Elektronkonfigurationer

Läs mer om elektronkonfigurationer på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
00:00 Introduktion. Ordningen i det periodiska systemet
03:01 Vätets elektronkonfiguration
03:52 Heliums elektronkonfiguration
04:21 Litiums elektronkonfiguration
05:00 Hur många elektroner får plats i de olika elektronskalen?
05:55 Elektronkonfigurationen för några atomslag
11:33 Valenselektroner
12:30 Exempel: Elektronkonfigurationen för syre
13:07 Valenselektronernas egenskaper
13:46 Oktettregeln (ädelgasstruktur)
Bildkällor:
• Dimitrij Mendelejev: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., av Ilja Repin [Public domain]
• Mendelejevs periodiska system: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., av Dmitri Ivànovitx Mendeléiev [Public domain]

[@MagnusEhinger01]

English or IB student? Check out the English version instead: kzbin.info/www/bejne/m2fUYmZsgbR0f5I 😊

[@user-zg9yz6py2s]

Ja! Du är helt fantastisk! Mycket enklare att lära sig med hjälp av pedagogiska bilder och en engagerad berättare. Det hela blir en lustfylld resa. Tack!🙏🙏🙏

[@MagnusEhinger01]

Tack, precis så ser jag det också: En lustfylld resa! 😊

[@isakkarlsson7884]

Guld värd video! Svårt att INTE hänga med!

[@MagnusEhinger01]

Tack ska du ha, gött att höra att det gick att hänga med! 😊

[@shevanmurad4697]

Du är Guld Magnus, du förklarar mycket bättre än min lärare på komvux. Tusen tack

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, jag är så glad att jag kan hjälpa dig att förstå kemin! 😊

[@eddi4713]

Magnus du är fantastisk, bra jobbat!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, det som är riktigt fantastiskt är att du lär dig en massa kemi! 😊

[@pclove1150]

Tack så myck!!

[@johanneskayaspennare5574]

Hej Magnus! Har fortfarande svårt att förstå varför det inte är 8 e- i M-skalet, 8 e- i N-skalet och sedan 4 e- i O-skalet på Zink?

[@MagnusEhinger01]

I N-skalet är elektronerna på en lägre nivå än i O-skalet. Eftersom elektronerna strävar efter att ha så låg energi som möjligt, fylls N-skalet på maximalt innan nästa skal börjar fyllas på. Sedan finns det också en omständighet som komplicerar sakerna ytterligare. Elektronerna är nämligen inte så väl samlade i elektronskal som man först får intrycket av i Bohrs atommodell (se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/6324-bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html ). Varje elektronskal är nämligen uppdelad i ett antal energinivåer som kallas för orbitaler. En del av de här orbitalerna överlappar varandra, så att en del orbitaler från ett högre elektronskal faktiskt har lägre energi än en del orbitaler från en lägre elektronskal.

[@tripleh61]

skulle du kunna snabbt förklara skillnaden mellan en kemisk förening och en blandning kemiska /fysiska förändringar (de viktigaste ) kovalent bindning / jonbindning och lite om reaktionsformel har prov på detta imon så ett svar snabbt som möjligt skulle uppskattas

[@MagnusEhinger01]

Det snabbaste svaret är nog att du kollar på mina videogenomgångar som handlar om just det du frågar om. Du hittar dem här: * Skillnaden mellan en kemisk förening och en blandning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/introduktion/3435-grundamnen-och-kemiska-foreningar-rena-amnen-och-blandningar.html * Kemiska/fysiska förändringar: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/introduktion/3419-materia-aggregationsformer.html * Kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/520-kovalent-bindning.html * Jonbindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/519-jonbindningar.html * Lite om reaktionsformler: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/534-stokiometri-massan-bevaras.html Lycka till på ditt prov!

[@tripleh61]

tack en kort sammanfattning av mig innan jag drar och läger mig skillnaden mellan en kemisk förening/blandning svar: kort fattat en kemisk förening innehåller olika atomslag och sitter ihop och bildar en molekyle darför är det inte blandning kemiska /fysiska förändringar svar: fysisk förändring övergår mellan fast flytande och gas, kemiska: när nya ämnen bildas kovalent bildning: när grundämnena inte är nöjda så offtast säts de ihop med ett annat grundämne för att fylla sina mål eller så tar dom bort en elektron något sånt va de iallafal första skallan 2,8,16 mera behöver jag inte kunna och att man kunde lätt fylla i deras skall genom att kunna atomnumret i det periodiska systemet jonbidningar : håller ihop positiva och negativa joner reaktisonformel va något med matte o göra att + ihop två ämnen och kunna svaret osv tusen tack för hjälpen dags att sova tack!!

