Atomnummer, masstal och atommassa

[@MagnusEhinger01]

English-speaking or IB student? Check out the English version instead: kzbin.info/www/bejne/l33UpIqvacx4fsU 😊

[@TheLagerkvist]

älskar lärare där allt går ut på att man VILL att alla elever ska förstå! Livet blir mycket lättare då. pedagogiskt & bra. :D Tack för hjälpen /basårselev påuniversitetet

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, lycka till med ditt basår! 😊

[@Grace-ti2dk]

Gud va bra du är på att förklara, tusen tack !

[@MagnusEhinger01]

Tusen tack själv! 😊

[@malinelmen2015]

Magnus jag måste bara tacka dig! Dina vidios är sjukt proffsiga, lärorika och pedagogiska. Dem gör att jag klara mig igenom NO kurserna! Jag och resten av min klass är evigt tacksamma!

[@MagnusEhinger01]

Härligt att höra att de funkar, hälsa din klass från mig! 😊

[@styo5396]

Perfekt förklarad!👍

[@MagnusEhinger01]

Tack för det! 😊

[@EA-se8cg]

TACK för den här videon! Helt klart den bästa på KZbin!

[@MagnusEhinger01]

Tackar! 😊

[@coolroten98]

Magnus, du är en riktig klippa med din hemsida och videos! Som jag sett fram emot att sitta bänkad framför dem igen. Stort tack, är dig evigt tacksam! //Från en som ska göra prövning i Kemi 1 för att försöka komma in på Läkarprogrammet!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, det är så roligt att jag har kunnat hjälpa dig med kemin! 😊 Om du ska göra en prövning i kemi, så hoppas jag att du har sett den här videon också: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/6637-hur-man-pluggar-infor-slutprov-provning-i-kemi-1.html I den tar jag upp mina bästa tips för hur man pluggar till just en prövning i Kemi 1. Lycka till! 👍

[@coolroten98]

@@MagnusEhinger01 Den hade jag helt missat, tack!

[@leosvanbom1721]

Vår kemi lärare är knas så tack

[@rayanabikamel9826]

Tack så mycket för dom fetaste förklaringar, min broder Magnus

[@MagnusEhinger01]

Tack själv för den fetaste komplimangen! 😄

[@sahibaalawi4864]

Tack så mycket, jättebra video 👏👍

[@MagnusEhinger01]

Tack ska du ha, kul att du tyckte den var bra! 😊

[@erick541msp6]

Jag har en fråga angående atommassan för till exempel Väte och dess isotoper kan man räkna ut medel värdet av isotopernas massor??

[@MagnusEhinger01]

Jadå. Från 10:09 i videon går jag igenom hur man gör för klor, men principen är exakt densamma för väte.

[@gergeohabtom1381]

Tack för förklaring! Du pratar lugnt och fint så att jag kunde hänga med din lektion. Jag håller på att lära mig svenska språket också!

[@MagnusEhinger01]

Tack själv, vad fint att du lär dig både svenska och "kemiska" på samma gång! 😊👍

[@axelrudin221]

Tack så hemskt mycket!🤩

[@MagnusEhinger01]

Varsågod så hemskt mycket! 😊

[@TheBcoolGuy]

Jag må ha tagit studenten med F i kemi, men nu fattar jag iallafall detta!

[@MagnusEhinger01]

Det var ju bra att _detta_ fastnade i alla fall! 😊 Om du någon gång får för dig att läsa upp ditt F är du välkommen tillbaka hit, så ska jag hjälpa dig så mycket jag kan tillsammans med mina videogenomgångar.

[@Jimin-B-]

Tack så mycket!!!

[@MagnusEhinger01]

Varsågod!!!

[@leila466]

🙏💐

[@MagnusEhinger01]

😊

[@oscarekerborn5699]

Tack!

[@MagnusEhinger01]

Varsågod!

[@fatimahbahaaabdalzahra3731]

tackkkkk du e bäst

[@MagnusEhinger01]

Tack själv! 😊

[@bilalskif8525]

Hej undrar om du kommer att göra en video om Halveringstid och radioaktiva isotoper! tack!

[@MagnusEhinger01]

Nej, troligtvis inte. Det plockades bort ur gymnasiets kemikurser 2011, och flyttades istället till fysiken. Och eftersom jag inte undervisar i fysik, så har jag heller inga videogenomgångar till de kurserna.

[@hyperbeast134]

Hej Magnus jag ska göra prövning och har glömt bort det flesta borde jag kolla på alla dina videos för att skippa läsa boken eller måste jag göra båda?

[@MagnusEhinger01]

Det beror lite på vad du siktar på för betyg. Om du bara är ute efter ett E så kan det nog räcka med att bara kolla igenom mina videogenomgångar. Vill du nå lite högre, så tar du också anteckningar från dem. Och vill du nå ännu högre, så gör du också så många övningsuppgifter som du kan och hinner i din lärobok. Jag har faktiskt också gjort en videogenomgång om hur man pluggar till prövning/slutprov i Kemi 1. Kolla in den på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/hur-man-pluggar-infor-slutprov-provning-i-kemi-1.html 👍

[@henrikledin4166]

bra och professionel fråga, HYPER BEASTXx

[@edinooo]

vad är skillnaden mellan atomvikt och atommassa?

[@MagnusEhinger01]

Jag skulle säga att det är precis samma sak.

[@mrdavidoo8783]

fan alltså kunde bli den nästa albert einstein om du skulle vara min lärare. :)

[@MagnusEhinger01]

Fast jag _är_ ju din lärare - det är bara det att jag finns på YT! 😉

[@minka2829]

Hej! Det är en sak jag inte riktigt har förstått. I min Maols tabell bok står det att 1u=1,661*10^-27 kg Jag har också sett att 1u=1,6605*10^-24 g och att en kolatom väger 1,994*10^-23 g Vilken av dessa skall man använda då man räknar?

