara är en proton?

[@snusinhaleraren4848]

En vätejon är en fri proton

[@coolroten98]

Hej Magnus! Man brukar ju säga att baser ofta känns hala, men varför är det så och hur fungerar det? Ha en trevlig vecka! :-)

[@MagnusEhinger01]

Tack! 😊 Jag skulle tro att det beror på hydroxidjonen, och hur den interagerar med molekylerna i huden, men jag vet inte säkert.

[@learnmore2450]

vad är skillnad mellan starkbas och svagbas? jag har prov på den här vecka helpp

[@MagnusEhinger01]

I Kemi 1 brukar jag definiera en stark bas som en jonförening som innehåller hydroxidjoner. Det är till exempel så att i när fast natriumhydroxid, NaOH(s), löses i vatten omvandlas 100% av alla NaOH-enheter till lösta natriumjoner, Na⁺(aq), och hydroxidjoner, OH⁻(aq). (Sedan finns det också en del negativt laddade joner som är mycket starka baser, men de kan man betrakta som intressant överkurs i Kemi 2.) Svaga baser är ämnen som reagerar med vatten och bildar hydroxidjoner. Många föreningar med kväve, till exempel ammoniak (NH₃) och metylamin (CH₃NH₂) är svaga baser.

[@learnmore2450]

Magnus Ehinger tusen tack❤️

[@jacobahlin1105]

Hej, i videon så säger du att vattnet tar upp en väteproton från vätekloridet men du ritar att hela väteatomen flyttas till vattnet? Jag frågade min lärare och hon sa att hela väteatomen flyttas. Det kan vara jag som inte fattar men kan du snälla förklara.

[@MagnusEhinger01]

Förklaringen är att det är samma sak. En vätejon H⁺ består ju bara av en proton p⁺ eftersom den har avgett sin elektron e⁻. Därför kan man både säga att vätekloriden avger en vätejon och att den avger en proton.

[@jacobahlin1105]

Ok tack så mycket för att du förklarade

[@MagnusEhinger01]

@@jacobahlin1105 Varsågod! 😊

[@jacobahlin1105]

Tack för svaret

[@hibonour758]

vilka ämne kallas för baser?

[@MagnusEhinger01]

Alla ämnen som kan ta upp protoner (vätejoner) är baser.

[@dannewall9391]

I H2O skrivs H före O. Men i OH- skrivs O före H. Varför? Hur vet man vilket ämne som ska skrivas först?

[@MagnusEhinger01]

Detta är "stavningsregler" som man måste lära sig utantill - för kemiska precis som för vilket annat språk som helst. I jonföreningar är regeln att man skriver den positiva jonen först, och sedan den negativa. Natriumklorid skrivs till exempel NaCl eftersom den består av Na⁺ + Cl⁻. Många andra ämnen kan man faktiskt skriva som man vill så länge som antalet atomer och eventuella laddningar är korrekta. När man skriver reaktionsformler med strukturformler händer det till exempel att man vill skriva hydroxidjonen både OH⁻ och HO⁻, beroende på vad det är man vill visa. Och ett ämne som till exempel metanol kan både skrivas CH₃OH och H₃C-OH.

[@dannewall9391]

@@MagnusEhinger01 Tack för svaret Magnus. Nu när du skriver det så kommer jag ihåg att jag gått igenom det för längesen. Men repetition är kunskapens moder :)

[@MagnusEhinger01]

@@dannewall9391 Precis så är det! 😊

[@livabajlan6917]

Kan du snälla förklara vad en bas är ? jag fattar nämligen ingenting

[@MagnusEhinger01]

Ja, det är precis vad videon ovan förklarar! 😊 Ungefär hur långt hänger du med i videon, och var någonstans tycker du att det blir svårt?

[@livabajlan6917]

Min lärare säger att baser avger hydroxidjoner men i videon så säger du att baser innehåller hydroxidjoner, vad är rätt och vad är fel, jag går i åk7

[@MagnusEhinger01]

OK, det finns två sorters basiska ämnen. För det första finns det sådana ämnen som innehåller hydroxidjoner, till exempel natriumhydroxid, NaOH. När de löses i vatten frigörs det hydroxidjoner, OH⁻, som gör lösningen basisk. För det andra finns det ämnen som reagerar med vatten så att det bildas hydroxidjoner. Ett exempel är ammoniak, NH₃, som tar upp en vätejon från vatten så att det blir kvar en hydroxidjon: NH₃ + H₂O → NH₄⁺ + OH⁻ Om man ska vara riktigt noga, så säger man att basiska ÄMNEN är sådana ämnen som tar upp vätejoner (som ammoniaken ovan) medan basiska LÖSNINGAR är lösningar som innehåller ett överskott på hydroxidjoner. OK?

[@dankmemeswithsomepepper2488]

Enligt pH skalan har den alltid över 7. Neutral har exakt sju medans syror är under 7.

[@lightyagami6519]

me no speaka da engrish.