[@KazumaSatouReal]

Taack tack tack

[@MagnusEhinger01]

Varsågod, 'sågod, 'sågod! 😊

[@BlackMorc]

Hej! Kikade på 'platinametallerna' i det periodiska systemet och hittade Palladium, som enligt den information jag hittar har 18 elektroner i sitt yttersta skal!? Hur går det till, är det felaktigt? Sen hittade jag även flera övergångsmetaller som har ett ofyllt näst yttersta skal, men 2 elektroner i det yttersta skalet. Går det att förklara?

[@MagnusEhinger01]

Ja, visst går det att förklara! Det beror på att elektronerna i själva verket inte är så enkelt fördelade som man kan tro när man lär sig om elektronskal. Istället är varje elektronskal uppdelat på olika "undernivåer" (orbitaler). En del orbitaler överlappar varandra energimässigt, vilket förklarar att det ser lite konstigt ut. Du kan lära dig mer om elektronorbitaler i videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/6324-bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html

[@parisateimori8612]

Hej Magnus! tack för dina bästa video som hjälpte alltid. Jag har en fråga. Hur ska man veta elektronkonfiguration för katjoner och anjoner. Jag menar om t, ex SC(2+), jag vet inte hur man skriver upphöjd plus två, så därför skrev jag inom parantes. Men vi får använda formelsamling(Chemical data i tenta) och i det står liksom 1s22s22p63s23p63d14s2, men det är för när det är i sin vanlig form, alltså inte katjon. Hur ska jag veta vilka två ska jag göra ta bort? är det inte två sista som ska ta bort alltid?

[@MagnusEhinger01]

Ja, som regel är det så att du plockar bort de yttersta elektronerna först.

[@parisateimori8612]

@@MagnusEhinger01 Hej! Tack för snabb svar, men ibland de tar först från den skal som är innan, liksom om du kollar på det exempel jag skrev, så tar de bort 2 elektron från 3d och inte från 4s. Jag undrar varför?

[@MagnusEhinger01]

@@parisateimori8612 Det är för att det experimentellt visat sig att undantaget från Madelungs regel - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html - ändå har lägre energi. Jag skulle inte kräva av mina elever att lära sig vilka undantag som finns (jag kan det inte själv), men att känna till att de vanligaste jonerna för koppar, zink, järn och silver (Cu²⁺, Zn⁺, Fe³⁺, Ag⁺) tycker jag är rimligt.

[@parisateimori8612]

@@MagnusEhinger01 Tack, du är bäst. Det var ett exempel på ett gamal tenta för allmän kemi i första året på universitet. Därför tänkte jag lära mig. Men det känns fortfarande konstig för mig. 4s har lägre energi är 3d, varför togs inte bort elektron från 4s istället att ta bort en från 4s och en från 3d i exemplet sc+2, förlåt om det blev rörig.

[@MagnusEhinger01]

@@parisateimori8612 Då ska du vara medveten om att jag bara undervisar i kemi på gymnasiet, på kursen i allmän kemi ställer de säkert andra krav än vad jag gör på mina gymnasiekurser. Exakt vilka krav som ställs på dig måste du därför höra med dina egna lärare, är jag rädd.

[@Believer10043]

Hur ska man tänka när man vill få fram antal neutroner?

[@MagnusEhinger01]

Du måste känna till isotopens masstal. Eftersom masstalet är lika med antalet protoner + antalet neutroner, kan du räkna ut antalet neutroner om du vet vad masstalet är, och vad det är för slags atom. Från periodiska systemet kan du egentligen inte räkna ut antalet neutroner alls. Det beror på att i periodiska systemet anges bara den _genomsnittliga_ atommassan för de olika grundämnena. Jag förklarar detta i mer detalj i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/atomens-byggnad/atomnummer-masstal-och-atommassa.html

[@dytt2696]

Hej! Kan jag få en förklaring på elektronkonfigurationen för Zink, om man strävar efter ädelgasstruktur som då är 8 valenselektroner i yttersta skalet, varför la man hela 18 elektroner i M skalet istället för att man fördelar det i N skalet? Alltså att man istället la 12 i M skalet och 8 elektroner i N skalet? Kanske dum fråga

[@MagnusEhinger01]

Inte alls en dum fråga, och svaret blir också lite grann komplicerat. När vi når till atomerna med N-skal börjar elektronkonfigurationen bli mer invecklad än vad vi vanligtvis undervisar i Kemi 1. Det beror på att i varje elektronskal finns det flera undernivåer, så kallade orbitaler. Dessa har lite olika energinivåer, och i de högre elektronskalen överlappar de varandra till viss del. Vad det gäller zink, så finns där elektroner i K-, L-, M- och N-skalen. M-skalet råkar bestå av 1 så kallad s-orbital, 3 p-orbitaler och fem d-orbitaler. I varje orbital får det plats två elektroner. Nu råkar det också vara så att M-skalets d-orbitaler (som det får plats 5x2 elektroner i, sammanlagt tio stycken) har lägre energi än N-skalets p-orbital. Därför måste M-skalets d-orbitaler fyllas på, och bli fullt på 10 elektroner innan N-skalets p-orbitaler börjar fyllas på, och N-skalet får fler än 8 elektroner. Har man nu inte gått igenom orbitaler så var ovanstående nog så gott som omöjligt att förstå. Men i den här videogenomgången pratar jag om orbitaler, och förklarar just varför zink får den elektronkonfiguration den får: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html