[@MagnusEhinger01]

Båda stämmer. Eftersom 1kg = 1 · 10³g får vi att 1u = 1,6605·10⁻²⁴g = 1,6605·10⁻²⁷ · 10³g = 1,6605·10⁻²⁷kg

[@minka2829]

@@MagnusEhinger01 tack för förtydligandet!

[@MCCROWN]

Det är vackert

[@FurlofeEski]

Hej Magnus! Jag förstod inte riktigt. Skulle du tänka dig att skriva en kort sammanfattning från videon din video? Förstod inte det sista med 75%, varför är det relevant? och hur vet man antal procent

[@MagnusEhinger01]

En sådan sammanfattning har jag redan skrivit! Du hittar den på min hemsida: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/atomens-byggnad/atomnummer-masstal-och-atommassa.html Vad det gäller klorisotopernas förekomst, så har man helt enkelt mätt upp hur vanligt förekommande de är, och kommit fram till att ungefär 75% är av isotopen klor-35 och resterande 25% är klor-37. Det är viktigt att veta för att kunna förstå vad atommassa är, och så småningom hur molmassa och substansmängd fungerar (se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/substansmangd-molmassa-och-massa.html).

[@nicolehultberg1842]

Hej Magnus! Varför är 12 u mer exakt än 12,00 u? Är det för att nollorna tyder på att det är ett avrundat tal?

[@MagnusEhinger01]

Ja, så skulle man nog kunna säga.

[@majortom3772]

Är atommassan samma som masstalet på ickeisotoper? Vi fick lära oss i grundskolan att man mha periodiska systemet kan se hur många protoner, neutroner & elektroner som fanns i kärnan på ett grundämne, alltså borde man kunna se de på atommassan eftersom att masstalet inte visas på PS? Eller har jag missförstått något?

[@MagnusEhinger01]

Ja, det du fick lära dig i grundskolan är faktiskt inte helt rätt: I periodiska systemet anges inte masstalet för någon viss isotop, utan alltid den genomsnittliga atommassan för ett visst atomslag. Hos en del atomslag, till exempel kol, så är atommassan (12,01u) nästan samma som masstalet hos den absolut vanligaste isotopen (A = 12), men det beror bara på att nästan allt kol, 98,9%, är av isotopen kol-12. Det finns alltså inte något som heter "icke-isotoper", utan masstalet anges alltid för en viss isotop. Atommassan, som är den som anges i periodiska systemet, är som sagt den genomsnittliga atommassan för alla isotoper av ett visst grundämne.

[@majortom3772]

Magnus Ehinger så alla grundämnen har isotoper?

[@MagnusEhinger01]

@@majortom3772 Ja, det har de. För de allra mest tunga och instabila grundämnena (de syntetiserade) har man inte kunnat mäta vilka olika isotoper som finns, då de är radioaktiva och sönderfaller till andra grundämnen inom några millisekunder. För dem anges faktiskt masstalet för den förmodat mest stabila isotopen (till exempel oganesson, ₁₁₈Og: 294).

[@majortom3772]

Magnus Ehinger tack så himla mycket du är bäst!

[@MagnusEhinger01]

@@majortom3772 Tack själv, det bästa är ändå att du lär dig en massa kemi! 😊

[@37efklfiri4ir8]

Det är den enklaste någonsin

[@sarahlorde8247]

Hej! Visar inte atomnumret antalet elektroner också?

[@sarahlorde8247]

Min lärare har sagt att det kan visa antalet protoner eller elektroner

[@MagnusEhinger01]

@@sarahlorde8247 Atomnumret är samma som antalet protoner, och för en oladdad atom är det också samma som antalet elektroner.

[@henrikledin4166]

elektronerna är som din pappa, kan dra när som helst och inte komma tillbaka

[@dyclazy6355]

1v1 meg i fortnite epic: DYC Lazy

[@vincentvictor4186]

Hej Magnus, Jag har en fråga. Du sa i videon att isotoper= samma antal protoner men olika antal neutroner. När du visar senare med isotop tabellen och går igenom Kol-12 så säger du att den har 6 protoner och 6 neutroner för att få masstalet 12. Matematiken stämmer ju men betyder det att Kol-12 inte är en isotop för det är samma antal protoner och neutroner?

[@MagnusEhinger01]

Ja, här menar jag då att olika isotoper har olika antal neutroner _jämfört med varandra._ Det finns till exempel tre isotoper av kol. Alla har 6 protoner i kärnan, men kol-12 har 6 neutroner, kol-13 har 7 neutroner och kol-14 har 8 neutroner i kärnan.

[@purewater8621]

@@MagnusEhinger01 Alltså när en atom kan ha olika varianter med antalet neutroner kan den även kallas för en isotop? Om den inte har olika varianter då kallas den enbart för grundämne inget annat?

[@MagnusEhinger01]

@@purewater8621 Alla grundämnen kan förekomma i olika isotoper. Såhär är det alltså, att isotoper av ett grundämne har samma antal protoner, men olika antal neutroner.

[@helenamolander5137]

Snälla sluta jag årkar inte mer

[@Panda-kn6zo]

Varför skrev du väte under isotop? Är inte en isotop en atom med avvikande antal neutroner?

[@MagnusEhinger01]

Nej, isotoper av ett grundämne innehåller helt enkelt olika antal neutroner. Därför är både väte, deuterium och tritium olika isotoper av väte.

[@Panda-kn6zo]

@@MagnusEhinger01 så ett grundämne definieras bara av antal protoner, och alla möjliga kombinationer av neutroner är isotoperna?

[@MagnusEhinger01]

@@Panda-kn6zo Precis så är det.