[@hugsfordrugsisthedeal7278]

10:53 ska man inte fylla upp n skalet till 8 e innan man hoppar tillbaka till m-skalet.

[@MagnusEhinger01]

Nej, faktiskt inte. På grund av de tyngre grundämnenas mer komplexa elektronstruktur (med fler elektroner, och dessutom elektronorbitaler vars energinivåer överlappar varandra) kommer först två elektroner att fyllas på i N-skalet (i kalcium), och därefter kommer elekteroner att fyllas på i M-skalet tills det är fullt. Du kan lära dig mer om elektronorbitaler i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html

[@svearike00]

4:02 vad betyder K:et? vid sidan av atomen

[@MagnusEhinger01]

Det är K-skalet.

[@EA-se8cg]

Hej igen, Sorry men får jag bara fråga så jag förstår de här rätt. Alla elektroner som sitter i de yttersta skalet, oavsett skal och oavsett grundämne som finns på de periodiska systemet kallas för valenselektroner?

[@MagnusEhinger01]

Jäpp, så är det.

[@applesaucy0925]

Tja Magnus! Varför ordnas elektroner så att de har så låg energi som möjligt? Och varför har elektronerna i de inre skalen (K,L-skalen) lägre energi än de yttre skalen (typ Q-skalet)

[@MagnusEhinger01]

Lägre energi = mer stabilt, och större sannolikhet att ett system befinner sig i det. Du kan testa själv: Ställ en penna på högkant. Den får då högre energi (för att dess tyngdpunkt förflyttas bort från jordens centrum), men blir också mycket mer instabil. Den trillar strax omkull, och i sitt lägre energitillstånd är den mycket mer stabil. Det här hänger också ihop med varför de inre skalen har lägre energi än de yttre. Plus- och minusladdningar dras mot varandra. Det betyder att vi måste tillföra energi för att flytta en elektron bort från atomkärnan. Ju längre bort elektronen är från atomkärnan, desto högre potentiell energi har den. Det betyder att elektronerna i de yttre skalen har högre energi än elektronerna i de lägre.

[@applesaucy0925]

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket!

[@MagnusEhinger01]

Det var så lite så! 😊

[@davebrush7591]

Är det inte N som är yttersta skalet om man lägger in en elektron där angående kalium, varför är m skalet det som är yttersta

[@MagnusEhinger01]

Här förstår jag inte riktigt vad du menar: Det _är_ ju N-skalet som är det yttersta (10:00)!?

[@eazbaez6530]

hej magnus, det fanns en playlist för kemi 1 med ca 50 videos inlagda, jag hittar inte den? :(

[@MagnusEhinger01]

För det första hittar du alla mina videogenomgångar snyggt sorterade här, så att du lätt kan hitta just den du söker: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner.html Annars finns spellistan som du efterlyser, med hela kursen i Kemi 1, på den här länken: kzbin.info/www/bejne/rnbRqaOKm8Sgoac

[@pallekuling5112]

Varför får kalium bara ha 8 elektroner i M slaket, medan zink får ha 18 elektoner i m skalet?

[@MagnusEhinger01]

I M-skalet får det totalt plats 18 elektroner. Så länge M-skalet är det yttersta kan det bara innehålla maximalt åtta elektroner, men i zink sitter det även elektroner i N-skalet. Därför har zink fler än åtta elektroner i M-skalet.

[@pallekuling5112]

​@@MagnusEhinger01 Tack för svar!

[@MagnusEhinger01]

Det var så lite så! 😊

[@Sissi09876LoveYou]

Jag förstog inte grundämnet Kalium, varför blev det en 1a på N skalet och 8 på M skalet?

[@MagnusEhinger01]

Därför att i det skal som råkar vara ytterst kan det maximalt vara åtta elektroner. Om den sista elektronen skulle vara i M-skalet, skulle M-skalet vara ytterst samtidigt som det har nio elektroner. Därför hamnar den sista elektronen inte i M-skalet, utan i skalet utanför - N-skalet - som därmed får en enda valenselektron.

[@MagnusEhinger01]

@mathias arnborger Ja, det kanske är ett bra sätt att uttrycka det på!